Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höga visan - Högbo - Hög-Burgund - Högby - Högbåtsman - Högdjur - Högern - Högerud - Högestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
terlösta själen. Denna åsigt bibehöll sig som ortodox
ända in i nyare tider, och det har stundom till
och med varit förenadt med fara att söka göra en
naturligare förklaring gällande. Så blef i den gamla
kyrkan den ryktbare bibeltolkaren Theodorus af
Mopsuestia, hvilken betraktade boken som en jordisk
kärleksvisa, fördömd som kättare, och Sebastian
Castellio, som under reformationstidehvarfvet delade
samma uppfattning, förvisades på Calvins tillskyndan
från Geneve. Först i slutet af 1700-talet kom den
bokstafliga utläggningen till heders, hufvudsakligen
genom Michaelis och Herder ("Lieder der liebe, die
ältesten und schönsten aus dem morgenland", 1778),
och den har sedan omfattats af de fleste tolkare i
vår tid. Emellertid saknas ej häller nu anhängare
af den allegoriserande uppfattningen. Bland nyare
kommentatorer må nämnas F. Delitzsch, E. H. Meier,
F. Hitzig och E. Renan. På svenska har Höga visan
tolkats metriskt af J. A. Tingstadius (ny uppl. 1807)
och H. G. Lindgren: "Jungfrun från Sulem. Ett
hebreiskt drama" (1875).
Högbo. 1. Socken i Gefleborgs län, Gestriklands
östra tingslag. Arealen 10,975 har. 2,986
innev. (1881). H. utgör ett konsistorielt pastorat
af 3:dje kl, Upsala stift, Gestriklands kontrakt. -
2. Bruksegendom i nämnda socken, vid Högboån,
som leder Öjarens vatten till Jädraån. Bruket
uppbyggdes af bergmästaren O. Larsson och
privilegierades 1659. 1695 hade det 2 hammare och
4 härdar. 1750 beviljades tillökning å smidet, och
derjämte förklarades Edskens masugn i Torsåkers socken
(nu tillhörig Klosters aktiebolag) oskiljaktig från
H. 1858 infördes tillverkning af bessemerstål och för
densamma anlades vid Edsken två bessemerugnar samt
vid H. en räck- och tvänne knipphammare, drifna af
vatten, samt en större ånghammare, en ångräckhammare
och en ångknipphammare. Taxeringsvärdet å bruket
jämte jordegendom och qvarn är omkr. 205,000
kr. Bruksrörelsen är f. n. (1883) nedlagd. 1862
sålde konsul G. F. Göranson i Gefle H. till det då
bildade "Högbo stål- och jernverks-aktiebolag", hvars
disponent han blef. Detta bolag anlade Sandvikens
bessemerverk på H. bruks mark och egde tillika
Garpenbergs och Horndals bruk i Dalarna samt
Nyköpings mek. verkstad. 1866 försattes bolaget
i konkurs, hvarefter dess egendomar såldes hvar
för sig. H. eges f. n. (1883) af Aug. Lundeberg,
disponent för Forsbacka jernverksaktiebolag, och
Kr. Lundeberg. Vid H. är Gefleborgs läns mejeriskola
förlagd.
Hög-Burgund. Se Franche-Comté.
Högby. 1. Socken å Öland, Kalmar län,
Åkerbo härad. Arealen 6,640 har. 2,837
innev. (1881). H. utgör ett regalt pastorat af 2:dra
kl, Kalmar stift, Ölands norra kontrakt. - 2. Socken
i Östergötlands län, Göstrings härad. Arealen 1,989
har. 595 innev, (1881). H. bildar med Vestra Skrukeby
och Hogstad ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Linköpings stift, Göstrings kontrakt. H. och Vestra
Skrukeby räknas stundom såsom en kyrkoförsamling.
Högbåtsman, förr titel på underofficer af lägsta
graden i skepparestaten inom svenska
örlogsflottan. Titeln ändrades 1824 till underskeppare
och motsvaras nu närmast af underofficerskorporal,
tjenstgörande vid skepparestaten. L. H.
Högdjur, jagtv., vissa slag af villebråd, i synnerhet
hjortdjur (elg, kronhjort och rådjur), hvarå jagten
varit konungen och frälsemännen uteslutande eller
företrädesvis förbehållen. Redan östgötalagen
(affattad omkr. år 1290) förklarade rådjuret vara
"konungs djur"; under 1400-talet började man hänföra
hjorten till samma kategori, och på 1500-talet fördes
äfven elgen dit. Under Vasaättens tid benämndes dessa
djurarter konungens "fridkallade djur". I Sverige
har denna klassindelning af villebrådet strängast
vidmakthållits under senare hälften af 1600-talet,
med det undantag att elg, hjort och rådjur i de mindre
bebyggda landskapen då fingo, i laglig tid, jagas af
allmogen. Också i afseende på rapphönsen gällde under
sistnämnda tid det särskilda jagtprivilegiet. Ehuru
detta privilegium formligen upphäfdes genom
skatteköpsförordningen af 1789, efter hvilken tid
hvarje jordegare hade rätt att å egen mark jaga
högdjur, qvarstod dock denna benämning i jagtstadgan
af 1808, hvarest den då afsåg sådant mera betydande
villebråd, som företrädesvis borde sparas, och hvars
jagande under förbjuden tid eller å förbjuden mark
medförde strängare ansvar. Till högdjur räknades i
nämnda jagtstadga elg, kronhjort, dofhjort, rådjur,
vild-ren och svan, hvilka utgjorde den s. k. "stora
jagten". För öfrigt har man i de flesta europeiska
land, i synnerhet der länsväsendet herskat, iakttagit
samma rangskilnad mellan villebrådsarterna och
hållit på denna dess strängare, ju mer aristokratiskt
utbildadt samhällsskicket varit. J. W. L.
Högern (T. die rechte, Fr. la droite), polit.,
i parlamentariska församlingar ofta namn på det
konservativa partiet, i motsats till det liberala
l. radikala, venstern, och till medelvägsmännen,
centern. Inom högern sjelf kunna framträda flere
fraktioner, alltefter den stränghet, med hvilken
de fasthålla vid sin konservativa politik, kallade
yttersta högern, högern, högercentern. Stundom fattas
högern såsom likbetydande med regeringspartiet
i motsats till oppositionen; så är alltid fallet
i England, der vid hvarje ministerförändring det
segrande partiet i parlamentet tager plats på högra
sidan om talmansbordet, medan det besegrade intager
den venstra. Benämningarna högern och venstern
uppkommo i de franska kamrarna deraf att platserna
till höger om presidentens stol intogos af de
konservative, platserna till venster af de liberale. I
den svenska riksdagen kunna dessa benämningar ej
erhålla någon tillämpning, enär riksdagsmännens
platser äro bestämda genom kamrarnas arbetsordningar.
Högerud, socken i Värmlands län, Gillbergs
härad. Arealen 6,672 har. 951 innev. (1881). Annex
till Stafnäs. Karlstads stift, Gillbergs kontrakt.
Högestad. 1. Socken i Malmöhus län. Herrestads
härad. Arealen 1,321 har. 415 innev. (1881). H. bildar
med Baldringe ett konsistorielt pastorat af 3:dje
kl., Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt. -
2. Gods i nämnda socken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
