Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ischl - Ischuri l. stranguri, dysuri, urinstämma - Isdedjerd - Isdimma - Isebel - Isefjorden - Iseghem - Isegori - Isegran - Isegrim - Isel, Iselberg - Iselin, Isaak - Iselin, Henri Frédéric - Iseltwald - Isenburg (Ysenburg) - Iseo-sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommunen 7,678 innev. Såsom badort kom I. i rop först
1822, men har sedan genom kejsarefamiljens och den
högre österrikiska adelns vistelse derstädes blifvit
en af de fashionablaste badorter i Europa. Det är både
klimatisk kurort och badort samt rikt på kurmedel,
såsom soolbad, soolångbad, gyttjebad, tallbarrsbad,
inhalatorium, vassle- och kallvattenkuranstalt
m. m., en saltkälla (Maria Luisenquelle) och en
svafvelkälla. Omkr. 4 km. s. ö. om I. ligger det 936
m. höga saltberget, från hvilket saltet upplöst ledes
genom underjordiska rör till saltsjuderierna uti I.,
der årligen omkr. 15 mill. kg. produceras.
Ischuri (af Grek. ischein, återhålla, hämma, och
uron, urin) l. stranguri, dysuri, urinstämma,
med., det tillstånd, då urinen icke kan afgå från
blåsan, oaktadt den finnes der samlad, till skilnad
från anuri, urinbrist, då urinen saknas. Ischurien är
icke en sjelfständig sjukdom, utan ett symtom, som kan
uppträda i många olika sjukdomar. Så kan den uppstå
vid sjukdom i hjerna eller ryggmärg genom förlamning
af blåsmuskeln, som skall utdrifva urinen (musculus
detrusor urinae). I sådant fall står blåsan vanligen
öfverfull af urin, spänd och kännes, i synnerhet genom
en slapp bukvägg, som en elastisk fluktuerande tumör,
hvilken kan sträcka sig anda upp mot nafveln. Vid
sådan betydlig utspänning inträffar ofta äfven
inkontinens, d. v. s. ofrivillig afgång af urin,
hvarvid dock större delen af urinen stannar qvar. Ett
sådant tillstånd har man kallat ischuria paradoxa på
grund af det samtidiga uppträdandet af tvänne skenbart
motsatta symtom. De flesta fall af urinstämma uppstå
dock genom något mekaniskt hinder för urinens afgång,
antingen genom stenar eller tumörer inom blåsan
eller genom tumörer i bäckenet, som sammanpressa
blåshalsen, eller genom förträngning af urinröret,
såsom vid prostata-svulster, urinrörs-strikturer
o. d. Symtomen af ischuri äro olika efter åkommans
olika grad, varaktighet, orsak m. m., från ett
smärtsamt behof att aflåta urinen ända till riktig
dödsångest med kallsvett, liten puls, konvulsioner
m. m. Behandlingen måste helt och hållet rätta sig
efter orsaken. I de flesta fall kan dock tappning af
blåsan medelst sond l. kateter (se Kateterisation)
användas som palliativmedel. Då detta icke lyckas,
nyttjas blåsstick l. punktion af blåsan medelst
troakar (se d. o.). Långvarig urinstämma medför lätt
döden genom blåsans bristning, urin-infiltration,
uremi m. m. F. B.
Isdedjerd. Se Jesdedjerd.
Isdimma. Se Ismoln.
Isebel. Se Jesebel.
Isefjorden, fjord, som från Kattegat skär djupt in
i norra Själland och delar sig i flere armar. På
det ställe, der den skjuter in från hafvet, mellan
Spodsbjerg i ö. och Korshage i v., är den endast
3,8 km. bred. Ej långt derifrån skickar den ut mot
v. Nykjöbingfjorden och mot ö. den långa, smala
Roskildefjorden, som af Hornsherred skiljes från den
vestliga, bredare delen, hvilken fortfarande kallas
I. Denna delar sig i Bramsnäsfjorden och Holbäkfjorden
samt utsänder mot v. Lammefjorden, hvilken endast
genom en smal landsträcka (Draget vid Vejrhöj)
skiljes från Kattegat. 1873-74 torrlades den
inre delen af Lammefjorden nästan fullständigt.
E. Ebg.
Iseghem, stad i belgiska prov. Vestflandern, vid
Lys’ biflod Mandel, 16 km. n. ö. om Courtrai. 9,140
innev. (1880). Linne-, hatt- och sockertillverkning.
Isegori, Grek. (af isos, lika, och agorevein, tala i
en församling), medborgerlig yttrandefrihet, särskildt
i statssaker och inför rätta.
Isegran, en liten ö vid Glommens utlopp, med ett fort,
tillhörande fästningsverken utanför Frederiksstad.
O. A. Ö.
Isegrim, Fornhögt. Isangrim (senare äfven
Eisengrein), namnet på vargen i den gamla tyska
djursagan. Hans stridigheter med räfven upptaga en
hufvudsaklig del af denna saga. Se Djursagan.
Isel, Iselberg, ett 722 m. högt berg i Tyrolen,
s. om Innsbruck, var 1809 skådeplats för heta
strider mellan de af Hofer, Speckbacher, Haspinger
o. a. anförda tyrolarna samt fransmän och bajrare. En
minnesvård öfver de fallne tyrolarna är uppförd
derstädes.
Iselin, Isaak, schweizisk filosof, f. 1728,
d. 1782, son till den såsom historisk och politisk
skriftställare bekante Jakob Christoph I. (d. 1737),
blef 1754 medlem af Stora rådet i sin fädernestad,
Basel, samt 1756 rådets sekreterare. – Bland I:s
skrifter, hvilka andas en varm fosterlandskärlek och
upphöjd känsla för mensklighetens bestämmelse, äro
de märkligaste: Geschichte der menschheit (1764-70;
5:te uppl. 1786), Vermischte philosophische schriften
(1770) och Ephemeriden der menschheit (1776-82,
7 bd; forts. till 1786 af R. Z. Becker).
Iselin [isöläng], Henri Frédéric, fransk bildhuggare,
f. 1824, var lärjunge af Rude, hvarjämte han
någon tid studerade i École des beaux-arts. Han
framträdde första gången offentligt 1849, och hans
fack har varit porträttbysten; derjämte har han
utfört en och annan allegorisk bild. Såsom exempel
må anföras: Jean Goujon (1852), Murat (1853, för
Versailles), Eldens genius (1857, för nya Louvre),
Augustin Thierry (1864, för Versailles), Napoleon
III (1865, för Corps législatif), hertigen af
Morny (1861 och 66), General Lamoricière (1874)
samt Claude Bernard (1879), bägge för Versailles.
C. R. N.
Iseltwald. Se Brienz-sjön.
Isenburg (Ysenburg), ett fordom riksomedelbart,
nu mediatiseradt område ("standesherrschaft"),
tillhörigt furstliga och grefliga ätten Isenburg,
ligger dels i preussiska regeringsområdet Kassel,
dels i hessiska prov. Starkenburg och Oberhessen samt
omfattar 922 qvkm., med omkr. 90,000 innev. Ättens
stamhus var slottet I., som låg invid den lilla
köpingen Isenburg i preussiska regeringsområdet
Koblenz.
Iseo-sjön (Ital. Lago d’Iseo, Lat. Lacus Sebinus),
insjö vid södra foten af Alperna, i Lombardiet,
genomfluten af Pos biflod Oglio. Den ligger 189
m. öfver hafvet, är 24 km. lång, 2-4 km. bred och
i midten 300 m. djup.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
