Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Japan, kejsardöme i Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som utbildats vid regementsskolorna, och af
frivillige, som genomgått en 1 1/2 års kurs vid
underofficersskolan och som förbinda sig till 7
års aktiv tjenst. Officerarna utbildas under en
treårig kurs vid den 1875 öppnade militärskolan,
till hvilken militärkollegiet, der kursen är treårig,
utgör en förberedande läroanstalt. För officerarnas
och underbefälets vidare utbildning finnes en skjut-
och gymnastik-skola samt för danandet af djurläkare
en djurläkareskola. Infanteriet beväpnas med i Tokio
tillverkade gevär af inhemsk modell (ett mellanting
mellan Mausers och Henry-Martinis modeller), och de
hittills nyttjade kruppska kanonerna och kanoner af
äldre modeller ersättas af inom landet (vid arsenalen
i Osaka) tillverkade bronskanoner. Beklädnaden
är europeisk och liknar ganska mycket franska
arméns. Remonteringen sker från en remontdepot
med ridinstitut; hästar inköpas inom landet. För
utbildningen gälla franska arméns reglementen. För
en armékår finnas redan två barackläger, och för
de öfriga skola sådana inrättas. – Japanen är en
tapper och nykter soldat, som har små behof och
lätt fördrager alla vidrigheter, men punktlighet,
beräkning, hållning och sträng disciplin äro så
godt som omöjliga att bibringa honom. Utgifterna
för arméns behof upptogos i 1882-83 års budget till
8,6 mill. jen. – Flottan räknade 1882 31 fartyg med
196 kanoner, nämligen 5 pansarfartyg, 21 opansrade
ångfartyg och 5 segelfartyg. Bemanningen utgjorde
5,551 man, deraf 237 officerare, 605 underofficerare
och 60 läkare. Utgifterna för flottan upptogos i
1882-83 års budget till 3,10 mill. jen. C. O. N.
Riket har tvänne ordnar: Den uppgående solens orden
(stiftad 1875) och Chrysanthemumorden (stiftad
1876). Flaggan är hvit, med en röd cirkel i midten.
Historia. J: s sagohistoria upptages af striderna
emellan ainoerna och invandrarna. Desse styrdes
af den enväldige mikadon, hvilken jämte sitt hof,
kugé, bosatte sig i Kioto och sjelf anförde sitt
folk i de ständiga striderna mot ainoerna. Vid
medeltidens början undergick militärväsendet en
omorganisation efter kinesiskt mönster, hvarvid
värdigheten af sjogun (general) infördes, och till
följd hvaraf krigareståndet utbildade sig till en
särskild kast. Sedan mikadon sålunda lemnat ifrån
sig befälet öfver krigshären, aftog hans makt år
ifrån år och sjogunvärdigheten blef föremål för
ständiga strider mellan J:s mäktigaste slägter. 1192
gaf mikadon slutligen ett formligt erkännande af
sin maktlöshet genom att upphöja sjogunen till
sei-i-tai-sjogun (generalissimus) med nästan
obegränsad makt. Sei-i-tai-sjogun-värdigheten eller,
såsom den kortare kallades, sjogun-värdigheten
tillhörde efter hvart annat flere olika familjer,
hvilka residerade i Kamakura, tills den 1603
öfvergick till Toku-gava-ätten, hvilken innehade
den till 1867 och hvilken flyttade residenset till
Jedo. Ehuru äfven sjogunen till namnet var mikadons
förste tjenare, innehade han dock största makten i
riket, och denna omständighet har gifvit upphof till
den berättelsen att J. styrdes af tvänne regenter,
en andlig och en verldslig.
Tokugava-ätten spelar en ytterst betydande rol i J:s
historia. Sjogunerna Ijéjasu (sjogun 1603)
och Ijémitsu (sjogun 1623) af denna ätt
införde i J. ett fullständigt feodalsystem, det
s. k. han-systemet. Hela landet utskiftades i län,
hvilka förlänades åt en han (clan) och styrdes
af hanens daimio l. höfding, biträdd af ärftlige
karó l. rådgifvare. Under feodalsystemets tid
njöt J. för första gången en oafbruten inre fred;
men i stället led befolkningen så mycket mera
af det utsugningssystem, som alltid åtföljer
en på länsväsende grundad förvaltning. Landet
öfversvämmades af pappersmynt, som utfärdades af
"hanerna", och hvarje "hans" pappersmynt gällde
blott inom dess län. Den herskande krigarekasten,
samurai förtryckte på allt upptänkligt sätt de
tre lägre kasterna, åkerbrukarna, handtverkarna och
köpmännen. Den mäktiga feodaladeln glömde emellertid
aldrig, att sjogunen tillhörde deras kast, och
var långt ifrån benägen att alltid foga sig efter
hans vilja. Smärre palatsstrider förekommo efter på
gång. Starkast blef spänningen mellan feodaladeln
och sjogunen, då den senare i midten af 1800-talet
visade sig benägen att öppna J. för Europa. Redan på
1540-talet hade några portugiser slagit sig ned i J.,
och desse följdes inom kort af jesuitmissionärer,
hvilka lyckades omvända 200,000 infödingar till
kristendomen. Men 1614 utfärdade sjogunen ett dekret,
som förvisade jesuiterna och förbjöd kristendomen,
och inom kort var kristendomen fullständigt utrotad i
J. Handelsförbindelsen med Portugal fortfor dock till
1639, då holländarna, hvilka 1610 öppnat handel med
J., lyckades uttränga portugiserna och blifva de ende
européer, som fingo idka handel med J. Denna var dock
inskränkt till staden Nagasaki. Först 1854 lyckades
kommodor Perry afsluta ett handelsfördrag mellan
Förenta staterna och J., och detta fördrag följdes
inom kort af handelsfördrag med de flesta europeiska
makter, bl. a. Sverige (d. 11 Nov. 1868). Det var
först i dessa traktater, som sjogunen kallade sig
taikun, "storherre", för att dermed gifva sig sken af
att vara J:s verkliga öfverhufvud. Tillmötesgåendet
mot européerna framkallade en häftig opposition
från daimioernas sida, hvilket blef den yttre
anledningen till att den gamla författningen, som
öfverlefvat sig sjelf, föll. Flere af de mäktigaste
"hanerna" vände sig till mikadon och lofvade honom
sitt bistånd mot taikunen, hvilken förklarades för
usurpator (1867). Taikunen nedlade s. å. frivilligt
sitt ämbete, men flere honom tillgifna slägter
upptogo striden mot mikadon, hvilken dock 1868
besegrade dem. Mikadon återinträdde i utöfningen af
sina gamla rättigheter, och innehafvaren af denna
värdighet var den unge, intelligente Muts-Hito,
hvilken brann af begär att förbättra sina undersåtars
ställning. Han flyttade sitt residens från Kioto till
Jedo, som erhöll namnet Tokio, och inkallade dit
1869 en rådplägande församling. Med dennas bifall
afskaffades feodalväsendet och infördes en ordnad
landtregering. Derefter upphäfdes kastindelningen, den
buddhaistiska religionens välde inskränktes och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
