Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högkor - Högkyrkan, Engelska - Högland - Högloflig - Högmålsbrott - Högmässa - Högmästare - Högne - Högplatå - Högqvarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(apsis), senare derjämte af en framför denna mot
vester liggande qvadrat; motsatsen är det nedre
koret, afsedt för det lägre presterskapet och
beläget ännu mera mot vester samt afskrankadt från
rummet för församlingen. Benämningen högkor nyttjas
äfven i betydelsen af ett öfver kyrkans öfriga
plan upphöjdt, t. ex. öfver en krypta anlagdt kor.
Upk.
Högkyrkan, Engelska. Se Episkopal-kyrkan. - Högkyrklig
kallas i England en hvar, som strängt håller på
episkopalkyrkans former och ritual. I vidsträcktare
mening kallas alla, som stelt fasthålla vid en viss
kyrkas dogmer och kult, högkyrkliga i motsats till
de i kyrkligt hänseende frisinnade.
Högland, en högt öfver hafsytan belägen trakt, vare
sig bergland eller slättland (högslätt). Högland af
betydande omfattning äro det bergiga Abessinien och
det östasiatiska höglandet l. Hög-Asien. Äfven talas
om ett sydeuropeiskt högland, hvarmed då förstås
det område, som i n. begränsas af det nordtyska
och ryska slättlandet samt omfattar Syd-Tyskland,
Schweiz, Frankrike, Pyreneiska halfön, Italien samt
Balkanhalfön. - Om. Skotska höglanden se Skotland.
Högioflig, epitet, som under ståndsperioden tillades
ridderskapet och adeln.
Högmålsbrott, jur. Högmål (Fornsv. höghmal,
höghmæle) var i flere af Sveriges gamla lagar en
benämning för grofva lifssaker. I Landslagen och
Stadslagen förekommo särskilda "högmålsbalkar",
hvilka upptogo mord, vissa fall af dråp, mordbrand,
tvegifte, förgöring medelst trolldom och högförräderi
(i Landslagen äfven tidelag). Äfven förslaget
till 1734 års lag innehöll ursprungligen en särskild
högmålsbalk. I en senare tid betecknades med uttrycket
högmålsbrott vanligen sådana förbrytelser, hvilka
inneburo ett angrepp å statens bestånd eller å
statsöfverhufvudet. Högmåls brott motsvarade alltså
hvad numera vanligen benämnes högförräderi och
majestätsbrott (se d. o.). J. H-r.
Högmässa kallades inom den katolska kyrkan
ursprungligen hvarje mässa (se d. o.), som var
åtföljd af kyrkomusik. Sedermera öfverflyttades
namnet på den inom nämnda kyrka alltid af en sådan
mässa åtföljda hufvudgudstjensten, under hvilken
predikas öfver dagens evangelium. Äfven inom den
lutherska kyrkan nyttjas ordet högmässa såsom namn
på hufvudgudstjensten i motsats till ottesångs- och
aftonsångsgudstjensterna. - I den katolska kyrkan är
ordningen för högmässan (ordo missae) bestämd genom
de s. k. missalerna l. mässböckerna. Den reformerta
gudstjensten fick genom Zwingli och Calvin prägeln
af stor enkelhet; den anglikanska kyrkan gör dock med
sin rikare kult derifrån ett undantag. Grundläggande
för den lutherska kyrkans gudstjenstordning är Luthers
år 1523 utgifna Formula missae samt Tyska mässan af
år 1526. I närmaste öfverensstämmelse dermed utgaf
Olaus Petri Svenska mässan år 1531. Nattvardsfirandet
betraktas i denna ännu såsom hufvudsak, och den
öfriga gudstjensten är nästan blott en förberedelse
dertill. Läsningen af de gamla perikoperna (lectio
selecta) har lemnat rum för läsning i sammanhang
ur de apostoliska brefven och evangelierna (lectio
continua). Någon predikan omnämnes icke; denna
hölls utom högmässan, men upptogs år 1548 såsom ett
moment deruti. År 1614 utgafs en ny kyrko-handbok,
i hvilken äfven högmässa utan nattvardsgång omtalas
och lectio selecta är åter upptagen. Af denna handbok
är den af år 1693 en konseqvent och fullständigare
utveckling. Hon följdes till år 1811, då den nu
gällande handboken påbjöds genom k. brefvet d. 7
Mars s. å. K. brefvet d. 26 Okt. 1860 föreskref
två årgångar nya predikotexter till omvexling med
de hvart tredje år återkommande gamla perikoperna,
hvilka emellertid alltid föreläsas från altaret;
derjämte föreskrefs, att Sv. Ps. 24, v. 1, skall af
församlingen sjungas näst efter "Gloria". Utsedde
kommitterade framlade år 1854 förslag till ny
kyrkohandbok; det blef visserligen icke i sin
helhet antaget, men genom k. br. d. 13 Nov. 1868
gafs rättighet att, om presten så vill, begagna de
kyrkoböner detta förslag innehåller. Slutligen medgaf
k. br. d. 25 Sept. 1874, att de s. k. responsorierna
må af församlingen sjungas, äfven då presten icke
sjunger. - Högmässogudstjensten tog fordom sin
början redan kl. 8 på morgonen (se Sveriges kyrkolag
af år 1686). Småningom framflyttades tiden, först
till kl. 9 och sedan till kl. 10, hvilken nu är
den vanliga. Genom k. br. d. 3 Dec. 1823 stadgades,
att med afseende på bl. a. olika lokalförhållanden
församlingarna, ega att, utan hinder af kyrkolagens
föreskrift, med sina kyrkoherdar öfverenskomma om
tiden för gudstjensts början. Dessa öfverenskommelser
skola dock pröfvas och fastställas af vederbörande
konsistorier. Tiden för högmässans början i Stockholm
är genom k. br. d. 12 Maj 1865 satt till kl. 11 f. m.
E. J. Ö.
Högmästare. Se Härmästare.
Högne, Nord. mytol., är ett namn, som burits af
flere mytiska hjeltar. 1. Konung Gjukes son, var
gift med Kostbera och hade med henne tre söner. -
2. En konung, fader till valkyrjan Sigrun,
som blef gift med Helge. - 3. Fader till Hild
(se d. o.), som uppväckte Hjadningarnas strid.
Th. W.
Högplatå. Se Högslätt.
Högqvarter, krigsv. 1. Den ort, der högste
befälhafvaren för en armé tagit sitt qvarter (för
de underordnade truppafdelningarnas befälhafvare
användas benämningarna fördelnings-, brigad-
o. s. v. qvarter). - 2. Benämning på sjelfva
befälsmyndigheten med alla till henne hörande
tjenstegrenar. Om flere arméer äro bildade, kallas
det öfver dem alla stående högqvarteret vanligen
stora högqvarteret. I högqvarteret sammanlöpa alla
vid armén befintliga tjenstegrenar. Det står under
befäl af generalstabs-chefen, hvilken omedelbart
under sig har afdelningen för yttre ärenden (för
krigsrörelserna) och afdelningen för inre ärenden
(adjutanturen). Till högqvarteret höra vidare
artilleribefälhafvaren, ingeniörbefälhafvaren,
generalintendenten, generalfältläkaren,
öfverfältveterinären, generalauditören, fältprosten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
