Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2) Djaterna (se d. o.), en kraftig, ädel och intelligent
stam, som, fasthållande vid uråldriga, ofta
demokratiska seder, i flere afseenden hållit sig
oberörd af den vidare utvecklade brahmanismen och i
hela nordvestra I:s slättland intager en både genom
talrikhet och inflytande betydande ställning. 3) Radjputerna
(se d. o.), hvilka ursprungligen voro
det vestra I:s feodala eröfrare, men nu äro till
största delen jordbrukare. De utgöra hufvudmassan af
befolkningen i nordöstra Pandjab, men centralpunkten
för deras makt ligger i de s. k. Radjputana-staterna,
der dock icke de, utan djaterna bilda befolkningens
majoritet. 4) Kurmi l. Kunbi utgöra en betydlig del
af den jordbrukande befolkningen i de mellersta
och östra delarna af Nordvest-provinserna. I
afseende på rasrenhet och sjelfständig ställning
stå de efter djater och radjputer. 5) Gudjar (se
d. o.) egna sig nästan uteslutande åt boskapsskötsel
inom djaternas område. 6) Ahir och 7) Guala
(se d. o.) äro likaledes herdestammar, de förre
bosatta inom radjputernas och de hindustanska
brahmanernas områden, de senare i Bengalen och
Orissa. 8) Khatri, till namnet afkomlingar af de
ur-ariska ksjatrija, äro numera nästan uteslutande
köpmän och hafva i Pandjab och östra Afganistan all
handel i sina händer. 9) Banija (Bani, Banianer)
bilda inom det egentliga Hindustan och hela Dekhan
en af de talrikaste och mest betydande klasser,
enär hela grosshandeln och bankirväsendet ligga i
deras händer. 10) Kajasth (kajath, kaith) äro väl
ursprungligen en lägre kast af mörkare färg och
räflika drag, men ega en hög grad af intelligens och
skicklighet. De äro det nuvarande I:s skriftlärde
inom det verldsliga området - det vanligaste
hindi-alfabetet har efter dem fått sitt namn (se
Hindi, sp. 1251) - och derför talrikt representerade
inom alla ämbeten, i synnerhet i Bengalen. 11)
Parbhu utgör handelsklassen inom Gudjarat. 12)
Paria (Parejar) hafva i södra I. och särskildt
bland tamilerna efterträdt de forna sudra, hvilka
dock till sin ställning närmare motsvarade de forna
vaisja. Deras förhållande till de öfriga kasterna
är ett fullkomligt fritt, med bestämda pligter och
rättigheter, hvadan det hos oss allmänna begreppet
om en paria till största delen hvilar på oriktiga
förutsättningar. 13) Den i en mängd underafdelningar
sönderfallande handtverkskasten visar öfver hela
I. en tämligen enhetlig typ och torde vara att härleda
från urgammal blandning mellan vaisja och sudra. 14)
Sist komma de orena, främmande, mer eller mindre
rättslösa helot-kasterna (paria enligt ordets hos oss
vanliga betydelse). Bland djaterna och radjputerna
i Pandjab och Sindh finnas två sådana helot-kaster,
tsjura (daglönare) och tsjangar (fiskare). I Dekhan
räknas hit paller (lifegne), sakkili (skomakare)
och totti (renhållningshjon). I många trakter anses
äfven aboriginerstammarna (kolh-folken o. a.), liksom
äfven européer, kristna och parser, som orena kaster,
hvilket de dock från strängt brahmansk synpunkt icke
äro, emedan de helt och hållet stå utom den indiska
samhällsordningen. H. A.
I. jämte Britiska Birma hade vid 1881 års folkräkning
252,541,210 innev., af hvilken summa vasallstaterna
hade omkr. 54 mill, eller nära 1/5, och det britiska
I. 198,5 mill. Den första allmänna folkräkningen uti
I. företogs 1871-72, med undantag af Berar, Pandjab
och Audh, i hvilka sådan egde rum åren 1867-69. Vid
denna räkning uppgick folkmängden i det omedelbart
britiska I. till 191,096,603, i vasallstaterna
till 49,155,746, i de portugisiska besittningarna
till 407,712 och i de franska till 271,460, eller
tillsammans till 240,931,521. Folkmängdstätheten för
hela I. var 62 pers. pr qvkm., 82 i de omedelbara
besittningarna och 33 i vasallstaterna. Enär
stora sträckor ligga öde eller endast begagnas till
betesmarker, är befolkningen i de odlade trakterna i
verkligheten mycket tätare, ja vissa delar höra till
de tätast bebodda åkerbruksdistrikt på jorden. Så
bo i Gangesdeltat ända till 392 pers. på 1 qvkm.,
i distriktet Sarun på venstra Gangesstranden i
Bengalen, der ingen stad finnes med 50,000 innev.,
300 och i Audh 183. Oaktadt dessa höga siffror finnas
ej många stora städer eller industricentra. Af
493,444 städer och byar, som funnos uti I. 1872,
hade endast 44 mer än 50,000 innev., 374 hade mellan
10,000 och 50,000 samt 1,070 mellan 5,000 och 10,000
innev. De 139 städer, som hade öfver 20,000 innev.,
hade tillsammans 8,484,066 innev. l. mindre än
4,5 proc. af hela befolkningen. - Qvinnornas antal
förhåller sig till männens som 94 till 100. Denna
proportion vexlar dock betydligt för olika trakter;
i Bengalen och Madras är den 101 : 100, i Audh 100:
107, i Bombaj 100: 108 och i Pandjab 100:112. Hos
en stam i distriktet Mirat i Nordvestprovinserna
funnos endast 8 flickor under 12 år mot 80 gossar,
ett bevis på att dödandet af flickebarn medelbart
eller omedelbart ännu förekommer. - Med afseende på
de religiösa förhållandena kan man säga, att 19 af 20
pers. uti I. äro hinduer eller muhammedaner och att
på 2 af de senare komma 7 af de förra. Vid den första
folkräkningen funnos 139,343,820 hinduer, 40,867,125
muhammedaner (i Sindh, Pandjab, östra Bengalen
och Nordvestprovinserna), 2,832,851 buddhister
och djainer (i Britiska Birma), 1,174,436 sikher
(i Pandjab), 897,682 kristna (längst i söder) samt
5,980,689 andra. - Kristendomen har varit känd uti
I. under många århundraden. Traditionen förtäljer,
att aposteln Tomas predikat i Madras, Tinnevelli och
Malabar, men sannolikare är det att kristendomen
kommit till I. genom arabiska och persiska
sekterister, särskildt nestorianer. Protestantiska
församlingar bildades först i detta årh., men den
protestantiska missionen har under denna tid haft stor
framgång, och framtiden tillhör den. Södra delen af
I. är den enda trakt, der missionärernas verksamhet
kan sägas vara synlig i befolkningsstatistiken. I
Madras räknar kristendomen 533,760 bekännare l.
1,71 proc. af befolkningen; af dessa äro omkr. 416,000
rom. katoliker och omkr. 118,000 protestanter. Nära
1/5 af alla kristna finnes i distr. Tinnevelli. I
Bombaj funnos (1872) 126,063 kristna, i Bengalen
90,763 (efter folkräkningen har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
