Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Idiotanstalter - Idioti, Idiotism, sinnesslöhet, sinnessvaghet - Idiotism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
idiotskolor och idiothem har nu blifvit så allmänt öfver
hela riket, att nästan årligen nya sådana anstalter
uppstå i de särskilda provinserna, och sedan några
år tillbaka har icke blott staten gynnat dem genom
rätt frikostiga årliga penningeunderstöd, utan äfven
landstingen gifvit dem en kraftig hjelp. Numera finnas
idiothem på Johannesberg vid Mariestad, Sofielund
vid Strömsholm, i Strengnäs, i Gefle, vid Lilla
Mariehof i Östergötland, Malmöhus läns idiotanstalt å
Möllevången (vid Lund), Smålands idiothem å Nannylund
vid Eksjö, Upsala läns å Rickomberga vid Upsala,
mindre anstalter i Karlskrona m. fl. ställen.
F. B.
Idioti, Idiotism (af Idiot), sinnesslöhet,
sinnessvaghet, med., en medfödd eller i barndomen
uppkommen svaghet hos själsförmögenheterna,
så att dessa icke utvecklas, utan stanna på en
lägre ståndpunkt än normalt. Idiotien beror alltid
närmast på någon felaktig bildning eller utveckling
af hjernan. Orsaken till hjernfelet ligger än i
dåliga ärftliga anlag, såsom då föräldrarna varit
sinnessjuka, behäftade med fallandesot, försvagade
af starka drycker eller af tärande sjukdomar,
än i skador och olyckor vid förlossningen, än i
skadliga inverkningar på hjernan under de första
barnaåren, såsom vid fall och stötar på hufvudet,
hjernsjukdomar, felaktig bildning af hufvudskålen,
för liten hufvudskål (mikrocephali), för stark
upphettning af hufvudet framför kakelugn eller med
tjocka yllemössor, missbruk af sömnmedel (opium,
chloral, bränvin, konjak), fallandesot och andra
sjukdomar, tidigt öfvad onani m. m. Man har sökt
indela idioterna i olika grader och mest inskränkt sig
till tvänne: hel-idioter l. sinnesslöa och half-idioter
l. sinnessvaga; men någon skarp gräns finnes ej,
ty hos idioter träffas alla möjliga skiftningar
af bristande utveckling af själsförmögenheterna,
ifrån svagt förstånd ända ned till nästan fullkomlig
frånvaro af menskligt själslif och nedsjunkande till
blott djuriska drifter. På det lägsta trappsteget
står idioten t. o. m. under djuret, i det att han
saknar äfven sjelfuppehållelsedriften och skulle
hjelplöst duka under af svält, om icke andra
förde maten till hans mun. I de lägsta graderna
saknas äfven känslor, föreställningar, begär,
vilja, begrepps- och talförmåga. En idiot af denna
kategori sitter som en apatisk, slö, viljelös massa
och låter med fullkomlig passivitet behandla sig hur
som hälst. Något högre står redan den, som visar spår
till affekter, såsom glädje, sorg, vrede, ehuru dessa
helt och hållet äro beroende på tillfälliga intryck,
icke på något ledande förstånd, och derför ofta slå
öfver till sjukliga utbrott, som icke stå i något
förhållande till de framkallande orsakerna. Finnes
förmåga af iakttagelse, inskränker den sig till de
enklaste sinliga konkreta företeelser; känslor och
föreställningar röra sig endast om det egna jaget och
i den krassaste form. Moraliska samt estetiska känslor
och "begrepp saknas vanligen alldeles (sedlig idioti);
någon riktig uppfattning af rättsförhållanden finnes
ej. Vanligen är det blott genom en yttre dressyr och
genom fruktan för straff, som idioten kan inläras
att skicka sig anständigt i
sällskap med andra. Endast hos de högst stående kunna
menskligt sedliga instinkter genom en förståndig
uppfostran framkallas. Talförmågan, som vanligen
troget afspeglar det inre själslifvet, saknas
alldeles hos de lägst stående, inskränker sig till
enstaka ord eller korta satser hos högre stående
och kan endast hos de mest begåfvade genom ihärdig
öfning någorlunda utvecklas till likhet med en
fullt utvecklad menniskas. Den allmänna slöheten
hos själsförmögenheterna hindrar dock ej, att hos
många idioter enstaka anlag och fallenheter (såsom
för teckning, musik, räknekonst, mekanik o. d.) kunna
vara särdeles utvecklade. Utom de psykiska bristerna
träffas hos idioter ofta rent kroppsliga lyten och
svagheter, såsom felande syn och hörsel, outbildadt
lukt- och smaksinne, stundom felande känslighet i
huden, skelande ögon, stammande tunga, kramp eller
lamhet i musklerna. Könsorgan och könsdrift äro
hos de lägst stående idioterna föga utvecklade,
men hos de högre stående framträder stundom en
djurisk drift. Idiotien har olika förlopp efter
olika orsaker. Vid sen utveckling, utan betydande
fel i hjernan, kan idiotien, i synnerhet under
förståndig, ej öfveransträngande ledning, småningom
alltmer förbättras. Ofta står den i åratal eller hela
lifvet på samma ståndpunkt, om också ett psykiskt
skenlif kan framkallas genom dressyr. Beror idiotien
åter på fallandesot eller hjernvattusot, brukar den
tilltaga med åren och medför vanligen snart ohjelplig
slöhet eller döden. I allmänhet blifva idioter ej
gamla. Sällan är man i tillfälle att förekomma eller
afhjelpa orsaken till idioti, och behandlingen måste
vanligen inskränka sig till en lämplig vård, bäst på
Idiotanstalter (se d. o.), samt en pedagogisk dressyr,
som utvecklar de qvarvarande själsförmögenheterna till
högsta möjliga grad eller åtminstone hindrar dem att
alldeles förfalla. Idioter förekomma i ganska stort
antal öfver hela Europa. I vissa bergstrakter finnes
en endemisk form af idioti, kallad kretinism
(se d. o.), till skilnad från den i mera spridda fall
uppträdande idiotien (sporadisk idioti). I Frankrike
uppskattas antalet idioter (kretiner inberäknade)
till 40 a 50 tusen. I Sverige är antalet icke med
säkerhet kändt. Enligt en af prof. N. G. Kjellberg
för några län i mellersta Sverige uppgjord beräkning
skulle idioternas antal något öfverstiga de egentligen
sinnessjukes och utgöra 14 a 15 på 10,000 innevånare,
eller 1 på 700, samt det manliga könet vara mera
utsatt derför än det qvinliga. Från den på bristande
förståndsutveckling beroende idiotien bör skiljas
dementia, sådan form af fånighet (se d. o.), som
är en följd af genomgångna sjukdomar hos förut fullt
utvecklade hjernor. F. B.
Idiotism (Grek. idiotismos, egenhet). 1. Med. Se
Idioti. - 2. Språkv., ett för ett visst språk
egendomligt sätt att uttrycka en viss tanke eller
ett visst föreställningssammanhang, således en
vändning, som icke kan ordagrant öfversättas till
ett annat språk, utan måste fritt återgifvas (jfr
Idiomatisk). En samling af t. ex. "franska språkets
idiotismer" är en samling af de vigtigaste från
t. ex. svenska språket afvikande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
