Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hyresaftal - Hyresgäst - Hyresvärd - Hyringa - Hyrkanien (Vehrkâna) - Hyrkaniska språket - Hyrkanos - Hyrrocken - Hyrtl, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fardag, om han sjelf blifvit husvill; och han kan
tillsäga gästen att genast afflytta, om denne ej i
rätt tid betalt hyran "eller för ett lastbart och
lösaktigt lefverne, så att huset deraf beryktadt
varder". Hyresgästen åter eger att få aftalet häfdt
till nästa fardag, om han för domaren kan visa
laga förfall, t. ex. om gästen drabbats af sådan
olycka, att han ej kan bruka den hyrda lägenheten,
eller om denna blifvit obrukbar el. dyl. Har en
huslägenhet uthyrts till tvänne, så gäller den äldre
öfverlåtelsen, så vida icke aftalet intecknas,
ty då erhåller den företrädesrätt, som först söker
inteckning. Det stånde ock hyresgäst fritt att sätta
en annan så god hyresman i sitt ställe. - Om icke
annorlunda aftalats, svarar hus- eller tomtegaren för
nödigt underhåll och för fastighetens utskylder till
stat och kommun (jfr Legoaftal).
Svensk sjömans förhyrande skall ske med iakttagande
af vissa stadgade former, som måste tillämpas vid
utrikes sjöfart och kunna användas äfven med afseende
å inrikes sjötjenst, om någondera kontrahenten
så önskar. Hyresaftalet skall uppgöras (sjömannen
påmönstras) inför sjömanshus, magistrat eller konsulat
och införas i den s. k. sjömansrullan. Aftalet kan
gälla resa, seglationstid, ett års tid eller intill
dess fartyget före denna tids utgång till svensk hamn
ankommer. I allmänhet är sjömannen förbunden att icke
lemna fartyget, förrän det kommit i den svenska hamn,
der lossningen slutar. Der eger sjömannen att inom
14 dagar blifva afmönstrad, utan att han uppsagt
tjensten. Liksom befälhafvaren eger att afskeda
besättningen på grund af svårigheter eller olyckor,
som drabbat fartyget, mot skyldighet att hemförskaffa
sjöfolket till den svenska hamn, der det förhyrts,
och för öfrigt är berättigad att uppsäga och från
tjensten skilja sjöman, som visat sig oskicklig och
försumlig, så har äfven sjömannen rätt att uppsäga
tjensten under vissa förhållanden, såsom om fartyget
säljes till utländsk man, om befälhafvaren misshandlar
honom och detta styrkes inför svensk domstol eller
svensk konsul, när han kan få anställning som kapten
eller styrman eller träder i gifte och sätter annan
duglig karl i sitt ställe samt slutligen då han efter
sista påmönstringen varit till sjös två år eller
på resa bortom Kap Hoorn eller Goda Hoppsudden tre
år, såvida annan öfverenskommelse ej blifvit vid
förhyrningen träffad (Sjöl. § 70). Hyran beräknas
vanligen för månad, men bestämmes stundom äfven för
resa; den utbetalas före afmönstringen, och sjömannen
har rätt dels att, då han träder i tjenstgöring,
erhålla i förskott en månads hyra eller, om han är
förhyrd för resa, fjerdedelen af hyran, dels ock å
ort, der lasten till större eller mindre del eller
helt och hållet lossas, njuta lika belopp, så vida
det är förtjent. - Sjömannen har för hyran framför
andra förmånsrätt i fartyget och bruttofrakten
af den resa, hvarunder fordringarna uppstått.
K. H. B.
Hyresgäst, jur., den, som af annan förhyr huslägenhet;
namnes äfven gäst och hyresman. Se Hyresaftal.
Hyresvärd, jur., den, som åt annan uthyr huslägenhet;
kallas äfven husvärd l. endast värd. Se Hyresaftal.
Hyringa, socken i Skaraborgs län. Viste
härad. Arealen 2,171 har. 812 innev. (1881). Annex
till Tengene, Skara stift, Väne kontrakt.
Hyrkanien (Fornbaktr. Vehrkana, "Varglandet"), fordom
ett landskap i Asien, omfattade sydöstra kusten
af Kaspiska hafvet, som derför kallades Hyrkaniska
hafvet. Landet beskrefs såsom skogbetäckt och rikt
på villebråd samt blott vid kusten fruktbart. Det
beboddes af de barbariske tapurerna, marderna,
gelerna och kadusierna. Tapl, Zodrakarta och Hyrkania
omtalas såsom städer. Omkr. 800 f. Kr. eröfrades
H. af assyrerna, hvarefter det hörde till persiska
riket och utgjorde en del af provinsen Medien.
Hyrkaniska språket, äfven kalladt
Dargo- l. Akusjaspråket, ett till lesghiska afdelningen
hörande kaukasiskt språk, som talas af det i
vestra Dagestan vid Kara-Koisus öfre lopp bosatta
akusja-folket. H. A.
Hyrkanos (Lat. Hyrcanus) judiska konungar. Se
Makkabéer.
Hyrrocken, Nord. mytol., en jätteqvinna, som
tillkallades vid Balders bålfärd. När Balders lik var
lagdt på hans skepp Ringhorne, sökte åsarna förgäfves
med sina förenade krafter att skjuta det i sjön; men
H. sköt ut skeppet i ett enda tag, så att jorden skalf
och elden stod ifrån de underlagda rullarna. Hon kom
ridande på en varg och hade huggormar till tyglar. Det
behöfdes fyra berserkar för att taga vård om vargen,
när hon stigit af honom, och endast genom att
lägga honom ned på jorden kunde de fasthålla honom.
Th. W.
Hyrtl, Joseph, österrikisk anatom, f. 1811 i
Eisenstadt (Ungern), studerade i Wien samt blef
1833 prosektor vid universitetet derstädes och 1837
professor i anatomi i Prag. Derifrån kallades han
1845 till professor i anatomi i Wien, från hvilket
ämbete han 1874 erhöll afsked såsom emeritus. Såsom
anatom har H. vunnit mycket stort anseende. Hans
skrifter utmärka sig genom en briljant stil, med
frisk humor och på samma gång en nykter och lugn
framställning af det faktiska. Några högre vyer
finner man i allmänhet icke i dem. H. är en mästare
i den anatomiska preparationen; specielt är han
berömd för sina injektionspreparat, men utöfver den
beskrifvande anatomien går han egentligen icke. Museet
för jämförande anatomi i Wien är hans verk. Af hans
många skrifter må nämnas: Vergleichende anatomische
untersuchungen über das gehörorgan des menschen
und der säugethiere (1845); Lepidosiren paradoxa
(s. å.); Lehrbuch der anatomie des menschen (1847;
många uppl.); Handbuch der topographischen anatomie
(2 band, 1847; många uppl.); Das uropoetische system
der knochenfische (1852); Cryptobranchus japonicus
(1865); Das vergleichend-anatomische museum an der
Wiener medicinischen fakultät (s. å.). En utmärkt
samling skelett af reptilier, batrachier och fiskar
förärade H. i slutet af 1870-talet till Karolinska
institutet i Stockholm. R. T-dt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
