Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordafsöndring, jur. - Jordafång, jur. Se Laga fång - Jordagods, jordegendom å landet af större omfattning - Jordalsnuten, ett sockertoppformigt, fristående fjäll i Aurlands socken, Sogn fogderi, Bergens stift (Norge) - Jordan, Palestinas hufvudflod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1803-12) började jordafsöndringar medgifvas i större
omfattning. Då enskiftesförfattningarna emellertid
endast tilläto afsöndring från enskiftade hemman,
ansågs snart nödigt att utsträcka medgifvandet
äfven till öfriga hemman. Detta skedde genom
k. förordn, d. 19 Dec. 1827. De sålunda medgifna
jordafsöndringarna skulle få ske intill 1/10 af
hemmanets hela egovidd, och såsom minimum för
dem bestämdes 4 tnld (i Norrland 6); dock skulle
från hemman, beläget inom en mil från stad eller
köping, ända till ett halft tnld få afsöndras. Å
den afsöndrade delen skulle läggas en årlig afgäld,
motsvarande hvad dera belöpte sig i förhållande till
hemmanets hela egorymd och godhet. – Genom k. förordn,
d. 6 Aug. 1864 upphäfdes alla bestämmelser om minimum
för afsöndringarnas storlek; och genom nu gällande
lagstiftning (k. förordn. d. 6 Aug. 1881) har jämväl
maximum för deras omfattning betydligt höjts,
i det att nu till och med 1/5, ja, med tillstånd
af Konungens befallningshafvande i länet, en
ännu större del af egoområdet kan afsöndras från
hemman och lägenhet. Från afsöndrad lägenhet kan
ytterligare afsöndring ske utan inskränkning till
egovidd. Afsöndringen kan göras för alltid, med
full eganderätt, eller under besittningsrätt för
viss tid, dock ej öfver 50 år, eller till besittning
på lifstid. Jord, som afsöndrats på viss tid eller
lifstid, återfaller vid besittningstidens slut utan
ersättning eller lösen till den egendom, hvarifrån
den afsöndrats; vill innehafvaren sådan jord under
besittningstiden å annan öfverlåta, eger innehafvaren
af det hemman eller den lägenhet, hvarifrån
afsöndringen skett, lösningsrätt. – Å afsöndrad
jord skall läggas årlig afgäld, uppgående minst
till den andel af hela hemmanets eller lägenhetens
räntor och öfriga allmänna utskylder, som belöper
sig å den afsöndrade jorden vid jämförelse af
egornas storlek och beskaffenhet. – Jordafsöndring
kan ske ej blott ifrån jordegendom, som innehafves
under enskild eganderätt, utan äfven "från de under
stadgad åborätt upplåtna krono-, kronorusthålls-
eller andra publika hemman och lägenheter, dock ej
med annan rätt, än författningarna för besittningen
af jorden föreskrifna". Äfven från boställen
samt dylika publika hemman och lägenheter kunna
innehafvarena göra afsöndringar på viss tid eller
lifstid med tillstånd af det ämbetsverk, under hvars
allmänna vård och inseende bostället, hemmanet eller
lägenheten lyder. Från fideikommissegendomar må icke
afsöndring ske, såvidt ej lag och fideikommissbref
medgifva. Förbjudna äro afsöndringar från 1) hemman,
som äro under kronans omedelbara disposition,
t. ex. kungs- och kungsladugårdar, 2) lotshemman
(k. förordn, d. 9 Juli 1862). 3) skattehemman, som
enligt k. kung. d. 4 Febr. 1811 äro oskiljaktiga från
de bruk, hvarunder de lyda, 4) nybyggen, så länge
frihetsår för dem åtnjutas eller de icke erhållit
bestämda områden i skog och mark. K. H. B.
Jordafång, jur. Se Laga fång.
Jordagods, jordegendom å landet af större omfattning,
företrädesvis sådan, som tillhör kronan, korporationer
eller "herremän", i motsats
till de smärre jordlotter, som egas af bönder (jfr
Bonde). Huivudgrupper af jordagods i Sverige hafva
varit adliga och andliga gods samt kronogods. Den
moderna benämningen för de sistnämnda är domän
(se d. o.). De bägge förstnämnda termerna hafva
numera förlorat sin betydelse. Jfr Adel, Frälse,
Frälsehemman, Frälseköp, Reduktion. C. O. M-n.
Jordalsnuten, ett sockertoppformigt, fristående
fjäll i Aurlands socken, Sogn fogderi, Bergens stift
(Norge), hvilket bildar gränsen mellan Nordre
och Söndre Bergenhus amt. Dess branta väggar
gå på tre sidor ända ned till dalens botten.
O. A. Ö.
Jordan (Hebr. Jarden, af jarad, rinna,
Arab. Esj-Sjeria, "vattningsstället", med tillägget
el-Kebir, "det stora"), Palestinas hufvudflod,
uppstår ur flere källor på berget Hermon. Den
östra källflöden, som upprinner i en grotta vid
byn Banias ur en rik källa på omkr. 370 m. höjd,
förenar sig efter 6 km. lopp med den mellersta
källflöden, Leddan (Josephus’ "Mindre Jordan"),
den vattenrikaste af alla, som flyter ur ett stort
bäcken vid Tell el-Kadi. Dessa båda förena sig snart
med den vestra och egentliga källarmen, Nahr Hasbany,
som upprinner på vestra sidan af Hermon i närheten
af staden Hasbeja, på 518 m. höjd. Den förenade
floden flyter långsamt genom ett af säf och andra
vattenväxter uppfyldt träsk samt genom sjön el-Hule
(Bibelns Merom); men vid den s. k. Jakobsbryggan
(Djisr Benat Jakub), 3 km. s. om sjön, vidtager
Jordandalens märkvärdiga depression, och flodens
vatten, inneslutet af svarta basaltklippor, brusar
skummande ned mot Bar Tabarije (sjön Genesaret), 18
km. s. om Bar el-Hule. Sedermera gör den under sitt
lopp till Döda hafvet så många och tvära krökningar,
att flodlängden är minst 3 gånger större än raka
afståndet (105 km.) mellan de båda sjöarna. Med
undantag af sista sträckan närmast Döda hafvet
äro stränderna dolda af täta snår af rör, vide och
tamarisker. Endast vid högsta vattenstånd kan floden
befaras af fartyg. Bredden vexlar mellan 25 och 45
m., men om våren sväller floden ut öfver hela nedre
dalen. Araberna uppräkna några och 40 vadställen,
af hvilka dock de flesta kunna passeras endast om
sommaren. J. har ett mycket starkt fall; från Banias
till Döda hafvet öfver 760 m., på en längd, i rak
linie, af omkr. 165 km. J:s nivå ligger till största
delen under hafsytan; floden är fiskrik, vattnet
är mörkt, men drickbart och kan länge förvaras utan
att blifva grumligt. De vigtigaste tillflödena äro:
fr. v. Sjeriat el-Mandur (Hieromax, Jarmuk) och Vadi
Zerka (Jabbok), fr. h. Djalud och Faria. Floddalen är
delad i tvänne afsatser, af hvilka den öfre ligger
i medeltal mer än 15 m. öfver vattnet och således
ej kommer i minsta beröring med detta. Till följd
deraf är största delen af floddalen en af solen
bränd ödemark. Alltsedan Jesus af Johannes döptes i
J. (enligt traditionen vid vadstället Hajla ö. om
Jeriko) har floden varit de kristna helig. Ännu i dag,
liksom under medeltiden, tillägger svärmeriet dess
vatten en underbar kraft: skaror af pilgrimer bada
(i synnerhet vid påsken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
