Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indianer - Indianist - Indianska kompaniet - Indiansk krasse - Indian summer - Indianterritoriet (Indian territory) - Indicator - Indicatorini - Indicera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(de 6 Nya-England-staterna samt Delaware, Maryland,
New Jersey, Pennsylvania, Vest-Virginia, Virginia,
Alabama, Arkansas, Kentucky, Louisiana, Mississippi,
Tennessee, Illinois. Indiana, Missouri och Ohio)
icke hade några i stammar boende indianer. Antalet
indianer, som ej bodde i stammar, utan voro upptagna
i censusbefolkningen, utgjorde 66,407, så att hela
antalet indianer i Förenta staterna uppgick till
322,534, hvilket visar en förökning sedan 1870
af 8,822. I territoriet Aljaska funnos 3,185
och i Britiska Nord-Amerika 103,969 indianer. -
I afseende på de nord-amerikanska indianernas
vitalitet anses alla nomadiserande stammar gå en
jämförelsevis snar undergång till mötes, medan
deremot de, hvilka förmått eller förmå underkasta
sig i större eller mindre grad ett civiliseradt
lifs vanor och fordringar, först genom den långsamma
amalgameringen förmedelst blandade äktenskap torde
uppgå i den allmänna nord-amerikanska folkstocken.
H. A.
Indianist, kännare af Indiens språk, i synnerhet
sanskrit.
Indianska kompaniet. Se Generalhandelskompaniet.
Indiansk krasse, Tropaeolum majus L., bot., en i våra
trädgårdar för sina granna brandgula blommor och
sina likt kapris smakande frukter ofta odlad ört,
som är typen för en egen nat. fam., Tropaeoleae
Juss., och hör till kl. Octandria L. Bladen äro
sköldlika. Foder och kronblad äro 5-taliga; det
förra sitter på ett urhålkadt fäste, försedt med en
utdragen sporre. Ståndarna äro 8, fria, lika långa;
frukten utgöres af 3 enfröiga karpeller. Det är de
omogna frukterna, som vanligen inläggas med ättika
och användas såsom kapris (jfr Gapparis). O. T. S.
Indian summer ("indian-sommar"), den
nordamerikanska benämningen på en kort period
af sommarvarma dagar långt fram under hösten,
eftersommar, sensommar. Motsvarande svenska namn äro
"Britmässe-sommar" (i Sverige inträffar näml. ofta
en sådan period omkring den hel. Birgittas dag, d. 7
Okt.), "fattigmans-sommar" och "gräflings-sommar"
(gräflingen är då ute och samlar sitt förråd af
lifsförnödenheter för vintern).
Indianterritoriet (Indian territory), statsområde
i Nord-Amerikas Förenta stater, begränsadt i n. af
Kansas, i ö. af Missouri och Arkansas samt i s. och
v. af Texas. Arealen 167,540 qvkm. Östra delen består
af vågiga, ovanligt fruktbara prärier, som genom ett
bredt skogsbälte, kalladt Cross Timbers, skiljes från
det vestra, mera ofruktbara slättlandet. I södra och
sydöstra delen framgå några bergåsar, hvilka höja sig
ända till 450 m. öfver det omgifvande landet. Dessa
bergåsar, kända under benämningarna San Bois hills,
Shawnee hills, Wichita mountains etc., bilda en del af
Ozarkbergen, som sträcka sig österut in i Missouri
och Arkansas. Hufvudfloderna äro Arkansas och dess
bifloder Neosho, Salt fork, Red fork, Canadian (med
North fork) samt, på gränsen mot Texas, Red river,
med dess biflod Washita. Landets geologi är mycket
ofullkomligt känd,
men det är högst sannolikt, att uti I. finnas
stora stenkolslager samt ädla metaller. Utom af de
indianer, som ursprungligen bebodde detta område,
är I. befolkadt af hela indianstammar eller delar
af sådana, hvilka Förenta staternas regering
tid efter annan flyttat dit från olika trakter
af unionen. Hvarje stam har ett bestämdt område,
"reservation", som en indian ej får lemna utan pass
från agenten. Hvita få ej bosätta sig der eller
ens besöka det, med undantag för dem, som gift sig
med indiankvinnor. Regeringen förvaltar fonder,
som bildats genom försäljning af indianernas forna
landområden, och af hvilka räntorna årligen utbetalas
till de flesta stammar i form af lifsmedel, kläder,
boskap och redskap. Regeringens inflytande inskränker
sig till besättandet af Fort Gibson och några andra
poster samt tillsättandet af en agent för hvarje stam
eller grupp af stammar, hvilken agent det åligger att
reglera stammens förhållande till regeringen samt
att utdela ofvannämnda understöd. Med få undantag
behålla indianerna ännu sin stamorganisation, ehuru,
med framstegen i civilisation, deras former af
sjelfstyrelse undergått vissa förändringar. De fem
civiliserade stammarna hafva jämte sin öfverhöfding
och sina underhöfdingar, ett råd, som i flere
afseenden motsvarar de andra staternas lagstiftande
församlingar. De hafva ock egna lagböcker och
domstolar. I kongressen har I. ingen representant. I
judicielt hänseende lyder det under Arkansas’
vestra distriktsdomstol. 1880 funnos i I. 76,895
indianer, af hvilka de fem civiliserade stammarna,
som upptaga ungefär hälften af hela området,
cherokeserna (i n. ö.), seminolerna och creekerna
(i midten), choctawerna (i s. ö.) och chikasawerna
(i s.), tillsammans räknade 59,187 medlemmar. Den
hvita befolkningen är mycket fåtalig samt består
nästan uteslutande af agenterna och deras familjer,
garnisonerna på militärposterna och tjenstemännen
vid Missouri-Kansas-Texas-jernvägen, som går genom
östra delen af I. De civiliserade indianerna äro
bofasta och sysselsätta sig hufvudsakligen med
jordbruk och boskapsskötsel samt underhålla skolor,
hvilka de flitigt besöka, så att öfver hälften af
dem kan läsa och skrifva. 1878 voro 106,500 har
uppodlade af indianerna, och s. å. skördades af
dem bl. a. 180,000 hl. hvete, 1,105,000 hl. majs
samt 80,000 hl. hafre och korn. Kreatursstocken
bestod af 59,200 hästar, 249,000 nötkreatur, 189,400
svin och 22,500 får. Inga stora städer finnas. De
förnämsta orterna äro Tahlequah, cherokesernas
hufvudort, der en indianhögskola finnes, Caddo
i choctaw-stammens, Muscogee i creekstammens
och Tishomingo i chikasaw-stammens område samt
jernvägsstationen Vinita.
Indicator, zool. Se Honingsgökarna.
Indicatorini, zool. Se Honingsgökarna.
Indicera (af Lat. indicare, af index, visare),
angifva, antyda. Indiceradt säges t. ex. ett brott,
ett sjukdomstillstånd o. s. v. vara, då det på
grund af sig företeende omständigheter synes var
förhanden. - Indicerad hästkraft, mek., kallas den
i hästkrafter angifna effekt, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
