Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvita hafvet - Hvita huset - Hvita hägern - Hvita hästen - Hvit-al l. Grå-al - Hvita makten - Hvita regnbågen - Hvita rosen - Hvita Ryssland - Hvita skräckväldet - Hvita systrar - Hvita söndagen - Hvita veckan - Hvita örns orden - Hvitbeta - Hvitbetsbränvin - Hvitbetssocker - Hvitbok - Hvitbuken l. Berganden - Hvite - Hvit-ek - Hvitesejdvandet - Hvitfeld (Huitfeldt, Hvitfeldt), ätt - Hvitfeld, 1. Poul - Hvitfeld, 2. Arild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var vägen till Hvita hafvet så godt som bortglömd. Den
upptäcktes på nytt af engelsmannen R. Chancellor 1553,
då en expedition företogs under Willoughby för att
finna en nordöstlig väg till Indien. Öfver Hvita
hafvet gick sedan, så länge Östersjön var stängd
för Ryssland, nästan hela detta rikes handel med
vestra Europa. .- 2. Namn på festivitets-salen i
Stockholms slott.
Hvita huset (Eng. The white house), det af hvit
sandsten byggda residenset i Washington för
Nord-Amerikas Förenta staters president.
Hvita hägern. Se Egrettan.
Hvita hästen, namn på ett tortyrfängelserum under
Stockholms forna rådhus (beläget vid Stortorget,
der börsen nu står). Begagnandet af detta pinorum,
hvilket företrädesvis nyttjades till framtvingande
af bekännelser i politiska rättegångar, afskaffades
af Gustaf III straxt efter revolutionen (1772).
Hvit-al l. Grå-al. Se Al.
Hvita makten. Se Hvit fluss.
Hvita regnbågen, meteor., kallas en hvitaktig båge,
som någon gång observeras gent emot solen på låga,
tjocka moln, merendels straxt efter soluppgången. Den
har en radie af 33°-42°. Då radien är 42°, finnes
merendels derjämte en mycket ljussvag vanlig
regnbåge. Den hvita regnbågen uppkommer deraf
att luften är fylld af små tunna vattenblåsor.
L. A. F.
Hvita rosen, namn på det yorkska husets parti under
inbördeskriget i England 1455-85. Se England, sp. 548.
Hvita Ryssland, gemensamt namn på de ryska
provinser, som i 13:de och 14:de årh. eröfrades af
storfurstarna i Litaven (krivitjernas, polotjanernas,
dregovitjernas, drevljanernas och dulebernas forna
områden). Det omfattar de nuvarande guvernementen
Vitebsk, Mohilev och Minsk.
Hvita Skräckväldet. Se Terreur blanche.
Hvita systrar. Se Helgeandsorden.
Hvita söndagen. Se Hvita veckan.
Hvita veckan (Lat. Septimana in albis), fordom namn
på den med påskdagen börjande veckan, så kallad
emedan de, som under den kristna kyrkans första
tid blifvit döpta på påskaftonen, hela denna vecka
buro hvita kläder. Dessa aflades på den första
söndagen efter påsk, hvilken söndag derför fick det
latinska namnet Dominica in albis (näml. stolis,
således egentl. "söndag i hvita skrudar"). Denna
dag, som äfven heter "Dominica quasimodogeniti",
har ofta på svenska blifvit kallad Hvitsöndag.
Men detta är oriktigt, ty det svenska namnet
hvitsöndag (i äldre språket: hviti sunnudagher),
liksom den i tyska medeltidsskrifter förekommande
benämningen weisse suntag, betecknar den första
söndagen i fastan. - På engelska heter pingstdagen
whitsunday, hvilken benämning jämväl isländingarna
upptagit (hvitasunnudagr l. hvitidagr).
Hvita örns orden, en ursprungligen polsk riddareorden,
uppgifves hafva blifvit stiftad 1326 af konung
Vladislav I, förnyades af August II 1705, utdelades å
nyo 1807 af konungen af Sachsen, i egenskap af hertig
af Varsjav, och
blef 1815 i polska författningen af ryske kejsaren,
såsom konung af Polen, förklarad för rikets främsta,
men genom organiska statutet d. 26 Febr. 1832
införd bland de ryska ordnarna, i rang näst efter
Alexander-Nevsky-orden. Hvita örns orden har blott en
grad. Dess tecken består af ett rödt emaljeradt kors,
med kunglig krona och gyllene strålar i vinklarna,
samt en blå midtsköld med den hvita Örnen och på
baksidan omskriften: Pro fide, rege et lege ("för
tron, konungen och lagen"). Den bäres i ett bredt
ljusblått band öfver högra skuldran, jämte en gyllene
kraschan på bröstet.
Hvitbeta. Se Beta.
Hvitbetsbränvin. Se Bränvin.
Hvitbetssocker. Se Socker.
Hvitbok. Se Annbok.
Hvitbuken l. Berganden, Fuligula marila, zool.,
hör till underfamiljen dykänder inom andfoglarnas
ordning och underklassen simfoglar. I vårdrägt
har hannen hufvudets och halsens öfre delar svarta,
grönglänsande. Nedre delen af halsen, frambröstet,
öfvergumpen, öfre och undre stjerttäckarna äro
rent svarta, glänsande; ryggen, skuldrorna och
undergumpen äro hvitaktiga, vattrade med svart,
undre kroppsdelarna för öfrigt hvita, vingpennorna
svarta, stjerten svartgrå, näbben ljusblå, med
svart nagel, benen ljusgrå och kroppslängden ända
till 52 cm. Honan har kring näbbroten ett bredt,
hvitt band, hufvudet och öfre halsen mörkbruna, öfre
kroppsdelarna mörkbruna, framåt vattrade med hvitt,
kräfvan och frambröstet mörkbruna, det senare i midten
med hvita fjäderkanter, underbröstet och magen hvita;
kroppslängden blir 42 cm. I sommardrägt är hannen
lik honan, men har smalare ring kring näbbroten,
hufvudet, halsen och kräfvan mörkare, framryggen
och skuldrorna tätare vattrade och magen mörkbrun,
hvitspräcklig. - Hvitbuken häckar allmänt i norra
Sverige, sällan i sydligare trakter, såsom på Gotland,
Öland och i Skåne. Mot vinterns annalkande infinner
han sig i större eller mindre skaror i insjöar och
vid hafskusterna, der han uppträder flockvis. En
del qvarstannar der vintern öfver, men en stor del
flyttar åt sydligare trakter. Honan lägger 12-14
mörkt grågröna ägg. Vid kusterna fälles hvitbuken
i stort antal; köttet är dock ej synnerligen godt.
C. R. S.
Hvite. Se Fröhvita.
Hvit-ek. Se Ek.
Hvitesejdvandet. Se Bandaks-vandet.
Hvitfeld (Huitfeldt, Hvitfeldt), gammal dansk adlig
ätt, som omtalas redan under 1300-talet. - 1. Poul
H., krigare, försvarade (1563) med stor tapperhet
Halmstad mot konung Erik XIV, som erbjöd honom en
betydlig penningesumma för att han skulle gifva
sig. Död 1592. - 2. Arild H., krönikeförfattare,
den föregåendes brorson, född på Bergenhus (i Norge)
d. 11 Sept. 1546, bjpf sekreterare hos konung Fredrik
II samt 1586 riksråd och 1595 rikskansler. H. var
systerson till Herluf Trolle och (sedan 1583)
i denna egenskap styresman för det af Trolle
stiftade läroverket m. m. på Herlufsholm. Död d. 16
Dec. 1609. H. var en ifrig främjare af vetenskaperna,
utgaf flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
