Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Independenter l. kongregationalister - Inderöen - Indeterminabel - Indeterminerad - Indeterminism - Index - Indexfel - Index librorum prohibitorum - Indhered (Indherederne) - Indiana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med 3,895 kyrkor, af hvilka 300 äro
missionskyrkor. Samtliga engelsk-talande
kongregationalister uppskattas till 6 mill.
Inderöen, halfö i det inre af Trondhjemsfjorden
(Norge), mellan dennes armar Beitstadfjorden
och Borgenfjorden. Den utmärker sig genom en i
förhållande till den höga breddgraden särdeles
rik växtlighet. O. A. Ö.
Indeterminabel (af Lat. nekande in och determinare,
begränsa, bestämma), obestämbar. Jfr Determinera.
Indeterminerad (af Lat. nekande in och
determinare, begränsa, bestämma), obegränsad,
obestämd.- Indeterminerad analys, den matematiska
vetenskapsgren, som behandlar lösningen af
indeterminerade eqvationer under antagande att de
obekanta äro hela tal. Jfr Diofantisk analys och
Talteori. - Indeterminerad eqvation, eqvation, som
innehåller två eller flere obekanta, utan att dessa
äro närmare bestämda genom något annat vilkor. -
Indetermineradt problem, problem, som medgifver ett
obegränsadt antal lösningar, t. ex. att upprita
en triangel, då alla tre vinklarna äro gifna.
G. E.
Indeterminism (af Lat nekande in och determinare,
begränsa, bestämma), den åsigt, enligt hvilken
menniskans vilja är fri i den betydelsen att
hon eger förmåga af val emellan olika möjliga
bestämningsgrunder. Såsom deterministisk kan
man följaktligen ej erkänna en åsigt endast
derför att den betraktar viljan som negativt fri,
d. v. s. oberoende af yttre tvång och bestämd i
enlighet med sin natur. Men å andra sidan innebär
indeterminismen ej, att viljan skulle bestämma sig
utan bestämningsgrunder, utan blott att hon har
förmåga af val emellan olika möjliga sådana. Vidare
måste det fasthållas, att menniskan ej är fri
längre än hennes egentliga viljelif sträcker
sig. Så har hon t. ex. ej utförandets frihet mer än
relativt. Indeterminismens utveckling visar huru
denna åsigt under kampen med determinismen fortgått
till allt bestämdare insigt i dessa sanningar. Kant,
indeterminismens store apostel, byggde hela sin
etik på frihetsbegreppet, men var ännu långt ifrån
att klart inse, att viljan i sin frihet alltjämt är
bestämd af motiv, eller ens att med full bestämdhet
skilja emellan friheten som valförmåga och friheten
som oberoende. Jfr Determinism, Frihet, I. Kant.
L. H. Å.
Index, Lat., pl. indices, "visare", register,
förteckning (jfr Index librorum etc.). 1. Fys.,
det utefter ett instruments skala löpande märke,
hvilket utvisar det antal skal-delar, som skall
afläsas. Index förbindes ofta (för noggrannare
afläsning än delningen å skalan omedelbart möjliggör)
med en nonie eller ett skrufmikroskop. Så är t. ex. en
qvicksilfverbarometer af den vanligaste konstruktionen
försedd med en i hela mm. indelad skala, men å den med
index förbundna nonien afläsas tiondedels mm. (hvilket
dock här äfven kan ske genom omedelbar uppskattning
efter ögon mått af index’ belägenhet bland skalans
delar). A vinkelmätningsinstrument anbringas index
å alhidaden (se d. o.). - 2. Matem., ett bi-tecken,
som fogas till ett
hufvud-tecken for att deråt gifva en annan eller en
mera speciel betydelse. Såsom indices begagnas dels
siffror, dels bokstäfver, någon gång äfven accenter;
de anbringas vanligen till höger om hufvudtecknet,
antingen upptill eller nedtill. Så äro i tecknen
k IV och ar IV och r indices. - Indices äro af en
särdeles stor nytta inom matematiken, då fråga är
att beteckna en serie storheter, hvilka på något
sätt stå i sammanhang med hvarandra, enär genom dem
en omedelbar öfverblick öfver det hela erhålles,
hvilken icke genom enkel bokstafsbeteckning skulle
vara möjlig. Stundom äro till ett hufvudtecken
fogade flere indices, t. ex. A p, q, r, s. Speciella
slag af indices äro exponenterna och derivatornas
ordningsnummer. 1. E. J. 2. G. E.
Indexfel, fys., det fel, som vid afläsning å ett
instruments skala uppkommer deraf att index (se
Index 1.) vid någon viss inställning befunnits utvisa
något för mycket eller för litet. Deraf uppkommer en
konstant korrektion, som ständigt är att anbringa till
hvarje afläsning å skalan. Om t. ex. vid en sextant
(se d. o.) den direkt sedda och den genom de båda
speglarna reflekterade bilden af ett och samma föremål
bringas att sammanflyta och index dervid utvisar
0° 2’ (i st. f. 0° 0’), så är indexfelet 2’, och
hvarje afläsning måste minskas med denna qvantitet.
E. J.
Index librorum prohibitorum, Lat., "förteckning öfver
förbjudna böcker", den påfviska katalogen öfver de
arbeten, som en katolik, vid äfventyr af bannlysning,
ej får läsa. Namnet förekommer först på 1500-talet,
men saken är lika gammal som den romerske biskopens
anspråk på att herska öfver själarna. En för hela
kyrkan gemensam index utgafs först 1557 af Paulus IV,
och 1564 följde en, af Pius IV ombesörjd, ny utvidgad
upplaga, som sedermera oupphörligt "förbättrats"
och riktats med nya tillägg. Den romerska kyrkan
eger äfven förteckningar öfver böcker, som antingen
efter vederbörlig censur förklarats tillåtna (Libri
expurgati)) eller hvilka, så framt enskilda ställen
strykas eller ändras, kunna erhålla den påfliga
hallstämpeln (libri expurgandi). P. F.
Indhered (egentl. Indherederne) kallas de delar
af Nordre Trondhjems amt (Norge), som ligga
omkring Trondhjemsfjorden innanför Frosten,
O. A. Ö.
Indiana, en af Nord-Amerikas förenta stater,
begränsas i ö. af staten Ohio (gränsen bildas af en
linie dragen rakt norr ut från Miamis utlopp i Ohio,
84° 49’ v. lgd), i s. af floden Ohio, som skiljer
staten från Kentucky, i v. af staten Illinois, mot
hvilken floden Wabash bildar gräns ett stycke, samt
i n. af sjön och staten Michigan. Arealen 94,143
qvkm. Staten bildar en högslätt, som sluttar mot
s. v. och företer en svagt vågig yta med en medelhöjd
öfver hafvet af 224 m. (högsta punkten ligger 382
m. öfver hafvet). Den är väl vattnad af en mängd
strömmar och floder, hvilka med undantag af Ohio och
Wabash endast kortare sträckor äro segelbara. Klimatet
är jämnt och sundt. Temperaturen har åren 1865-78 i
Indianapolis varit 12,4° C. för året, 25,4° för Juli
och 0,4° för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
