Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jamin, Jules Célestin - Jamitzer l. Jamnitzer, W. - Jamlangamot - Jamna (Jumna, Jamuna) - Jamnia - Jamnitzer, W. - Jamnotri l. Jumnotri - Jams - Jamu - Jan, S:t (S:t Jean) - Jan - Jana - Janachen - Janakkala - Janaon (Yanaon) - Janbo (Janbo el-Bahr) - Janesville - Janet, Paul - Janet - Jangada (Balsa) - Jangar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
professor i fysik vid Faculté des sciences i
Paris och erhöll derjämte uppdrag att organisera
laboratorierna vid École des hautes études. Han valdes
1868 till ledamot af Franska vetenskapsakademien. Utom
en stor mängd vetenskapliga specialundersökningar
har J. offentliggjort den mycket berömda och använda
Cours de physique de l’école polytechnique (1858-61;
3:dje uppl. 1878-83, 4 b.).
Jamitzer l. Jamnitzer, W., tysk guldsmed. Se
Guldsmedskonsten, sp. 233.
Jamlangamot. Se Anniversarium.
Jamna (Jumna, Jamuna). Se Djamna.
Jamnia. Se Jabne.
Jamnitzer, W. Se Jamitzer.
Jamnotri l. Jumnotri. Se Djamnotri.
Jams, bot. Se Dioscorea.
Jamu. Se Djamu.
Jan, S:t (S:t Jean). Se Dansk-vestindiska öarna.
Jan (Fr. och T. jan, af oviss härledning, enligt
några af Lat. Janus), spelt., säges i brädspel den
af de spelande blifva, som har de sex kilarna
å uppställningssidan så upptagna af egna brickor,
att det sedan ej finnes någon plats att "komma in"
med den eller de brickor, som motspelaren ytterligare
"slår ut"; den, som sålunda blir J., har förlorat
spelet dubbelt.
Jana, flod i östra Sibirien, guvernem. Jakutsk,
upprinner på Jansk-bergen, flyter genom ett ödsligt
område och bildar ett stort delta vid sitt utlopp i
Norra Ishafvet. Längd omkr. 750 km.
Janachen. Se Achen, Johann von.
Janakkala. 1. Socken af Hauho härad, Tavastehus
län, Finland. Areal 554 qvkm. Befolkningen finsk,
5,482 pers. (1880). Inom socknen ligga godsen Haga
(se d. o.) och Monikkala, det sistnämnda den
från klubbekrigets tider bekante höfdingen och
partigängaren Hans Hanssons till Monikkala stamgods,
Tervakoski (se d. o.) pappersbruk, en terpentinfabrik
och flere tegelbruk. J. intager bland Finlands
landskommuner ett mycket framstående rum genom
allmogens redan tidigt väckta, stora nitälskan för
folkupplysningen. Tillsvidare i förening med Hausjärvi
kapellförsamling (areal 506,7 qvkm., 6,236 innev.),
som redan bestämts att lösbrytas, bildar J. ett
imperielt pastorat af 2:dra kl., Tavastehus prosteri,
Åbo ärkestift. – 2. Domsaga under Åbo hofrätt,
omfattar 11 kommuner, fördelade på 4 tingslag,
med en areal af 3,534 qvkm. och 35,011 innev.
O. I.
Janaon (Yanaon), en Frankrike tillhörande stad
jämte område i Indien, beläget nära utloppet af
Godavaris nordligaste mynningsarm inom britiska
distriktet Godavari, presidentskapet Madras. Areal
14,29 qvkm. 4,520 innev. (1879).
Janbo (på grund af sitt läge vid hafvet kallad
J. el-Bahr), sjöstad i Arabien, El-Hedjas, hamn
till det omkr. 200 km. inåt land belägna Medina,
ligger mellan kala berg och består af en lång rad
bländande hvita, af kalk- och korallsten byggda
hus. I n. v. ligger den ganska djupt i landet
inträngande bukten Sjerm-J., med beqvämt inlopp
och god ankargrund. Innevånarna, 5-7 tusen, drifva
hufvudsakligen
handel. Direkt ångbåtsförbindelse med Sues och
Djedda. På vägen till Medina, hvilken med kameler
tillryggalägges på 4 dagar, ligger J:s moderstad,
J. en-Nachl ("Palmstaden").
Janesville [djänsvill], stad i nord-amerikanska staten
Wisconsin, vid Mississippis biflod Rock river. 9;018
innev. (1880). Statsinstitut för blinda.
Janet [sjane], Paul, fransk filosof och
skriftställare, f. 1823 i Paris, fick sin utbildning i
Lycée S:t Louis och inträdde 1841 i École normale, der
han genomgick alla grader, tills han vardt docteur ès
lettres. Derefter var han lärare i filosofi 1845-48
vid collége i Bourges, 1848-57 vid fakulteten i
Strassburg, sedermera vid Lycée Louis-le-grand i
Paris och utnämndes 1864 till professor i filosofiens
historia vid Sorbonne (Paris). J. blef medlem af
Académie des sciences morales et politiques 1864. Han
har utgifvit en mängd skrifter, bland hvilka några
af allmännare intresse må påpekas: La famille (1855,
10:de uppl. 1873; belönt af Franska akademien 1856;
"Familjen", 1869), Histoire de la philosophie morale
et politique dans l’antiquité et les temps modernes
(1858, 2:dra uppl. 1872; belönt af Académie des
sciences morales et politiques), La philosophie
du bonheur (1862, 4:de uppl. 1873; "Lyckans
filosofi". 1869), Le maétrialisme contemporain en
Allemagne (1864, 3:dje uppl. 1878), en granskning
af Büchners system, La crise philosophique (1865),
studier öfver Taine, Renan, Littré och Vacherot,
Le cerveau et la pensée (1868), Éléments de moral
(1870), Les problèmes du XIX:e siècle (1872, 2:dra
uppl. 1873), Philosophie de la revolution française
(1875), Les causes finales (1876), La philosophie
française contemporaine (1879) m. fl. Dessutom har
han öfversatt arbeten af Augustinus och Spinoza samt
lemnat artiklar till flere tidningar och tidskrifter,
C. R. N.
Janet [sjane], fransk porträttmålare. Se Clouet.
Jangada, äfven kallad Balsa. sjöv., ett slags
flotte, som på kusterna och floderna i Peru och
Brasilien nyttjas såväl till godstransport som
vid fiske. Flotten består af 5 till 9 st. stockar
af olika längd, den längsta i midten, med tvärs
öfver dem lagda och vid dem medelst vidjor surrade
plankor; på midten finnes ett däck l. golf för
lasten, hvilken skyddas mot regn och sol genom ett
deröfver uppfördt tak eller hus. I stället för
mast finnas två spiror, uppresta som en sax och
stöttade af ett stag och två barduner. Vanligtvis
nyttjas blott ett segel, som är ganska stort och
till formen fyrkantigt. Träslaget, som kallas balsa
eller puero, är så lätt och poröst, att flotten med
lätthet höjer sig för sjöarna. Jangadan styres genom
långa och breda plankor (guares), hvilka efter behof
sänkas och höjas lodrätt emellan stockarna för-ut och
akterut. De största jangador äro omkr. 28 m. långa,
6 å 9 m. breda samt kunna föra ända till 25 tons
last. (Se fig. sp. 1039.) R. N.
Jangar, sjöv., ett slags ponton, konstruerad af
två båtar med en tvärs öfver dem liggande platform,
medelst hvilken infödingarna i Ostindien föra hästar
och boskap öfver floderna. R. N
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
