Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indus (Sindh, Sanskr. Sindhu), en af de tre största floderna i Indien - Indusiekalk, en sötvattenskalksten - Industri (Lat. industria, flit, idoghet) betecknar i egentlig mening råvaruförädling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nordvestlig riktning, upptager bifloden Gar och strömmar
in på Kasjmirs område. Nära Iskardoh brusar floden
fram genom Himalajas vestra kedjor i en klyfta, som
uppgifves vara omkr. 4,200 m. djup. Derefter vänder
den sig mot s. v. samt upptager från h. Gilgit och,
vid Attok, 320 m. öfver hafvet, Kabul, hvilken har
ungefär samma vattenmassa som I. Från sin källa till
Attok faller floden 5-6 m. på 1,5 km., från Attok till
hafvet, 1,515 km., endast 0,33 m. på samma våglängd
och är derför segelbar derifrån. Från Attok har
floden ett sydligt lopp längs Pandjabs vestra gräns
och parallelt med Sulaimanbergen samt upptager vid
Mithankot, i distriktet Dera-Kasi-Chan, Pandjabs
förenade vatten, Pandjnad ("de fem strömmarna"),
hvilken "bildats genom förening af Djeilum,
Tjinab, Ravi, Bias (uttorkad) och Satledj, och
som gifvit Pandjab ("de fem strömmarnas land")
dess namn. Ofvanom föreningen har I. en bredd af
omkr. 550 m., en hastighet af 8 km. i timmen och
ett djup af 3,5 - 4,5 m. samt förer en vattenmassa af
2,600 kbm. i sekunden. Pandjnad har en bredd af 980
km., en hastighet af endast 3,2 km. i timmen samt en
vattenmängd af omkr. 1,950 kbm. i sekunden. Nedanför
föreningen har I. vid lågt vattenstånd en bredd af
2,000 m. Flodens hela lopp genom Pandjab och Sindh
ända till dess utflöde i Arabiska hafvet är deladt
af öar och sandbankar. Sedan den kommit in på Sindhs
område, utsänder den från v. den första af sina
mynningsarmar, Narra, som uti I:s gamla bädd går
rakt mot s. till Kori-mynningen, och något ofvanför
Haidarabad Fulaili l. Guni, med hvilken deltat
börjar. Detta upptager en areal af 8,780 qvkm. och
sträcker sig mer än 200 km. längs kusten. Man
räknar 13 mynningar utom sammanbindningskanaler
och obetydliga armar. Den bredaste, djupaste, alltid
segelbara mynningen är Pitti. Vid lägsta vattenståndet
utgör vattenmängden vid utloppet 1,160 kbm., vid det
högsta 12,630 kbm. i sekunden och hastigheten 13 km. i
timmen. Floden börjar stiga i Mars, når sitt maximum
af bredd och djup i Aug., då den genom öfversvämningar
anställer oerhörda härjningar, och börjar falla i
Sept. Vid högvatten föra 10,000 vigtsdelar vatten 43,6
delar fasta beståndsdelar med sig, vid lågt vatten
17 delar. Flodens längd uppgifves till 3,180 km.,
dess flodområde till öfver 1 mill. qvkm. Historiskt
bevisligt är att I. flyttar sin bädd från ö. till v.;
ännu i 7:de årh. e. Kr. flöt den i Narras bädd.
Indusiekalk, en sötvattenskalksten, hvilken
så godt som uteslutande består af de rör eller
hylsor (indusiae), i hvilka larverna (husmaskar)
af Phryganea (nattsländor) lefva. Dessa rör äro på
utsidan beklädda med skal af små snäckor, musslor
o. d. Indusiekalken förekommer i Auvergne och tillhör
den miocena serien af de tertiära bildningarna.
B. L-n.
Industri (Lat. industria, flit, idoghet) betecknar
i egentlig mening råvaruförädling, i motsats till å
ena sidan urproduktion l. besittningstagande af de
råvaror, som naturen skänker menniskan, och å den
andra den varu-utbytet
förmedlande handeln. I vidsträckt bemärkelse förstås
med industri äfven den s. k.
extraktivindustrien, d. v. s. alla grenar af urproduktion,
utom jordbruk, t. ex. bergshandtering. Den
egentliga förädlingsindustrien indelas i den stora
l. fabriksindustrien och den lilla industrien,
d. v. s. handtverk och hemslöjd. Ursprungligen var
all industri hemslöjd, d. v. s. den inskränkte sig
till arbete för hand och medelst enklare verktyg af
de artiklar, som behöfdes för det egna hushållet,
och möjligen äfven af några till afsalu afsedda
föremål; i hvarje fall var industrien dock endast
ett bihang till jordbruksnäringen. Men i samma
mån som arbetsfördelningens lag började göra sig
gällande och de menskliga behofven, till följd
af en stigande odling, begynte växa, uppstodo
handtverkare, som yrkesmässigt drefvo och till
uteslutande lefvebröd hade tillverkning af vissa
slag af industriartiklar. Ehuru handtverkaren
i allmänhet icke använder fullkomligare verktyg
än hemslöjdidkaren, kan han dock på grund af
sin genom ständig öfning vunna yrkesskicklighet
åstadkomma en vida bättre och billigare vara än
den senare. Den ekonomiska utvecklingens höjdpunkt
betecknas af fabriksindustriens uppkomst. Med
afseende på tillverkningssättet skiljer sig
den stora industrien från den lilla deruti att
inom den förra hufvudsakligen nyttjas maskiner,
inom den senare åter handarbete, understödt af
verktyg. Medan verktygen blott underlätta och
understödja menniskans arbete, förrätta maskinerna
sjelfva, under menniskans tillsyn och ledning,
det arbete, som eljest skulle utföras för hand,
samt kunna genom sin stora regelbundenhet och kraft
utföra arbeten, som för menniskohanden äro antingen
för grofva, t. ex. jernvalsning, eller för fina,
t. ex. tillverkning af stålpennor. Fabriksindustriens
öfverlägsenhet öfver handtverket ligger i ekonomiskt
hänseende först och främst i varornas större
prisbillighet. Fabriksvarornas prisbillighet är
en följd af flere samverkande orsaker: dels äro
kostnaderna för maskinernas inköp och drift lägre än
för aflöning af ett motsvarande antal arbetare; dels
äro maskinerna vid förbrukning af råvaror vanligen
sparsammare än arbetarna; dels stiger icke maskinernas
pris i samma mån som deras produktionsförmåga (det
ställer sig relativt billigare att köpa och drifva
en ångmaskin om 100 hästkrafter än en sådan om 1
hästkraft); dels kan slutligen endast fabriksidkaren
draga full nytta af det använda kapitalet och
arbetsfördelningen samt sålunda begagna sig af
gynsamma konjunkturer och i sin tjenst använda
så godt som uteslutande specialister. Mindre
i ögonen fallande, men högst betydelsefull är
fabriksindustriens egenskap att i motsats till
handtverket vara en förlagsaffär. Medan handtverkaren
tillverkar sina artiklar nästan uteslutande efter
beställning, måste fabriksidkaren vanligen låta
produktionen föregå beställningen. Förlagsproduktionen
medför visserligen ränteförlust och affärsrisk,
men betecknar ett oerhördt framsteg i det ekonomiska
lifvet, ty hon kan nedbringa produktionskostnaderna
till de minsta möjliga och möjliggör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
