Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Irruption - Irsta - Irtysj - Irular - Irun - Irvine - Irving, Washington
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Irruption (Lat. irrumpere, intränga), fientligt
inbrott i ett land.
Irsta, socken i Vestmanlands län,
Siende härad. Arealen 5,452 har. 1,193
innev. (1882). I. utgör ett konsistorielt pastorat
af 2:dra kl., Vesterås stifts domprosteri.
Irtysj, flod i vestra Sibirien, upprinner under
namnet Svarta I. på vestra sidan af Altai,
i Mongoliet, genomflyter Saisan-nor, bryter
derefter genom vestra Altai, träder vid Ustj
Kamenogorsk in på Sibiriens stepper (t. v. Kirgis-,
t. h. Baraba-steppen) och mynnar in från venstra
sidan i Ob, vid Samarovsk, der floden är öfver 1,800
m. bred. Längden beräknas till 2,600 km. Floden
innehåller en mängd öar. Fiske och flodfart äro
icko utan betydenhet. Fartyg kunna gå upp ända
till Buchtarminsk; flodens fall derifrån till
mynningen är 123 m. De vigtigaste tillflödena äro:
fr. h. Buchtarma, Om och Tara, från v. Isjim,
Tobol och Konda. Vid I. ligga handelsstäderna och
guvernementshufvudorterna Semipalatinsk, Omsk och
Tobolsk.
Irular, en vild dravidisk stam på berget Nilagiri
i södra Dekhan, n. om Koimbatur.
Irun, stad i Spanska prov. Guipuzcoa, vid
Bidassoa, midt emot franska byn Hendaye. 7,040
innev. (1877). Ändstation vid den från Madrid kommande
spanska nordbanan, till hvilken der ansluter sig
franska sydbanan. Jernverk.
Irvine [örvejn], hamnstad i skotska grefskapet
Ayr, nära floden I:s utlopp i Firth of Clyde. 4,511
innev. (1881). Jerngjuteri, maskinverkstäder och
skeppsbyggen samt handel med jern och stenkol. I
slutet af 1600-talet var I. näst Port Glasgow och
Leith den lifligaste sjöstaden i Skotland, men dess
handel har sedan dess mycket gått ned.
Irving [örving], Washington, amerikansk författare,
föddes i New York d. 3 April 1783. Hans fader var född
skotte och hans moder engelska. I sitt väsende och
i sin stil hade han också ärft något af bägge dessa
nationaliteters egenskaper: humor och viljekraft, men
dertill hade kommit något äkta amerikanskt, nämligen
ett skarpt öga för lifvets verklighet. I. studerade
i sin ungdom juridik, men uppträdde också mycket
tidigt såsom skriftställare; han författade nämligen
en del bref om drama samt om seder och bruk o. d. i
New York, införda under psevdonymen Jonathan Oldstyle
i den demokratiska tidningen "Morning chronicle", som
utgafs af hans broder Peter (1802). På grund af svag
helsa måste han dock afbryta sina studier och gjorde
1804 en resa till Europa, der han besökte Italien,
Schweiz, Frankrike och England. Han återkom 1806,
återtog då de juridiska studierna och vardt advokat,
men hade ingen böjelse för praktiken. Med så mycket
större lust vände han sig till literaturen. År 1807
utgaf han tillsammans med sin broder William en lustig
halfmånads-tidskrift, "Salmagundi", hvilken,
oaktadt den vann stor popularitet, dock upphörde
redan med det tjugonde numret. 1809 utgaf han den
humoristiska skriften History of New York of Diedrich
Knickerbocker, som, ehuru den var en af de första
frukterna af hans förmåga, anses
knappt vara öfverträffad af någon bland de
efterföljande. I. inträdde 1810 såsom medarbetare i
sina bröders vidsträckta handelsaffärer; men då huset
1817 måste inställa sina betalningar, tvangs I., som
ju redan var en populär författare, att uteslutande
följa sin literära kallelse. Allt, hvad han skrifvit
mellan 1809 och 1819, var endast en del biografier
öfver nord-amerikanska sjöofficerare, meddelade i
"Analectic magazine",. som han redigerade under
kriget 1812-14. Men 1819 utgaf han i Amerika sitt
första allmänt berömda arbete, The sketchbook, till
hvilket han hade samlat stoff under en handelsresa
till England (1815). Boken utkom i London 1820
under psevdonymen Geoffrey Crayon (ett namn,
som I. sedan flere gånger använde) och rönte stor
framgång. I. tillbragte nu oafbrutet 17 år i Europa
och gjorde derunder många resor. 1825-29 vistades
han i Spanien, hvarifrån han i Juli sistnämnda
år reste tillbaka till London, emedan han blifvit
nämnd till legationssekreterare vid nord-amerikanska
beskickningen i England. Under denna tid var han
ifrigt sysselsatt med att författa, och han utgaf
äfven många arbeten. Näst efter hans "Sketchbook"
kommo Bracebridge Hall or the humorists (1822;
öfvers. till Sv. 1828 och 1865) och Tales of a
traveller (1824; "En resandes berättelser", 1829 och
1865), hvilka dock delvis med skärpa behandlades af
kritiken i England, samt såsom frukter af vistelsen
i Spanien The Life and voyages of Christopher
Columbus (1828; "Christopher Columbus", 1839 och
1862), Chronicle of the conquest of Granada (1829;
"Krönika öfver Granadas eröfring", Åbo 1830-31),
Voyages and discoveries of the companions of
Christopher Columbus (1831; "Columbi följeslagare,
deras resor och upptäckter", 1832) och den allbekanta
boken The Alhambra (1832; flere öfvers. till
Sv., den första 1833). Som ett erkännande af sin
förmåga såsom historisk författare erhöll han, jämte
historieskrifvaren Hallam, 1830 den ena af tvänne
guldmedaljer om 50 guinéer, som förärats till detta
ändamål af konung Georg IV, och ett lika ärofullt
erkännande var det att han 1831 af universitetet
i Oxford kreerades till juris doktor. – I Maj 1832
begaf I. sig tillbaka till sitt fosterland, och han
återkom till New York, ärad och hyllad af alla för
den berömmelse, som hans äfven i den gamla verlden
vunna namn kastade öfver de unga Förenta staterna
i Nord-Amerika. Straxt efter hemkomsten gjorde han
en resa bort till den fjärran vestern, der han äfven
besökte indianernas land, och frukten deraf blef Tour
on the prairies (1835), Astoria (1836; "Astoria, eller
kolonien bortom Klippbergen", 1837) och The adventures
of Captain Bonneville (1837), de bägge sistnämnda
utgörande skildringar från Klippbergen. Derjämte
skref han 1839-40 i "Knickerbocker magazine" flere
artiklar och skisser, hvilka först 1855 samlades och,
jämte en del saker af senare datum, utgåfvos under
titeln Wolfert’s roost. Före 1840 utkommo äfven
ett par minnen från hans vistelse i Europa, nämligen
Abbotsford and Newstead
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
