Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indiska arkipelagen kallas den stora samling öar, som ligger på bägge sidor om eqvatorn mellan sydöstra Asien samt norra och nordvestra Australien - Indiska fikon, bot. - Indiska fogelbon. Se Kinesiska svalbon - Indiska hafvet (Indiska oceanen), den del af verldshafvet, som begränsas i v. af Öst-Afrika och Arabien, i n. af Persien och kejsardömet Indien samt i ö. af Birma, Malakka, Indiska arkipelagen och Australien - Indiska oceanen. Se Indiska hafvet - Indiskret, obetänksam, som saknar förtegenhet, ogrannlaga, taktlös - Indispensabel, från hvilken ej kan lämnas dispens - Indisponerad, ohågad, olustig, opasslig - Indisputabel, oomtvistlig, obestridlig. Jfr. Disputabel och Odisputabel - Indium, kem., ett af tyskarna Richter och Reich 1863 upptäckt grundämne - Individ, egentl. något, som ej kan delas (i arter), en enda, viss person
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
årh., då de grundade sina första kolonier, på
Java, vunno försteget för dem, hvilket de sedan
behållit. Generalguvernementet Nederländska
Indien (se d. o.) omfattar omkr. 1,462,400 qvkm.,
med omkr. 28 mill. innev. Engelsmännen innehafva
Andamanerna, Nikobarerna, Labuan och en del af norra
Borneo, tillsammans 65,347 qvkm. med omkr. 176,000
innev., spaniorerna Filippinerna och portugiserna
östra hälften af Timor. Kristendomen har ej slagit
djupa rötter hos innevånarna, utom på Filippinerna,
der katolska missionärer lyckats omvända största
delen af befolkningen.
Indiska fikon, bot., kallas frukterna af flere
Opiuntia-arter (se Cacteae), särskildt af den
ofta i våra fönster odlade O. ficus indica
(L.) Mill. Frukterna blifva stora som plommon
och hafva en sötaktigt syrlig smak, i någon mån
erinrande om krusbär, men icke så god, utan liksom
något fadd. Frukterna af O. vulgaris Mill., som allmänt
odlas och är förvildad i Europas sydligaste trakter
(synnerligen yppig å Sardinien), användas mycket
till svingödning och äfven till bränvinsbränning.
O. T. S.
Indiska fogelbon. Se Kinesiska svalbon.
Indiska hafvet (Indiska oceanen), den del af
verldshafvet, som begränsas i v. af Öst-Afrika och
Arabien, i n. af Persien och kejsaredömet Indien
samt i ö. af Birma, Malakka, Indiska arkipelagen
och Australien. I s. har det ingen bestämd gräns,
men anses sträcka sig till 38° s. br., som går
mellan de sydligaste punkterna af Afrika och
Australien. Det ligger inom såväl den heta som
den södra tempererade zonen, men in i den norra
tempererade zonen räcker det endast med två af sina
vikar, Röda hafvet och Persiska viken. Djupet är i
allmänhet omkr. 4,500 m., men i vinkeln mellan Java
och nordvestra Australien stiger det till 5,500
m. Södra gränsen bildas af en underhafsplatå, som på
några ställen höjer sig till 2,750 m. under ytan, och
öfver hvilken uppstiga öarna S:t Paul och Amsterdam,
Crozet-öarna, Kerguelen och Prins Edvards öar, hvilka
alla tyckas hafva haft vulkaniskt ursprung. Denna
platå sträcker sig dock ej till sydöstra delen af
I., ty längs vestra och södra kusten af Australien
finnes en djup depression, som fortsattes af en kanal
(på några ställen öfverstigande 4,500 m. djup)
mellan Australien och New Zealand. I vestra delen
af I. ligga ön Madagaskar, som måste betraktas som
en utvidgning af den afrikanska kontinenten, enär
den mellanliggande Mosambik-kanalen är jämförelsevis
grund, och, på en n. ö. om Madagaskar belägen platå,
öarna Seychellerna och Amiranterna m. fl. Norr
om denna platå är djupet mer än 3,600 m. ända
in i Arabiska hafvet. Utmed vestra indiska halfön
sänker sig bottnen ganska långsamt; Lakkadiverna och
Malediverna uppstiga från ett jämförelsevis ringa
djup, som sträcker sig något s. om eqvatorn. Ungefär
midt emellan denna platå och Seychellernas höjer sig
en bank, som uppbär Chagos-arkipelagen. (Om den
hypotetiska kontinenten i norra I. se Lemuria.) -
Vattnets temperatur på ytan uti I. är högre än i
Atlantiska och Stilla hafvet. Mellan eqvatorn och
norra vändkretsen
är årstemperaturen betydligt öfver 27° C. (i Arabiska
viken och Bengaliska viken är temperaturen i
Juli månad öfver 32°), mellan eqvatorn och södra
vändkretsen 20-28° C. På djupet äro endast få
temperaturiakttagelser gjorda; mellan Aden och Bombaj
har man på 3,300 m. djup funnit en bottentemperatur
af 2,5° C.
