Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jeux floraux - Jevdokimov, Nikolaj Ivanovitj - Jever - Jevons, William Stanley - Jeypore - Jezirah - Jhansi - Jhelum - Jhering, Rudolf von - Jig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trobador. Alla poetiska spörsmål afgjordes efter en
af kansleren G. Molinier (1356) utarbetad poetisk
lagbok, grundad på de gamla, från trubadurernas
tid ärfda traditionerna. Sällskapet vann alltmera
i betydelse: universiteten togos till förebilder,
och formliga lärdomsgrader i grammatik och poesi
utdelades. Trots lagbokens namn, leys d’amors
("kärlekslagar"), var den subjektiva kärleken så
godt som utesluten från poetisk behandling: endast
kärlekens begrepp och särskildt kärleken till den
hel. jungfrun fingo besjungas. Det gick slutligen
så långt, att man under Amors namn förstod Maria
med barnet. Qvinnor voro uteslutna från deltagande i
täflingarna, och ingen, hvars vandel eller religiösa
tänkesätt ej voro fläckfria, lemnades tillträde
till dessa. Kallelsen till årsmötena var uppsatt
i poetisk form: en rimmad sådan från 1468 finnes
ännu i behåll. I sin helhet påminner sällskapets
inrättning mycket om de tyske mästersångarnas skolor,
endast att i dessa senare medlemmarna uteslutande
tillhörde handtverkareståndet. – Samfundets verksamhet
förblef ej inskränkt till Toulouse. Redan i slutet
af 14:de årh. upprättades filialer i Katalonien och
Aragonien. Ett dylikt sällskap i Barcelona utdelar
ännu i dag årliga blomsterpris. Inemot slutet af
15:de årh. råkade emellertid modersällskapet,
till följd af ekonomiska skäl, i fara att
förfalla, men räddades af en rik borgareqvinna,
Clémence Isaure. Genom hennes testamente af 1484
betryggades sällskapets tillvaro. Under Ludvig
XIV ombildades det (genom patent af 1694) till en
akademi under namnet "Académie des jeux floraux",
hvars kansler utnämndes af konungen. "Jeux
floraux" fortgingo emellertid som förut, ehuru
numera ställda under uppsigt af "le chancelier de
France". Prisblommornas antal ökades samtidigt med
en tusensköna af guld (värd 400 livres) såsom första
pris, och medlemmarnas siffra bestämdes till 36,
ett antal, som 1725 ökades till 40. Kanslersämbetet
upphäfdes 1773, och sällskapets angelägenheter
anförtroddes då åt en ständig sekreterare samt en
president (moderateur), hvilken senare ombyttes hvar
tredje månad. Sålunda organiseradt, har sällskapet
bibehållit sig nästan oförändradt till våra dagar, med
afbrott endast under revolutionsstormarna åren 1790-
1806. Alltsedan 1696 utgifver akademien en "Recueil
annuel". R. G.
Jevdokimov, Nikolaj Ivanovitj, grefve, rysk general,
född omkr. 1800, erhöll 1856, såsom generallöjtnant,
under furst Barjatinskis öfverbefäl ledningen
af operationerna mot Sjamyl. Efter vigtiga
framgångar lyckades det honom att i April 1859
intaga Sjamyls hufvudfäste, Veden, och derigenom
påskynda östra Kaukasus’ underkastelse. 1861 sändes
han mot tsjerkesserstammarna i vestra Kaukasus. Den
28 April 1864 intog han deras sista stödjepunkt,
fästet Vardan, hvarigenom äfven eröfringen af den
vestra delen af Kaukasus fullbordades. S. å. utnämndes
han till general af infanteriet, men tog 1870 afsked
ur krigstjensten.
Jever, stad i Oldenburg, vid Sieltief, en segelbar
kanal, som går till Hooksiel, J:s hamn,
vid Jade-viken. 4,580 innev. (1880). J. är en gammal,
fordom befäst stad och var hufvudort i herrskapet
Jeverland (staden och amtet J., 330 qvkm.), som i
äldre tider hörde till Friesland och 1575 kom till
grefvarna af Oldenburg. Efter den gamla oldenburgska
ättens utgång (1667) öfvergick det till furstarna af
Anhalt-Zerbst. Då deras ätt utgick på svärdssidan,
1793, ärfdes det såsom län på qvinnosidan af
kejsarinnan Katarina II af Ryssland, född prinsessa
af Anhalt-Zerbst, hvilken derigenom erhöll säte
och stämma på tyska riksdagen. Kejsar Alexander I
afträdde Jeverland 1807 till Holland. 1814 förenades
det med Oldenburg.
Jevons [djivöns], William Stanley,
engelsk nationalekonom, f. 1835, blef 1866 professor
i filosofi och politisk ekonomi vid Owens College
i Manchester och är sedan 1876 professor vid
universitetet i London. I Theory of political
economy (1871, 2:dra uppl. 1879) och Money and
the mechanism of exchange (4:de uppl. 1878) har han
visat sig tillhöra den "abstrakta frihandelsskolan".
På det filosofiska området har han uppträdt med The
principles of science: a treatise on logic and
scientific method (1874, 2:dra uppl. 1877) samt
Elementary lessons in logic (7:de uppl. 1879). Under
de senaste åren har han bekämpat J. Stuart Mills
filosofiska åsigter.
Jeypore. Se Djaipur.
Jezirah. Se Jesirah.
Jhansi. Se Djhansi.
Jhelum (Jilum). Se Djeilum.
Jhering [je-], Rudolf von, tysk rättslärd och
universitetslärare, f. 1818, blef 1842 juris doktor
i Berlin samt 1845 professor i romersk rätt vid
universitetet i Basel, 1846 i Rostock, 1849 i Kiel
och 1852 i Giessen. År 1868 kallades han till Wien
såsom professor och verkligt hofråd samt 1872 till
Göttingen såsom professor och geheime justitieråd. –
J:s förnämsta arbete är Geist des römischen rechts
auf den verschiedenen stufen seiner entwickelung (3
bd, 1852-65), som blifvit öfversatt på italienska,
ryska och franska samt f. n. (1883) i sitt hemland
är under utgifning i en 4:de, reviderad upplaga
(bd 1 1878). Vidare märkas: Abhandlungen über
das römische recht (1844), Civilrechtsfälle
ohne entscheidungen (1847; 4:de uppl. 1881),
Ueber den grund des besitzesschutzes (1868; 2:dra
uppl. 1869), Die jurisprudenz im täglichen leben
(1870; 3:dje uppl. 1877) och Der zweck im recht
(1878). J:s afhandlingar Der kampf ums recht
(1872; 6:te uppl. 1880; "Striden för rätten",
1879) och Das trinkgeld (1882; "Drickspenningarne",
s. å.) hafva vunnit spridning äfven bland den stora
allmänheten. Sedan 1856 har J. i förening först med
Gerber, derefter med Unger utgifvit "Jahrbücher für
die dogmatik des heutigen römischen und deutschen
privatrechts". De värdefulla bidrag af J:s penna, som
deri finnas intagna, utgifvas f. n. (1883) särskildt
undertitel: <i>Gesammelte aufsätze aus den jahrbüchern
etc. (bd 1 1881, bd 2 1882). Den tyska juristdagen räknar J. såsom
en af sina stiftare.
Jig [djigg], irländsk nationaldans, detsamma som
Gigue, se d. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
