Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria / 277-278 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hänel, 2. Albert - Hängalm - Hängande - Hängask - Hängbanor - Hängbjörk - Hängbro - Hänge - Hängeträd - Hängknä - Hängkompass - Hängmatta - Hängning - Hängselbock - Hängverk - Hängväxter - Hängöriga katten - Här l. krigshär - Härad (socken)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Die garantien der grossmächte fur Schleswig (1864),
Das recht der erstgeburt in Schleswig-Holstein
(s. å.) samt Studien zum deutschen staatsrecht
(1873). Tillsammans med Th. Lesse utgaf han Die
gesetzgebung des deutschen reichs über konsularwesen
und seeschiffahrt (1875).

Hängalm. Se Alm.

Hängande, bergsv., kallas, vid ett donlägigt eller
sidostupande malmlager, den del (a, a) af de



lagret (c) omgifvande bergarterna, som ligger ofvanpå
malmen. Den del (b, b), som ligger under malmen,
kallas liggande. Th. N-m.

Hängask. Se Ask.

Hängbanor. Se Lin-banor.

Hängbjörk. Se Björk.

Hängbro. Se Bro.

Hänge, bot. Se Ax.

Hängeträd, bot. Se Amentaceae.

Hängknä, skeppsb. Se Knä.

Hängkompass, sjöv., en kompass, som är afsedd att
hänga i taket. En i befälhafvarens kajuta uppsatt
hängkompass kallas ofta "sqvallerkompass",
emedan han kontrollerar rormannens styrning.
R. N.

Hängmatta, i allmänhet ett rektangulärt
segelduksstycke eller nät, som medelst vid
smaländarna fästa linor upphänges under däck å fartyg, i
ett boningsrum eller ute i fria luften (t. ex. mellan
ett par träd) och sålunda erbjuder ett fritt hängande
läger att sofva eller hvila på. Om hängmattor på
örlogsfartyg se Koj.

Hängning, jur., var förr jämte halshuggning
det vanliga sättet för fullbordandet af
dödsstraff. Hängning betraktades såsom skymfligare
och användes derför företrädesvis för sådana brott,
hvilka ansågos röja ett nesligt sinnelag. Så
belade i Sverige och Finland 1734 års lag svårare
fall af stöld, särskildt s. k. nidingsstöld, med
hängningsstraff. Samma straff träffade ock, enligt
en förordning af d. 2 Maj 1747, den, som efterapade
bankens sedlar. Dessa bestämmelser gälla ännu i
Finland, ehuru någon tillämpning af dödsstraffet
icke förekommit i detta land sedan 1826. I Sverige
upphäfdes hängningsstraffet för stöld 1855 och
för sedelförfalskning 1858. I Danmark och Norge
stadgade Kristian V:s lagar af 1683 och 1687 samt
senare

förordningar hängning för tjufnad af viss svårare
beskaffenhet. I det förra landet borttogs dock
detta straff redan 1771 ur allmänna lagen, men
qvarstod länge i krigslagarna; den nya strafflagen
för krigsmakten af 1881 känner det dock ej. I Norge
afskaffades hängning fullständigt 1815. Äfven i de
flesta andra land är hängningsstraffet numera ersatt
af halshuggning. I England, Österrike och Ungern
förekommer det dock fortfarande. Jfr Dödsstraff.
J. H-r.

Hängselbock, krigsv., en tvåbent bock, som stundom
begagnas till stöd för sådana bryggor,



hvilka i krig slås af tillfälligt anskaffad
materiel. Den består af ett hufvud, a, tvänne ben, b,
sinsemellan förenade genom en tvärslå, c, och tvänne
korslagda sträfvor, d. Hufvudet uppbäres af tvänne vid
benens toppändar fästa hängslen (deraf benämningen)
af ketting eller grofva tåg och fästes vid benen genom
starka surrningar. Bocken, hvilken kan begagnas på
högst 3 m. vattendjup, utsattes med tillhjelp af en
s. k. utsättningsflotte. O. A. B.

Hängverk. Se Bro.

Hängväxter, hortik., sådana växter, som utsända långa
nedhängande grenar eller refvor. Emedan sådana växter
ofta planteras i "amplar" (se Ampel), kallas de äfven
"ampelväxter". Många dylika odlas i våra boningsrum,
upphängda i fönstren. Särdeles vackra ampelväxter äro
bl. a. flere Saxifrager och Lysimachia nummularia L.
O. T. S.

Hängöriga katten. Se Huskatten.

Här l. krigshär kallas inom en stat landtförsvarets
rörliga stridsmedel. Hären består af väpnadt,
ordnadt, öfvadt och disciplineradt krigsfolk samt
förnödenheter, behöfliga för dess fullständiga
underhåll och utrustning. Hären delas med
afseende på krigsfolkets stridssätt i tre olika
vapenslag: fotfolk l. infanteri, kavalleri och
artilleri. Till densamma höra äfven generalstab,
ingeniörtrupper, sjukvårdstrupper och tross. I den
sistnämnda ingå fältförvaltningstrupper. Jfr Armé,
Borgarebeväpning, Folkbeväpning, Fotfolk, Härordning.
H. W. W.

Härad, socken i Södermanlands län, Åkers
härad. Arealen 6,110 har. 941 innev. (1881). Annex
till Vansö, Strengnäs stift, Domprosteriet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>