Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro vigtiga handelsartiklar. Bomull har sedan
äldsta tid odlats för landets eget behof;
men under inbördes kriget i Nord-Amerika steg
odlingen deraf så hastigt, att 1866 utfördes
för 666 mill. kr., medan 1860 exporterades för
endast 54 mill. Bomull odlas hufvudsakligen i
Gudjarat, Dekhan samt i Centralprovinserna och
Berar. 1878-79 utfördes 150,7 mill. kg. råbomull,
till ett värde af 142,5 mill. kr., bomullstråd
och garn för nära 17 mill. kr. och bomullsväfnader
för 30 mill. kr. Af jute och tillverkningar deraf
utfördes s. å. för 88 mill. kr. och af indigo för
53,3 mill. kr. Odling af vallmo och beredning af
opium för försäljning bedrifvas i två särskilda
områden: i Ganges-dalen omkring Patna och Benares
samt i Central-I. (det forna riket Malva, nu deladt
mellan flere vasallstater, bland hvilka Holkars
och Sindhias äro de förnämsta). På den förstnämnda
platsen är odlingen ett regeringens monopol, på den
senare är försäljningen af opium underkastad hög
beskattning. För användning på platsen odlas äfven
vallmo i Radjputana samt i ett mycket begränsadt
område i Pandjab och Centralprovinserna. I hela
det öfriga I. är det absolut förbjudet att odla
vallmo. 1878-79 utfördes 91,200 opiumkistor, till ett
värde af 233,9 mill. kr., hvaraf 138,6 mill. kr. voro
regeringens nettoinkomst. Af tobak, som odlas i
hela I., mest till förbrukning inom landet, utfördes
s. å. för 2,3 mill. kr. Kaffe odlas endast längst i
s., på de inåt land belägna sluttningarna af Vestra
Ghats. Exporten uppgick 1878-79 till 17,4 mill. kg.,
med ett värde af nära 30 mill. kr. Te-busken växer
vild i Assam, som sannolikt är hans ursprungliga
hem, hvarifrån han i den förhistoriska tiden
införts till Kina. Uti I. förekomma sedan förra
hälften af 1800-talet teplanteringar flerestädes,
och engelsmännen hysa den förhoppning att I. en dag
ej blott skall kunna tafla med, utan äfven öfverträffa
Kina i teproduktion. 1878-79 utfördes 15,66 mill. kg.,
med ett värde af 57 mill. kr. En annan icke mindre
vigtig eröfring har I. gjort i Kinaträdet (Cinchona),
af hvilket de första telningarna 1860 öfverfördes från
Syd-Amerika till I. Planteringar, tillhöriga såväl
regeringen som enskilde, finnas i Nilagiri-bergen,
Brit. Birma och norra Bengalen. Silkesmaskar
underhållas företrädesvis i Bengalen och Assam. Af
råsilke utfördes 1878-79 för 11 mill. kr. och af
silkesvaror för 3,5 mill. - I hela I. utom i Sindh
och Pandjab, der kameler mest begagnas, användas
uteslutande nötkreatur vid jordens bearbetning. De
äro i allmänhet af dålig beskaffenhet, till följd
af dels det ogynsamma klimatet, dels otillräckliga
betesmarker, dels okunnighet vid uppfödandet. Sämst
äro de i deltalandskapen, men der ersättas de
mest af bufflar, hvilka äro mera härdiga. Hästar
underhållas föga, utom för artilleriets behof. De
bästa förekomma i Pandjab, der regeringen har inrättat
flere stuterier, i hvilka äfven engelska och arabiska
hingstar finnas. För härens behof användas äfven
mulåsnor och elefanter. - Får och getter underhållas,
för ullens skull, i mindre odlade trakter. I Maisur
hafva
försök med framgång gjorts att förbättra den inhemska
får-rasen medelst korsning med merinosfår. -
I ett land, som är så tätt befolkadt, och der
kommunikationerna äro så bristfälliga som uti I.,
måste de olyckor, som torka, flod, gräshoppor
och krig förorsaka på skörden, åstadkomma stor
skada. Uti I. är torka eller en otillräcklig
regnmängd förnämsta orsaken till hungersnöd,
och i endast få trakter är man tryggad mot detta
onda. Dessa äro vestra kusten från Bombaj till Kap
Comorin samt deltalandskapen vid Bengaliska viken,
hvarest den årliga regnmängden sällan, om någonsin,
är mindre än 2,5 m., och der konstgjord bevattning
och hungersnöd äro lika okända. Hela det öfriga
I. är blottstäldt för torka och, der ej bevattning
medelst kanaler och floder kan förekomma den,
hungersnöd, i synnerhet om torkan fortfar flere
år. Nedre Bengalen och Audh erhålla fuktighet lika
mycket genom flodernas öfversvämning som genom regn,
Sindh genom kanaler, som fyllas af Indus. Pandjab
och Nordvestprovinserna äro beroende af brunnar,
Dekhan af cisterner och vattenreservoarer; men har
regn uteblifvit en följd af år, måste dessa med konst
åstadkomna förråd snart tryta. Den vidsträcktaste
och långvarigaste hungersnöd, af hvilken I. hittills
lidit, var den, som 1876-78 hemsökte hela landet,
med undantag af Bengalen, Assam och Birma, och som
beräknas hafva bragt 5 1/4 mill. menniskor om lifvet
och kostade regeringen omkr. 200 mill. kr. utom den
indirekta förlusten af inkomster.
I:s urgamla industri, hvars bomulls- och sidentyg,
sjalar och mattor utmärkte sig genom godhet,
finhet och färgprakt, har i hög grad lidit genom
den europeiska industriens utveckling. Den starka
införseln af engelska bomullstyg har undanträngt
de finare indiska sorterna; det verldsberömda
Dhaka-musslinet efterfrågas föga, men deremot
göras stora affärer i gröfre tyg. Den första af
ånga drifna bomullsfabriken uppsattes 1854, och
1879 funnos 58 (deraf 30 på ön Bombaj) fabriker,
med omkr. 1 1/2 mill. spindlar och 12,000 väfstolar,
hvilka sysselsatte omkr. 40,000 pers. Näst
bomull äro jute och silke föremål för den största
fabriksverksamheten. För tillverkning af ylleväfnader
är norra och nordvestra I. hufvudorten. De fina
Kasjmir-sjalarna gå öfver hela verlden; mattor och
filtar bilda en vigtig exportartikel till det inre
Asien. Sidenfabrikationen lemnar tyg med mycket
vackra mönster, sammet, band o. s. v. Guld- och
silfverarbeten hafva alltid haft stor efterfrågan,
såsom utgörande österländingarnas förnämsta
prydnader, och tillverkningen af dylika äfvensom
vapensmidet har alltid intagit en framstående
plats uti I:s konstslöjd. Spritdrycker af ris,
socker, dadlar m. m. äro en specialitet för I. och
åtnjuta sedan gammalt välförtjent anseende. Under
de senaste åren hafva ölbryggerier anlagts af
européer i nedre Himalaja. Humle införes, emedan
den i Kasjmir planterade ej visat sig användbar. -
I:s mineraliska tillgångar äro ovanligt stora och
mångfaldiga. Kollager förekomma i stor utsträckning;
endast i s. saknas de. De hafva bearbetats sedan 1775,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