- Ett anmärkningsvärdt faktum är att till följd af
de stora bergmassornas i Central-Asien attraktion
vattenytan vid Indus’ mynning befunnits stå 157
m. högre än vid Kap Komorin. - Strömmarna i norra
hälften af I. bero af de periodiskt i 6 månader
herskande vindar, hvilka äro de för detta tropiska
haf egendomliga modifikationerna af passadvindarna
och kallas monsuner. Söder om eqvatorn förlora
dessa sin regelbundenhet och upphöra alldeles
under 5° s. br. Söder om 10° herskar den vanliga
passadvinden med den honom motsvarande vest- och
eqvatorialströmmen. På den östra sidan går
en ström från s. till n. (vestaustraliska
strömmen), på den vestra sidan en från n. till
s. (Mosambik- l. Natalströmmen).
Indiska oceanen. Se Indiska hafvet.
Indiskret (Fr. indiscret), obetänksam, som saknar
förtegenhet, ogrannlaga, taktlös (med afs. på
yttranden). - Indiskretion, obetänksamhet, brist på
förtegenhet, ogrannlagenhet, taktlöshet.
Indispensabel (Fr. indispensable), från hvilket ej kan
lemnas dispens (se d. o.), oeftergiflig, ovilkorlig.
Indisponerad (af Lat. nekande in och
disponere, ordna), ohågad, olustig, opasslig. -
Indisponlbel, som icke står till ens förfogande. -
Indisposition, håglöshet, olust, opasslighet.
Indisputabel (Fr. indlsputable), oomtvistlig,
obestridlig. Jfr Disputabel och Odisputabel.
Indium, kem., ett af tyskarna Richter och Reich 1863
upptäckt grundämne, hvilket till mycket små mängder
förekommer i zinkmalmer. Indium är en tennhvit metall,
mjukare än bly, af egentlig vigt 7,3, smälter vid
176° och förflyktigas, ehuru mindre lätt än zink
och kadmium. Det håller sig tämligen oforändradt
i luft vid vanlig temperatur, men förbrinner i
glödgningshetta med blå låga och utbreder derunder
en brun rök af indiumoxid. Indiums atomvigt är
113,4 och tecknas In. Med syre bildar indium tvänne
oxider, InO, eller oxidul, och In2O3, eller oxid,
af hvilka den senare är mest bekant. Oxiden är
halmgul, men blir vid upphettning brun och vid
afsvalning åter gul; den reduceras lätt af kol och
af vätgas. Hydratet, In O3 H3, är en geléartad
fällning och en svag saltbas. Salterna äro färglösa,
kristallisera blott med svårighet och utmärkas af
en oangenäm metallsmak. Det svafvelsyrade saltet
ger med ammoniumsulfat ett dubbelsalt, indium-alun,
isomorft med vanlig alun. Indium förenas direkt med
svafvel till ett gult sulfurat, In2 S3. P. T. C.
Individ (Lat. individuum, af nekande in och dividere,
dela), egentl. något, som ej kan delas (i arter),
en enda, viss person; ett enskildt föremål, ett
exemplar. - Individualitet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
