Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hysteri - Hysterisk - Hysterolithes - Hysteron proteron - Hysterophyta - Hystricidæ, Piggsvinsdjur - Hystricini - Hystricismus - Hystrix, Piggsvinslägtet - Hythe - Hytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett noggrant studium af orsakerna till det enskilda
fallet och dessas aflägsnande, såvidt möjligt är.
F. B.
Hysterisk (se Hysteri), som är en följd af hysteri;
krampaktig (t. ex. om skratt).
Hysterolithes, paleont., en af äldre forskare
använd benämning för stenkärnor af brachiopoder
(armfotingar), hufvudsakligen tillhörande slägtena
Orthis och Spirifer. De så benämnda formerna
förekomma hufvudsakligen i det devoniska systemet.
B. L-n.
Hysteron proteron, ett grekiskt uttryck, som betyder
"det senare framför". Såsom retorisk term betecknar
det, att ord eller satsdelar ställas i annan ordning
än den naturliga. Ofta uppkommer en sådan ordställning
derigenom att ett för den talande vigtigare begrepp
för att starkare framhållas sättes framför ett i den
naturliga tidsföljden föregående, t. ex. "uppfostrad
och född af dygdiga föräldrar". A. M. A..
Hysterophyta, bot., en bland Calycifloræ
(foderblomstriga) ställd ordning af växter,
hvilkas närmaste frändskaper icke äro med säkerhet
bestämbara. Ordningen omfattar den ej parasitiska
familjen Aristolochiaceæ och de parasitiska
familjerna Santalaceæ, Loranthaceæ, Rafflesiaceæ
och Balanophoreæ. Till hysterofyterna hör således
den i Sverige och för öfrigt i nästan hela Europa
förekommande misteln, Viscum album L., en parasit på
åtskilliga löfträd. O. T. S.
Hystricidæ, Piggsvinsdjur, zool., bilda en familj
bland gnagarna inom däggdjurens klass. De hafva
ofullständiga eller inga nyckelben; vadbenet är
fullständigt och skildt från skenbenet. Framtänderna
äro två i öfverkäken, kindtänderna fyra i hvarje
käkhalfva; öfverkäkens okbensutskott äro delade genom
mycket stora foramina infraorbitalia, som nedtill
äro bredast. Denna familj sönderfaller i två
afdelningar, nämligen egentliga piggsvin, Hystricini,
hvilka hafva tårbenens öfre del liten och smalare än
den öfre delen af okbensutskottet samt kroppen mer
eller mindre betäckt af taggar, och marsvin, Cavini,
hvilka hafva tårbenens öfre del vanligast stor och
bredare än okbensutskottets öfre gren samt kroppen
hår- eller borstbetäckt. Den förra underfamiljen, till
hvilken Piggsvinslägtet, Hystrix, hör, utmärker sig
genom undersätsig kropp och tjockt hufvud med kort
nos samt är hemma i Europa, Asien och Afrika. Den
senare underfamiljens arter hafva korta, breda, nästan
hoflika klor samt tillhöra Syd-Amerika. Dessa arter
höra till Aguti- l. Guldhareslägtet, Dasyprocta,
Paca-slägtet, Coelogenys, Vattensvin-slägtet,
Hydrochoerus, Marsvin-slägtet, Cavia, och
Mara-slägtet, Dolichotis. C. R. S.
Hystricini. Se Hystricidæ.
Hystricismus (af Grek. hystrix,
piggsvin), med. Se Ichtyosis.
Hystrix, Piggsvinslägtet, zool., hör till
familjen Hystricidæ och underfamiljen Hystricini,
gnagarnas ordning och däggdjurens klass. Det har
man och kort svans, kullrig skalle med mycket stora
näsben, som äro betydligt längre än pannbenen, inga
bakre ögonhålsutskott, trubbiga och föga utstående
vinkelutskott på
underkäken, klufven öfverläpp, små öron, trubbig nos, tjock
kropp, som ofvan och på sidorna mestadels är täckt af
stora, långa taggar, fem baktår och fyra framtår jämte
en rudimentär tumme, de öfriga försedda med starka
klor. Tårbenens öfre del bildar en utstående knöl, och
kindtänderna hafva ovala eller runda kronor. – Vanliga
piggsvinet, H. cristata, blir 65 cm. långt, med 11
cm. svans, och har ofvan mycket långa, lätt affallande
taggar samt är på halsen klädt med långa, dels hvita,
dels grå och hvitspetsade borst samt för öfrigt med
borstlika hår. Taggarna äro svarta, bruna samt vid
roten och i den hvassa spetsen hvita, men på svansen
liksom afhuggna och i änden öppna; alla kunna uppresas
eller nedläggas. Undre kroppsdelarna äro mörkbruna,
stötande i rödaktigt; omkring strupen går ett hvitt
band. Vanliga piggsvinet, som var kändt redan i
forntiden, förekommer uti Italien och Grekland samt
norra Afrika ned till Senegambien och Sudan. Om dagen
hvilar det i hålor, som det sjelf gräfver i jorden,
men ströfvar om natten omkring för att söka sin föda,
hvilken utgöres af växtämnen. Djurets rörelser äro
långsamma och otympliga; endast i att gräfva eger
det någon färdighet. Under vintern vistas det mera
i sitt bo, men ligger icke i dvala. Då piggsvinet
hotas af någon fara, spärrar det ut sina taggar och
rasslar med dem, stampar i marken och utstöter ett
doft grymtande; det är dock alldeles oskadligt och
försöker icke bitas. Honan föder två till fyra ungar,
som hafva korta, mjuka, tilltryckta taggar, hvilka
tillväxa och hårdna mycket hastigt. För sitt ätbara
kött och sina taggar, som användas på allahanda
sätt, jagas piggsvinet flitigt. I fångenskap blir
det snart ganska tamt, ehuru det aldrig fullständigt
bortlägger sin medfödda skygghet. Fordom berättades
underliga saker om dess farlighet, huru det
kunde afskjuta sina taggar mot fiender o. s. v.
C. R. S.
Hythe [hejt], stad i engelska grefskapet Kent,
nära östra änden af Romney marsh, 1 km. från
Calais-sundet. 4,069 innev. (1881). Vid H. börjar
den stora militärkanalen som genomskär Romney marsh
(nu torrlagd och uppodlad) och sträcker sig till
Rye. Hafsbad. Staden H. (af Sax. hyth, hamn; i
Domesday-book Hede) är mycket gammal och var förr
en vigtig hamnstad (den var en af Cinque Ports, se
d. o.), tills hamnen på Elisabets tid igengrundades. I
närheten har man för några år sedan bragt i dagen
lemningar af en gammal romersk stad, Portus Lemanus,
samt andra fornsaker.
Hytt, skeppsb., ett å fartyg inrättadt mindre rum,
afsedt till logement för befäl, underbefäl eller
passagerare. Då utrymmet det medgifver, inrymmes
i hvarje hytt endast en person. Oftast äro likväl
passagerarehytter inredda för två personer, och
stundom kan en hytt, genom att förses med både
under- och öfverkojer (fasta och uppslagskojer)
lemna liggplatser för tre eller fyra personer. –
Benämningen hytt (eller mera betecknande däckshytt)
gifves äfven åt en på däck uppförd byggnad, som i
sig innesluter ett eller flere mindre rum, afsedda för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
