Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inkomst - Inkomstbevillning - Inkomstskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka faktorer inverka bestämmande på
inkomstfördelningen, huru dessa faktorer verka, samt
alltså äfven huru inkomstfördelningen under inverkan
af dessa kommer att gestalta sig. En nödvändig
förutsättning för en något så när uttömmande utredning
af dessa frågor är likväl af lätt insedda skäl en
tillförlitlig inkomststatistik för en längre tid och
för olika land. Då nu likväl en sådan så godt som
saknas, har nationalekonomien blott kunnat komma till
mycket ringa resultat i afseende å berörda frågor. Den
har tvungits att inskränka sig till några vigtigare
inkomstgrenar samt angifva några omständigheter,
som för storleken af och vexlingarna i hvarje
särskild af dessa inkomstgrenar äro bestämmande,
samt slutligen angifva ungefär i hvilken riktning
dessa omständigheter inverka. De inkomstgrenar,
som nationalekonomien på detta sätt behandlat, äro
hufvudsakligen arbetslön, kapitalränta (jordränta),
entreprenörs- (affärs- eller kapital-) vinst. -
Om man också ej kunnat komma till ens närmelsevis
exakta resultat i afseende å storleken af olika
samhällsklassers inkomster, så finner man dock lätt,
att olika samhällsklassers inkomster äro af mycket
olika storlek och att särskildt de lägsta klassernas
inkomster äro synnerligt ringa. Angående det
berättigade i sådana förhållanden hafva olika teorier
uppställts, och många medel hafva föreslagits för
utjämning af dessa olikheter. D. D.
Inkomstbevillning. Se Allmän bevillning.
Inkomstskatt, skatt, hvars erläggande och hvars
storlek äro beroende af den beskattades inkomst. Man
skiljer emellan allmän inkomstskatt, hvilken
allt slags inkomst är underkastad, och partiel
inkomstskatt, af hvilken endast ett eller flere slag
af inkomst träffas. Den allmänna inkomstskatten kan
vara inrättad antingen så, att den är lagd på hvarje
skattskyldig persons sammanfattade inkomst, eller
ock så, att de skattskyldiges inkomster uppdelas
i olika grenar, hvilka hvar för sig beskattas. Det
senare sättet måste naturligtvis användas, när olika
slag af inkomster äro belagda med olika hög skatt
(se nedan). Den engelska income and property tax
afser visserligen att åstadkomma samma resultat
som en allmän inkomstskatt, men är ett system af
s. k. "ertragssteuern" (skatter på afkastningen af
förvärfskällor). Den skiljer mellan fem afdelningar
af förvärf, nämligen: inkomst af eganderätt till
jord, byggnader och andra slag af fast egendom
samt af några andra angifna rättigheter till eller
förmåner af fast egendom; inkomst af jordbruk;
räntor och dividender, utbetalda af staten eller
offentliga anstalter; inkomst af yrke o. s. v.;
inkomst af offentlig tjenst. Skatten upptages vid
sjelfva förvärfskällorna. - Vid anläggandet af en
inkomstskatt måste i synnerhet följande punkter
utredas: 1. Den utsträckning, hvari denna skatteform
bör användas dels i statens, dels i provinsernas och
kommunernas skatteväsende, och särskildt huruvida den
bör vara allmän eller partiel samt, i senare fallet,
hvilka inkomstgrenar den bör omfatta. - 2. Bestämmande
af hvad som skall räknas till inkomst i
finansrättslig bemärkelse och sålunda blifva föremål för
inkomstskatt samt efter hvilka grunder inkomsters
storlek skall beräknas. - 3. Den s. k. subjektiva
skattskyldigheten, eller hvilka personer som skola
vara underkastade inkomstskatt. - 4. Skattefoten,
eller förhållandet mellan skattens belopp och den
beskattade inkomstens storlek. -. 5. Förfaringssättet
för att utröna storleken af hvarje skattskyldigs
inkomst. Med afseende å dessa punkter anmärkes
följande. I. Frågan om och i hvad omfattning
inkomstskatten och dess olika arter lämpa sig för
skatteväsendet och dess olika delar kan ej få sin
rätta belysning annat än i sammanhang med frågan
om skatteväsendets ändamålsenliga inrättning i
allmänhet. Se Skatt. - II. Det lämpligaste sättet
att i en skattelag angifva föremålet för en allmän
inkomstskatt är att i detalj uppräkna allt, som skall
anses såsom inkomst. Det är nämligen icke allenast
särdeles svårt att i en definition sammanfatta detta,
utan dertill kommer, att en dylik definition aldrig
kan vara en tillräckligt klar och säker ledning för
inkomstskattens påläggande. De nyare skattelagarna
förfara derför på förstnämnda sätt. Såsom föremål
för en allmän inkomstskatt uppföras i regeln
följande inkomstgrenar: inkomst af jordegendom och
byggnader samt af derpå grundade yrken; inkomst af
kapital; inkomst af tjenst; inkomst af handel och
industri. Att man dervid ej får inskränka inkomst
till penningeinkomst, derom råder väl fullständig
enstämmighet. Men en viss osäkerhet har såväl i teori
som praxis gjort sig gällande i afseende å frågan
om hvilka andra slags förmåner skola inberäknas i en
persons inkomst (t. ex. huruvida bostad, som bebos af
egaren, de produkter af eget jordbruk, som en person
eller hans familj förtär, bohag o. d. skola betraktas
såsom inkomst eller inkomstgifvande). Deremot råder i
allmänhet enighet derom att arf, testamente, gåfva,
lotterivinst, utfallande lifförsäkring o. d. ej äro
att beskatta såsom inkomst, utan böra underkastas
en särskild kapital- eller förmögenhetsskatt. - Vid
beräkningen af storleken af hvarje särskildt slags
inkomst uppstå svårigheter egentligen blott då det
gäller dels att fixera och i penningar uppskatta
naturaförmåner af ofvannämnda art, som äro att anse
såsom inkomst, dels att bestämma de afdrag från
bruttoinkomsten, som böra få ega rum. Med afseende på
den senare punkten innehålla flere skattelagar mycket
utförliga bestämmelser, enligt hvilka i allmänhet
sådana afdrag medgifvas för allt, som kan betraktas
såsom kostnad, gjord för förvärfvet af inkomsten
i fråga (såsom för reparation och underhåll af
byggnader o. s. v., räntor å för yrket upptagna lån,
försäkringspremier, vissa skatter och besvär o. d.),
deremot icke för utgifter för inkomsttagarens och
hans familjs underhåll, jordförbättringar, utvidgning
af affärsföretag, andra kapitalanläggningar o. d. En
egendomlig afvikelse härifrån är den engelska lagens
medgifvande af afdrag för lifförsäkringspremier. - Den
tidsenhet för hvilken inkomsten beräknas är (kalender-
eller finans-) året. Men till grund för denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
