Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hållfasthet - Hållnäs - Håll- och reservskjuts - Hållsviken - Hållö - Hålmål - Hålogaland l. Hålågaland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hållfasthet, fys., den kraft, med hvilken
en kropp motsätter sig formförändring genom
sträckning, sammantryckning, böjning, vridning
eller sprängning. För hållfastheten mot sträckning
gäller tydligen, att den är proportionel mot minsta
genomskärningsarean vinkelrätt mot kraftens riktning
och mot spänstighetsgränsen, eller den kraft, hvarmed
en stång af genomskärningsytan 1 kan belastas,
utan att qvarstående formförändring uppkommer. I
praktiken kan dock ej spänstighetsgränsen läggas
till grund för beräkning af hållfastheten, utan
för vinnande af erforderlig trygghet användas andra
mindre tal, de s. k. säkerhetsmodylerna. Derigenom
erhålla konstruktionerna således större dimensioner
än hvad som skulle för den beräknade påkänningen
erfordras, om spänstighetsgränsen lades till grund. Om
spänstighetsgränsen för stål i kg. per qvmm. antages
lika med 25, blir säkerhetsmodylen 14 o. s. v. -
För hållfastheten mot sammantryckning gälla andra
säkerhetsmodyler, som dock äro tillämpliga endast
under förutsättning att kroppens längd i tryckets
riktning ej är större än vissa gånger minsta
tvärdimensionen. - För hållfasthet mot böjning gälla
olika formler alltefter belastningssätt och form hos
stängerna eller bjelkarna. Vid böjningen uppkommer en
neutral linie inuti bjelken, der spänningen är noll,
tilltagande mot de från neutrallinien aflägsnare
delarna, på hvilka den verkar sträckande åt ena och
sammantryckande åt andra sidan. En grundregel vid
konstruktionen blir derför att fördela materialet
så, att det samlas så mycket som möjligt på
de från neutrallinien mest aflägsna delarna af
genomskärningsytan; deraf den för jernvägsskenor och
bjelkar använda dubbla T-formen: [symbol]. Det material,
som ligger uti eller nära neutralaxeln bidrager
nästan intet till hållfastheten, hvarför bulthål och
infällningar böra göras i närheten af denna axel. Af
samma skäl gör man de maskindelar genombrutna, hvilka,
såsom t. ex. balanser, äro utsatta för starka böjande
krafter. - I fråga om hållfasthet mot vridning antager
man vanligen, att densamma hos solida cylindriska
axlar växer som 3:dje digniteten på radien, men
hos ihåliga cylindriska axlar som skilnaden mellan
den yttre och den inre radiens 4:de digniteter. -
Hållfastheten mot sprängning beror tydligen på
formen hos den kropp, som åverkas. Det vigtigaste och
vanligaste fallet är ett rör eller en ihålig cylinder,
som åverkas inifrån utåt genom trycket af en vätska,
ånga eller gas, sträfvande att öppna cylindern längs
en generatris eller afslita honom vinkelrätt mot
axeln. Om längden är stor i förhållande till bredden,
kan det lätt visas, att påkänningen längs generatrisen
är endast hälften så stor som vinkelrätt mot
densamma, eller m. a. o. sprängning inträffar lättast
längs generatrisen. Beräkningen visar, att godsets
tjocklek bör vara proportionel mot det till sprängning
verkande trycket och omvändt proportionel mot rörets
inre radie. L. A.. F.
Såsom exempel på hållfasthet och tänjbarhet hos
några af de ämnen, som äro allmännast förekommande,
må följande siffror här anföras :
<tabell>
Sträck- Förlängning
hållfasthet i proc. vid
i kg. per afslitning af
qvmm af en 100 mm.
lång stång
Svenskt götstål .......... 50-100 20-5
Jerntråd ................. 50-60 15-20
Svenskt götjern .......... 36-50 30-20
Utländskt fosforhaltigt
puddeljern ............. 36-40 12-4
Svensk puddelplåt ........ 32 8-22
Svensk lancashireplåtx ... 32 20-25
Godt svenskt härdsmidt
stångjern .............. 30-35 40
Utländsk puddelplåt ...... 28-38 3-12
God engelsk ketting ...... 27 0,4-1
God svensk ketting ....... 26-32 2-3
Valsad koppar ............ 24 50
Vanligt gjutjern ......... 7-12
God Portlands-cement,
efter 7 dygn i vatten .... 0,25-0,30
D:o, blandad med 3
gånger sin vigt sand,
efter 28 dygn i vatten ... 0,08-0,12
</tabell>
<tabell>
Tryck-hållfasthet
i kg. per qvmm.
Hårdt götstål ......... 250
Vanligt gjutjern ...... 70
Granit och gneis ...... 7-8
Godt sandtegel ........ 1,5
Ordinärt d:o .......... 1
</tabell>
Ofvanstående siffror få dock ej antagas som
allmängiltiga. De kunna variera högst betydligt
efter olika material och beredningssätt, hvarför
undersökningar i hvarje särskildt fall äro nödiga.
C. A.. D.
Hållnäs, socken i Upsala län, Olands härad. Arealen
23,509 har. 2,976 innev. (1881). H. utgör ett till
egaren af Löfsta bruk patronelt pastorat af 3:dje kl.,
Upsala stift, Örbyhus kontrakt.
Håll- och reservskjuts. Se Gästgifvareskjuts.
Hållsviken, i sin yttre del kallad Hållsfjärden,
vik af Östersjön, som v. om Trosa intränger i
Vesterljungs socken i Södermanlands län. Lastageplats
med regelbunden ångbåtstrafik på Stockholm.
Hållö, en liten ö i bohuslänska skärgården,
ligger i s. v. utanför Sotenäset och tillhör
Askums socken. Vigtig hafsfyr af andra ordningen,
med tindrande hvitt sken, som från en höjd af
39,2 m. öfver vattnet har en lysvidd af 16 min.
A. G.
Hålmål kallas vid masugnar eller andra kontinuerligt
gående schaktugnar så stor del af pipan, uppifrån
räknadt, som fylles af en sättning (se d. o.).
c. A. D.
Hålogaland l. Hålågaland (Hálogaland) kallades fordom
det nordligaste landskapet i det egentliga Norge. Det
omfattade det nuv. Nordlands amt och en del af
Tromsö amt samt bestod af tretton skeppslag. Namnet,
förvandladt till Helgeland, betecknar nu endast södra
delen af Nordlands amt. I de mytiska sagorna säges
landet hafva fått sitt namn af Fornjots son Låge,
som för sin resliga växt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
