Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Hwasser, Ebba Charlotta Elisa - Hveðrungr - Hvellinge - Hven - Hvena - Hvena skate - Hvergelme - Hvete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
göra deras framställarinna till dess förklarade
gunstling." Men fru H. nöjde sig icke med dessa
jämförelsevis lättköpta triumfer: äfven den höga
tragiska konstens lager vann hon genom skapelser
sådana som Hippolyte i "Giftbägaren", Myrrha i
"Sardanapalus", Thusnelda i "Fäktaren från Kavenna",
Hermione i "En vintersaga", Tekmessa i "Konungarna
på Salamis", Hjördis i "Härmännen på Helgeland" samt
titelrolen i Fru Inger till Österåt. I sistnämnda
parti hade hon en gång den verldsbekanta italienska
skådespelerskan Ristori till åskådarinna och väckte
hos henne en sådan beundran, att denna lärer
varit allvarligt betänkt på att låta öfversatta
det norska dramat för sin repertoar. Fru H. är en
konstnär, som alltjämt gått framåt och synes först
på senaste tiden funnit det för sin individualitet
mest egentliga fack, hvilket kan betraktas såsom
en sammansmältning af de båda närmast föregående
och utgöres af äldre karaktersroller inom det
allvarliga borgerliga skådespelet, såsom Grefvinnan i
"Danicheffarne", Lona Hessel i "Samhällets pelare"
och Fru de Varenne i "Prins Panin". Hit torde ock,
tillföljd af rollens skaplynne, böra räknas hennes
förträffliga framställning af Drottning Anna i
"Ett glas vatten". Den omvexlande rollista,
som antydes genom de nämnda partierna, skulle
ytterligare kunna ökas med etthundrafemtio ganska
betydande, deribland så fordrande uppgifter, som Puck
i "Midsommarnattsdrömmen", Maria Stuart i Skotland,
Matilda i "De nygifta", Inga i "Mellan drabbningarna",
Dolores i "Allt för fosterlandet", Ester
Larsson i "Skådespelerskan", Nora i "Ett dockhem"
m. fl. Densamma visar ock mer än något annat hvilken
framstående plats fru H. intagit vid den svenska
scenen. På senaste tiden har hon uppträdt mera sällan.
A. F.
Hveðrungr, nord. mytol., ett jättenamn,
företrädesvis användt om Loke, hvadan ock
uttrycket Hvedrungs son begagnas om Fenresulfven,
likasom Hel kallas Hvedrungs mö eller dotter.
Th. W.
Hvellinge, socken i Malmöhus län,
Skytts härad. Arealen 1,572 har. 1,027
innev. (1881). H. bildar med Fuglie ett regalt
pastorat af 2:dra kl, Lunds stift, Skytts kontrakt.
Hven, ö i Öresund, Rönnebergs härad, Malmöhus län,
belägen något närmare svenska än danska kusten, är
tämligen hög och tvärbrant. Ön är i det allra närmaste
skoglös, men har likväl synnerligen rik tillgång
på vildt (framförallt hare) och brukar utgöra en af
k. jagtklubbens mötesplatser. Genom k. kung. d. 23
Aug. 1879 fick H. in- och utklareringsrätt. Det
omfattar en socken, S:t Ibb, och har en areal af 751
har samt räknade vid 1881 års slut 851 innev. - Med
undantag af tiden 1332-60, då H. jämte Skåne var i
svenska konungens ego, tillhörde ön Danmark ända till
1658, då den genom freden i Roskilde afträddes till
Sverige. Under den danska tiden dömdes innev. på ön
(ända till 1634) enligt Själlands, icke efter Skånes
lag och betalade sina utskylder till ståthållaren
på Kronborg. 1576 fick den ryktbare Tyge Brahe H. i
lifstidsförläning och
anlade der Uranienborgs slott och Stjerneborgs
observatorium och laboratorium samt boktryckeri
och pappersbruk. 1716 förstörde ryssarna hans
anläggningar, och numera finnas endast några få spår
af dem.
Hvena, socken i Kalmar län, delad med en större del,
22,376 har, 3,397 innev. (1881), å Sevede härad
och med en mindre, förr benämnd Hvena skate,
4,017 har, 791 innev. (1881), å Aspelands härad,
tillsammans 26,393 har, 4,188 innev. (1881). H. utgör
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Linköpings
stift, Tunaläns och Sevede kontrakt.
Hvena skate. Se Hvena.
Hvergelme, nord. mytol., en brunn, belägen
midt i Nifvelhem och under den tredje roten af
verldsträdet Yggdrasel. Från hjorten Ektörnes
(se d. o.) horn flyter en stor ström ända ned i H.,
och från H. utströmma tolf floder. Enligt de flesta
mytologers åsigt flyta äfven Elivågar (se d. o.) ur
H., hvaremot andra tolka uppgifterna härom så,
att Elivågar skulle anses komma från Muspelhem. Vid
H. ligger draken Nidhugg och gnager på Yggdrasels rot.
Th. W.
Hvete, bot., gemensamt namn på flere odlade
arter af grässlägtet Triticum L., hörande till
nat. fam. Gramineae Juss., kl. Triandria L. Det
vanliga hvetet, T. vulgare Vill., har strået
omkr. 1,2 m. högt, pipigt alltigenom, med å öfre
ytan sträfva blad, och axet tjockt, tätt, nästan
fyrsidigt; småaxen äro vanligen fyrblommiga, med
äggrunda, breda, bukigt hvälfda, å nedre delen
trindryggade skärmfjäll. Frukten, "hvetekornet",
är äggformig, brunaktigt gul, hårig i öfre änden,
för Öfrigt glatt, med en smal, endast å midten något
vidgad längdfåra. Af detta hvete odlas två former:
hösthvete, tvåårigt (det sås om hösten och skördas
följande sommar), med slakare och mindre tätt ax,
bildadt af vanligen småludna och borstlösa småax,
samt vårhvete, ettårigt (sås om våren), med kort
och tjockt, upprätt ax samt vanligen glatta och
borstbärande småax. Hvetets ursprungliga hemland
är icke säkert kändt, men antages vara Eufratdalen
och de inre dalarna i Mindre Asien. Det odlas
numera öfverallt i Gamla och Nya verldens måttligt
varma trakter. I Skandinavien anses Dalelfven
vara livetets nordliga gräns. På gynsamt belägna
platser kan det dock odlas vida högre upp mot
norden. I Sverige trifves hösthvetet bäst på styf,
i full växtkraft varande lerjord, vårhvetet åter
på humusblandad lättlera eller lermylla. På en
hektar utsås af det förra omkr. 2-2,5 hl., af det
senare 3 hl. och deröfver. Afkastningen vexlar
betydligt. I medeltal torde hösthvetet i Sverige
gifva en skörd af 20-25 hl. säd och 2,500-3,500
kg. halm på hektaren. Vårhvetet lemnar vanligen
lägre afkastning. En tunna fullgodt hvete väger 80-90
kg. Hvetets finsiktade mjöl nyttjas allmänt till bröd
och flerehanda bakverk. Hvetekliet, som innehåller det
mesta af de qväfvehaltiga beståndsdelarna, är mera
närande än mjölet, men mindre välsmakligt. Bröd af
"sammanmalet" (ej siktadt) hvetemjöl ("Grahams bröd")
är sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
