Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacobi. 2. Karl Gustav Jakob J. - Jacobini, Ludovico - Jacobs, Christian Friedrich Wilhelm - Jacobsen, Peter Vilhelm - Jacobsen, Jakob Kristian - Jacobsen, Sofus - Jacobsen, Karl Ludvig - Jacobsen, Jens Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gifven af Dirichlet: Gedächtnissrede auf
C. G. J. Jacobi (i "Abhandlungen der Akademie der
wissenschaften zu Berlin", 1852; omtryckt i "Jacobis
werke" I, 1881). 2. G. E.
Jacobini, Ludovico, kardinal och påflig
statssekreterare, f. 1830, blef 1874 pronuntius i
Wien, der han lyckades genom ett klokt tillmötesgående
afböja den till följd af de nya kyrkolagarna
hotande konflikten mellan Österrike och romerska
kurian. Leo XIII anförtrodde honom derefter det
vida svårare uppdraget att åvägabringa en försoning
med den preussiska regeringen, men jesuiternas
ränker omintetgjorde 1880 hans bemödanden i detta
afseende. 1879 blef J. kardinalprest och 1880 påfliga
stolens statssekreterare.
Jacobs, Christian Friedrich Wilhelm, tysk filolog
och skriftställare, f. 1764 i Gotha, studerade
först teologi, sedermera klassisk filologi i Jena
och Göttingen, blef 1785 gymnasielärare i Gotha samt
kallades 1807 till lärare i klassisk literatur vid
Münchens lyceum och till medlem af vetenskapsakademien
i denna stad. Såsom nordtysk vardt han der utsatt
för hätska angrepp af de katolske gammalbajrarna,
hvarför han 1810 återvände till Gotha, der han
var öfverbibliotekarie och föreståndare för
myntkabinettet till sin död, 1847. J. utöfvade en
rastlös verksamhet såsom filolog, antiqvitetsforskare,
öfversättare och vitter skriftställare i sedolärande
och patriotisk anda. Han var en äkta humanist,
som inträngde djupt i den grekiska kulturens
väsende. Bland hans många arbeten må nämnas
kritiska upplagor af "Anthologia graeca" (13 bd,
1794-1814, omarbetad i 3 bd 1814-17), Elementarbuch
der griechischen sprache (1805, 22:dra uppl. 1880;
"Grekisk läsbok för nybegynnare", 1851) samt hans
berättande och undervisande skrifter, samlade i
Erzählungen (1824-37; 7 bd). Schule für frauen (1827
-29; 7 bd) och Schriften für die jugend (1842-44;
3 bd). I Personalien (1840, 2:dra uppl. 1848) har han
lemnat en mönstergill framställning af sitt lif och
sin verksamhet. – J:s’ son, Paul Emil J. (f. 1803,
d. 1866), var historiemålare.
Jacobsen, Peter Vilhelm, dansk historiker, f. i
Köpenhamn 1799, var 1820-33 anställd i kansliet,
blef derefter overrets-assessor och 1841 ledamot i
Rentekammeren. Död 1848 som etatsråd. J. skref flere
lärda afhandlingar om Danmarks inre förhållanden under
konungarna Kristian III och Fredrik II samt derjämte
en tragedi, Trolddom (1847), till hvilken ämnet var
hemtadt från en hexeriprocess under den period, med
hvars studerande han i synnerhet sysselsatte sig.
E. Ebg.
Jacobsen, Jakob Kristian, dansk mecenat, född
i Köpenhamn d. 2 Sept. 1811, blef 1837 bryggare
derstädes och grundlade 1845 det första bajerska
ölbryggeriet i Danmark. 1847 flyttades det till
Carlsberg i Valby, nära Köpenhamn, utvidgades efter
hand till ett storartadt etablissement och inbragte
sin egare en betydlig förmögenhet. 1843-57 var
J. borger-representant (stadsfullmäktig) i Köpenhamn,
1854-58 och 1861-64 folketingsman samt 1863
-71 kungavald medlem af landstinget. Som
politiker sökte han med kraft häfda borgerlig
frihet, kommunal sjelfstyrelse och nationel
politik. Mest känd är J. genom den storartade
frikostighet, hvarmed han främjat fosterländska
intressen. 1876 grundade han "Carlsberg-fonden"
på 1 mill. kr. till vetenskapens befordran (till
resor och understöd för yngre vetenskapsmän samt
till lärda skrifters utgifvande) och till underhåll
af ett kemiskt och fysiologiskt laboratorium
på Carlsberg (grundlagdt 1875 för vetenskapliga
undersökningar af bryggeriprodukter). 1881 ökade
han fonden med 1 mill. kr., under föreskrift att
halfva räntan af detta kapital skall användas till
det dansk-historiska museet på Frederiksborg,
hvilket han 1877 bragt till stånd genom en gåfva
af 200,000 kr. 1877-80 skänkte J. 400,000 kr. till
restaurering af Frederiksborgs slott. 1871-74 ledde
han anläggningen af den nya botaniska trädgården,
och på uppförandet af den kungliga teatern (1871)
utöfvade han stort inflytande samt erbjöd sig senare
att pryda densamma med 12 marmorbilder af skalder och
konstnärer, hvilket erbjudande emellertid afböjdes
af den dåvarande kultusininistern, J. K. Fischer,
och först 1883 antogs. Till belöning för J:s
frikostiga omvårdnad om vetenskap och konst kreerade
Köpenhamns universitet honom 1879 till hedersdoktor.
E. Ebg.
Jacobsen, Sofus, norsk landskapsmålare, född i
Kristiania d. 7 Sept. 1833, studerade från 1855 i
Düsseldorf under Gude och har sedan dess uppehållit
sig hufvudsakligen i Tyskland. Hans taflor – till
största delen månskensstycken och vinterlandskap –
utmärka sig i synnerhet i koloriten. På flere
verldsutställningar har han vunnit pris. I
norska nationalgalleriet representeras han af ett
Skovlandskap. O. A. Ö.
Jacobsen, Karl Ludvig, norsk bildhuggare, född
i Moss d. 24 Jan. 1835, var först i lära hos
en konstsvarfvare i Odense samt kom sedermera på
H. V. Bissens atelier i Köpenhamn och blef samtidigt
elev vid konstakademien. 1869-70 uppehöll han sig
med offentligt understöd i Rom och bosatte sig
1871 i Kristiania. J:s förnämsta arbete är den 1880
aftäckta statyn af Kristian IV (på "Stortorvet" i
Kristiania). Bland de öfriga må nämnas Andromeda
(i Kristiania slott) och Amor (1882; gåfva till
kronprins Gustaf och hans gemål), O. A. Ö.
Jacobsen, Jens Peter, dansk romanförfattare, f. i
Thisted (Jylland) d. 7 April 1847, blef student
1867 och egnade sig till en början hufvudsakligen
åt botaniken. För Botaniska föreningens i Köpenhamn
räkning undersökte han 1870 Lässös och Anholts flora
och 1873 belönades han med Köpenhamns universitets
guldmedalj för en afhandling öfver desmidiacéerna,
Aperçu systématique et critique sur les desmidiacées
du Danemark ("Bot. tidsskrift", bd 8). J. gjorde
ock den större allmänheten i Danmark bekant med
darwinismen, dels genom en rad populära uppsatser i
"Nyt dansk månedsskrift", dels genom öfversättningar
af Darwins två ryktbaraste arbeten, "Om arternes
oprindelse" (1871-72) och "Menneskets afstamning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
