Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jackson, Andrew - Jackson, John - Jackson, Thomas Jonathan - Jackson, John Adams - Jacksonville. 1. Stad i nord-amerikanska staten Illinois - Jacksonville. 2. Stad i nord-amerikanska staten Florida - Jackul. Se Papegojor - Jacmel, hamnstad i neger-republiken Haïti - Jacob, patriark. Se Jakob - Jacob. P. L. Jacob, Bibliophile (Bibliophile Jacob), psevdonym för J. P. Lacroix (se d. o.) - Jacob, Meister - Jacobellus. Se Jakob af Mies - Jacobi. 1. Johann Georg J. - Jacobi. 2. Friedrich Heinrich J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
demokratiska i hans lefnadslopp och rättframma
väsende. Det under demokratiens namn sig
döljande sydstatsintresset och dess sträfvanden
för införseltullarnas nedsättande rönte deremot i
sjelfva verket ringa tillmötesgående hos J., och han
undertryckte 1832 med kraft den
i Syd-Carolina uppkomna rörelse, som
hotade med statens utbrytning ur unionen.
Den vigtigaste åtgärden under hans
presidentskap rörde Förenta staternas
bank, hvars för penninge-aristokratien alltför
gynsamina privilegier 1832 förnyades af kongressen,
men tillintetgjordes genom J:s veto, hvarjämte
denne 1833 fråndrog banken unionens på deposition
lemnade metalliska kassa. Genom dessa
och andra åtgärder föranledde han i väsentlig
mån de våldsamma ekonomiska omstörtningar,
som blefvo så känbara under hans
närmaste efterträdares, Van Burens, ämbetstid.
Äfven såsom president sysselsattes J. af krig med
seminolerna, och honom tillskrifvas förnämligast
indianernas förflyttande på andra sidan
Mississippi. Efter sin afgång från presidentstolen
lefde han i tillbakadragenhet från politiska
angelägenheter och dog d. 8 Juni 1845.
Jackson [djäcksön], John, engelsk målare,
f. 1778, d. 1831, utmärkte sig hufvudsakligen inom
porträttfacket. Till häris bästa arbeten räknas hans
porträtt af Canova och Flaxman.
Jackson [djäcksön], Thomas Jonathan, sydstatsgeneral
under Nord-Amerikas Förenta staters inbördes krig,
f. 1824 i Virginia, blef 1846 artilleriofficer och
under sitt deltagande i kriget mot Mejico (1848)
efter hand befordrad till major. 1852 nödgades han
af sjuklighet taga afsked från krigstjensten och
blef professor vid krigsskolan i Lexington. Vid
inbördes krigets utbrott, 1861, omfattade han med
ifver sydstaternas sak, inträdde i deras armé och
blef en af dennas dugligaste anförare. I striden
vid Bull Run (d. 21 Juli 1861) deltog han med sådan
utmärkelse, att de konfedererades öfvergeneral,
Lee, fällde det omdömet, att han "stått såsom en
stenmur", hvilket yttrande förskaffade J. binamnet
Stonewall ("stenmuren"). På våren 1862 hade han det
maktpåliggande uppdraget att försvara Shenandoahdalen
samt vann genom energiska och skickligt verkställda
rörelser en hastig ryktbarhet såsom framstående
fältherreförmåga. Då de konfedererades hufvudstad,
Richmond, hotades af de från Chesapeakvikens
mynning framträngande unionstrupperna, skyndade
han till hufvudhärens hjelp och tog en ärofull del
i de långvariga striderna i närheten af Richmond
(25 Juni-1 Juli), hvarefter han opererade i samband
med Lee och under infallet i Maryland en tid anförde
dennes förtrupper. Efter de konfedererades återtåg
till Fredericksburg erhöll han till belöning för sin
andel i deras derstädes vunna seger (d. 13 Dec. 1862)
sin sista befordran, i det han utnämndes till
generallöjtnant. I slaget vid Chancellorsville (d.
2 Maj 1863) medverkade han väsentligen till
unionshärens tillbakakastande, men blef genom
misstag föremål för sina egna soldaters eld
och sårades dödligt. Hans bortgång (d. 10
Maj 1863) skattades å den motsatta sidan lika med en
vunneri seger. J. var en nästan fanatisk anhängare
af den presbyterianska kyrkan, inom hvilken han
tjenstgjorde såsom diakon.
Jackson [djäcksön], John Adams, nordamerikansk
bildhuggare, f. 1825 i Bath (Maine), studerade först i
Boston, sedan i Paris och Florens samt återvände 1858
till Amerika. Der arbetade han både med porträtt-
och idealbilder; men då han fick i uppdrag att
utföra en stod af nordpolsfararen Kane, flyttade
han till Florens, för att kunna hugga den i marmor,
och bosatte sig der för den följande tiden. Af J:s
derstädes utförda verk märkas Eva vid Abels lik
(1862), många byster och medaljonger, bland hvilka
Morgonen är mest berömd, och, efter ett besök i New
York 1867, ett krigaremonument i Lyon (Massachusetts),
Herdegosse i Abruzzerna med sin get m. fl.
Jacksonville [djacksönvill]. 1. Stad i nord-amerikanska
staten Illinois, vid en stor jernvägsknut. 10,927
innev. (1880). – 2. Stad i nord-amerikanska staten
Florida, vid S:t John’s river, 40 km. från dess
mynning. 7,650 innev. (1880). Export af trävaror,
frukt, bomull, socker och fisk. Till följd af sitt
milda och sunda klimat besökes staden mycket af
sjuklingar från de norra staterna.
Jackul. Se Papegojor.
Jacmel [sjakmäl], hamnstad i neger-republiken
Haiti, vid en vik på ön Haitis södra kust, var
fordom omgifven af blomstrande kaffe-, bomulls-
och kakaoplantager samt hade (1824) 33,000 innev.,
men är nu en fattig ort med endast omkr. 6,000 innev.
Jacob, patriark. Se Jakob.
Jacob [sjakåb]. P. L. Jacob, Bibliophile (Bibliophile
Jacob), psevdonym för J. P. Lacroix (se d. o.).
Jacob, Meister, tysk arkitekt, om hvilken intet annat
är bekant, än att han var den, som först införde den
gotiska stilen uti Italien, i det han utförde den
märkvärdiga kyrkan S. Francesco i Assisi, det berömda
helgonets grafkyrka, bestående af tvänne kyrkor
öfver hvarandra, byggd 1218-30, invigd 1253. C. R. N.
Jacobellus. Se Jakob af Mies.
Jacobi. 1. Johann Georg J., tysk skald, f. 1740,
blef 1765 professor i filosofi och vältalighet i
Halle, der han trädde i ett nära vänskapsförhållande
med Göthe. Genom dennes bemedling blef han 1769
kanonikus i Halberstadt och vardt slutligen 1784
professor i de humanistiska vetenskaperna i Freiburg
im Breisgau, der han dog 1814. J. värderades på
sin tid ganska högt såsom skald, ja till och med
öfverskattades. Bland hans utgifna skrifter må
nämnas Poetische versuche (1764). Hans Sämmtliche
werke utgåfvos 1770. Tillsammans med Gleim utgaf
han qvartalsskriften "Iris" (1774-76; 8 bd). –
2. Friedrich Heinrich J., tysk filosof, den
föregåendes broder, föddes i Düsseldorf d. 25
Jan. 1743, var först köpman, egnade sig sedermera åt
lärda studier och skriftställeri samt beklädde 1807-
12 presidentplatsen i vetenskapsakademien i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
