Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Intensiv - Intention - Inter arma silent leges - Intercalaris - Intercedera - Intercellulärgångar - Intercellularsubstans - Intercession - Intercolumnium - Interdentaler - lnterdictum - Interdikt - Interessant - Interesse - Interferens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Intensiv (af Lat. intendere, spänna), som har afseende
på, beror på en inre kraft, ihållande, häftig,
våldsam. – Intensiva kallas afledda verb, som beteckna
en stegring af grundverbets betydelse, t. ex. jägta
af jaga. – Intensiv kallas en landthushållning
i samma mån som på den nedlägges mera arbete och
kapital. Motsats: extensiv.
Intention (af Lat. intendere, eg. spänna, syfta på),
afsigt, syfte.
Inter arma silent leges, Lat., "under krig tiga
lagarna". Uttrycket förekommer i Ciceros tal "Pro
Milone", 4:de kap., der verba formalia äro "silent
enim leges inter arma".
Intercalaris (Lat., af intercalare, inskjuta),
inskjuten. Annus i., skottår; dies i., skottdag.
Intercedera (Lat. intercedere), träda emellan,
medla. – Intercession, mellankomst, bemedling. Jfr
Intervention.
Intercellulärgångar, histol., utgöra mer eller
mindre oregelbundna gångar, rör, luckor och
rum (intercellular-rum), som utan egna väggar
finnas mellan cellerna i de olika väfnader, af
hvilka en organism är sammansatt. Dessa gångar
innehålla den för väfnadernas lifsförhållanden
så vigtiga väfnadssaften och betraktas såsom
lymfkärlens rötter. Se Lymfkärlen och Cellväfnad.
G. R.
Intercellularsubstans, histol., en substans, som i en
del väfnader, särdeles i bindesubstansväfnaderna,
hos de lefvande organismerna i större eller
mindre mängd finnes aflagrad mellan cellerna
(af hvilka den afsöndrats) och som antagit
mer eller mindre fast, organiserad form.
G. R.
Intercession. Se under Intercedera.
Intercollumnium (Lat., af inter, emellan,
och columna, kolonn), Öppningen mellan två
kolonner i samma kolonnräcka. Under den grekiska
konstens blomstringstid gällde inom de olika
stilarna ganska stränga lagar för förhållandet
mellan intercolumniernas bredd och kolonnernas
diameter. Dessa lagar slappades i den mån
kolonnerna, genom upptagandet (hos romarna)
af hvalfbyggnaden, förlorade sin konstruktiva
karakter och blott användes såsom dekorationsmedel.
Upk.
Interdentaler (af Lat. inter, emellan, och dentes,
tänder), egentl. sådana språkljud, som bildas
med tungspetsen framskjuten mellan öfre och
undre framtänderna, utgöra en undergrupp bland
tungspetsljuden eller dentalerna (efter denna terms
äldre betydelse). Till interdentalerna räknas de
båda ljud, som i Eng. tecknas th (tonande i thou,
tonlöst i think), Isl. Þ och ð, Nygrek. [delta]. Tonande
interdentaler finnas i Sverige i några byar i
Dalarna (t. ex. braudi, bruden). Språkljud med
samma verkan för örat kunna emellertid uttalas
äfven med tungspetsen bakom (öfre) tänderna, och
detta är i England och Dalarna det vanliga uttalet.
Lll.
lnterdictum (Lat., af interdicere, förbjuda),
förbud. Se Interdikt.
Interdikt (Lat. interdictum). 1. Rom. rätt., en
öfverhetspersons utslag af förbjudande eller åläggande
art, hvilket meddelades till två parter eller en af
dem på grund af vissa förutsatta
sakförhållanden. Dessa plägade i allmänhet efteråt afgöras
medelst dom, så att interdiktet blott inledde
rättegången. Af interdikt funnos flere slag; vanligast
voro de, som rörde besittning af en sak och gingo ut
på att skydda innehafvarens besittningsrätt eller att
återställa ett rättsförhållande, som hade blifvit
rubbadt genom t. ex. våld samt besittningstagande
m. m. – 2. Kanonisk rätt, egentl. ett förbud mot
gudstjenst, var antingen lokalt (interdictum locale),
ett inställande af kyrkans verksamhet inom ett visst
landområde, eller personelt (interdictum personale),
då förbudet gällde en särskild person. Det förra
var under medeltiden, jämte exkommunikationen (se
Bann), kyrkans fruktansvärdaste vapen till brytande
af furstars och verldslige stores motspänstighet. Det
drabbade antingen såsom allmänt (interdictum generale)
ett helt land eller såsom särskildt (interdictum
particulare) en särskild landsände, en stad eller en
viss kyrka. Ursprungligen innehöll interdiktet ett
förbud mot vidtagande af någon till kulten hörande
handling. Men redan under medeltiden inträdde
deri vissa lindringar, så att dop, konfirmation,
nattvard åt sjuke och döende, daglig läsning
af en stilla mässa och en högtidlig sådan akts
firande på de största högtidsdagarna o. d. blefvo
tillåtna. Derigenom förlorade det lokala interdiktet
en stor del af sin betydelse såsom tvångsmedel och
är nu alldeles försvunnet ur den katolska kyrkans
praxis. Det personella interdiktet, som ännu qvarstår,
är mot lekmän en svagare grad af exkommunikation,
mot prester en lindrigare art af suspension. Den
evangeliska kyrkan känner ej interdiktet.
1. R. Tdh. 2. A. Th. S.
Interessant. Se Intressant.
Interesse. Se Intresse.
Interferens (Fr. interférence), fys., inverkan
af sammanträffande vågor. Fortplantas samtidigt
inom ett system af punkter två eller flere vågor,
så erfar hvarje punkt samtidig inverkan af dessa
och erhåller en rörelse, som är resultanten
af de särskilda vågrörelserna. I mera inskränkt
mening betecknar interferens det särskilda fall, då
vågrörelserna försvaga eller upphäfva hvarandra. –
Interferensfenomen finna sin fullständiga förklaring
i läran om vågrörelsen. Bland särskildt märkliga
interferensfenomen må följande nämnas. Om två system
af vattenvågor genomkorsa hvarandra, så uppstå på
korsningsställena förändringar i deras form. Om
två vågberg af lika höjd sammanstöta, uppstår ett
nära dubbelt så högt berg, och likaså en dubbelt så
djup vågdal, der två vågdalar mötas. Mötas vågberg
och vågdal utjämna de hvarandra fullständigt eller
delvis, så att ingen eller ringa förändring af
nivån qvarstår o. s. v. Detsamma gäller om vågor
i andra vätskor. Till iakttagelser i smått lämpar
sig qvicksilfret bäst. Ett särskildt instrument,
interferensoskopet, är konstrueradt af Poppe
till åskådliggörande af interferensen emellan
vattenvågor. – Ljudets fortplantning genom luften
sker medelst förtätningar och förtunningar, hvilka,
om den ljudande kroppen utför likformiga vibrationer,
följa regelbundet på hvarandra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
