- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
475-476

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ilósvay, Péter - Ilow (Illo), Christian von - Ilovajskij, Dmitrij Ivanovitj - Ilpotar - Ilsbo - Ilse - Ilsenburg - Ilstorp - Iltisam - Im - Imaginera - Imagines - Imaginär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ungersk folksaga byggd "Historia om den berömde
Nicolaus Tholdis utmärkta stordåd och hjeltemod"
(1574). Denna dikt har ringa poetiskt värde, men
väcker intresse genom sitt ämne och utgör uppslaget
till J. Aranys mästerverk "Toldi".

Ilow (Illo), Christian von, friherre, österrikisk
fältmarskalk, f. omkr. 1585, trädde tidigt i
krigstjenst och blef 1631 öfverste-fältvaktmästare
(generalmajor) samt 1632 fältmarskalkslöjtnant. Han
var en af Wallensteins få förtrogne och upphofsmannen
till öfverenskommelsen i Pilsen d. 12 Jan. 1634,
hvarigenom samtlige regementsöfverstarna förbundo sig
till trohet mot Wallenstein. I. blef också en af de
förste, hvilka i Eger d. 25 Febr. s. å. tillsammans
med Wallenstein föllo för mördarnas vapen.

Ilovajskij, Dmitrij Ivanovitj, rysk
historieskrifvare, f. d. professor i historia
vid universitetet i Moskva, har författat en mängd
historiska arbeten, bland hvilka särskildt må nämnas
hans Forskningar öfver Rysslands uppkomst (1876),
i hvilket han, liksom i sina öfriga skrifter,
uppträder såsom en afgjord motståndare till den
s. k. normanniska skolan (som anser, att det ryska
riket stiftats af skandinaver) samt förfäktare af de
första ryska furstarnas slaviska härkomst. Hans bevis,
i synnerhet de filologiska, äro dock icke öfvertygande.

Ilpotar, Finsk mytol., binamn åt Pohjolas värdinna,
Louhi. Ehuru hon kallas "Ilpotar, den goda värdinnan",
torde dock detta hennes binamn vara att härleda
från ilkka, otäcka, hänvisande på Louhis stygga,
ondsinta natur. Likväl säger Lönnrot i sitt lexikon,
att Ilpotar var Pohjolavärdinnans slägtnamn.
O. G.

Ilsbo, socken i Helsingland, Gefleborgs län och Forsa
tingslag. Arealen 6,150 har. 530 innev. (1882). Annex
till Rogsta, Upsala stift, Helsinglands norra
kontrakt.

Ilse, ett litet tillflöde till Allers biflod Ocker i
preussiska prov. Sachsen, upprinner på Brocken i Harz
och störtar sig i en mängd fall utför den natursköna
Ilsedalen förbi Ilsenstein och Ilsenburg.

Ilsenburg, köping i preussiska regeringsområdet
Magdeburg (Sachsen), vid Ilse och foten af
Brocken. Omkr. 2,000 innev. Jern- och konstgjuteri,
maskinfabrikation. I närheten ligga grefvarna
Stolberg-Wernigerodes slott, Ilsenburg, en fordom
kejserlig borg, som 1003 kom till biskopen af
Halberstadt, hvilken förvandlade den till ett
benediktinkloster, samt Ilsenstein, en 75 m. hög
granitklippa, på hvars spets står ett kolossalt
jernkors, som grefve Anton von Stolberg-Wernigerode
1814 lät uppresa till minne af sina i befrielsekriget
fallne vänner.

Ilstorp, socken i Malmöhus län, Färs härad. Arealen
1,058 har. 302 innev. (1882). I. bildar med Björka
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Lunds stift,
Färs kontrakt.

Iltisam (Arab.; "arrende") betecknar i muhammedanska
land den der brukliga förpaktningen till en
enskild person, múltesim (arrendator), af en
viss skatt eller någon annan statens inkomsttitel.
H. A.

Im, Nord. mytol., en jätte, son af den för sin
visdomstäflan med Oden bekante jätten Vaftrudne.
Th. W.

Imaginera (vanl. utt -sji-; af Lat.
imaginari, inbilla sig, af imago, bild), inbilla, vanl. refl.:
imaginera sig. - Imagination, inbillning (se d. o.).

Imagines, Lat. (pl. af imago, bild), kallades hos
forntidens romare de af vax förfärdigade masker,
som föreställde hädangångne förfäder till förnämare
män. De förvarades i ett slags skåp, anbragta utmed
väggarna af ett romerskt atrium (se d. o.), och voro
försedda med inskrifter, hvilka angåfvo de ämbeten och
utmärkelser, som dessa förfäder i lifstiden innehaft,
samt de bragder de utfört. Småningom utbildade sig en
sed att förbinda de särskilda imagines med hvarandra
genom kransar, så att de tillsammans bildade slägtens
stamträd (stemmata). I senare tider plägade man äfven
uppställa bröstbilder af de aflidne i marmor eller
brons. Vid högtidliga tillfällen, t. ex. triumfer,
befordringar m. m., för slägtens medlemmar brukade man
framtaga och bekransa "imagines"; vid likbegängelser
inom slägten sattes maskerna på män, hvilka,
klädde i en drägt, liknande den, som de döde burit,
framställde desse liksom lifslefvande. I allmänhet
taget tjenade "imagines" på en gång till att uppelda
yngre generationers håg och lust att likna de äldre
i mandom och till att framhålla slägtens storhet och
glans. Med tiden blef det häfdvunnet att endast de
slägter, hvilka bland sina medlemmar räknade män,
som uppnått edilsämbetet eller ett ännu högre ämbete,
ansågos ega rätt att i atrium uppställa "imagines".
R. Tdh.

Imaginär (-sji-; se Imaginera), som finnes endast i
föreställningen, inbillad. - Imaginära storheter,
matem., kallas ett slag af storheter, som icke på
något sätt kunna mätas med den vanliga (reella)
enheten såsom mått, utan förutsätta en annan sådan
(se nedan). De imaginära storheterna uppträda inom
den elementära matematiken först vid lösningen af
sådana qvadratiska eqvationer, hvilka kunna reduceras
till formen

x2 = -a2

der a är en reel storhet. Denna eqvation satisfieras
nämligen icke af något reelt värde på x och skulle
således egentligen icke ega någon rot. För att
kunna behandla detta slag af eqvationer i sammanhang
med de öfriga, har man infört i analysen begreppet
imaginär storhet. Dessa storheter hafva såsom mått
den s. k. imaginära enheten, hvilken numera allmänt
betecknas med bokstafven i, och som på elementär
ståndpunkt definieras genom likheten i2 + 1 = 0,
eller i = ± [rot]-1. Med tillhjelp häraf blifva rötterna
till ofvanstående eqvation de imaginära storheterna
+ai och -ai. - De imaginära storheterna voro helt och
hållet okända för grekerna. Den förste, som egnade
dem någon egentlig uppmärksamhet, var Cardano (i
"Ars magna", 1545). Först efter införande af detta
slag af storheter har det varit möjligt att på ett
fullt systematiskt sätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free