Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hus-katten l. Tamkatten - Huskisson, William - Huskurer - Husman - Husmedel - Husmusen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jorden, dock icke hos nomadiserande folkstammar, och har
blifvit ett verkligt husdjur. Likväl behåller han
alltid sin sjelfständighet till en viss grad och
underkastar sig menniskan blott så långt, som han
sjelf finner för godt. Ju mera man sysselsätter sig
med honom, dess större blir hans tillgifvenhet för
familjen; men vårdar man sig icke alls om honom,
händer det ej sällan, att han löper till skogs och
förvildas. - Hus-katten är ett mycket vackert, renligt
och behagligt djur. Han går med afmätta steg helt
tyst, kan springa ganska hastigt en kortare sträcka,
klättrar med mycken färdighet och kan äfven simma, men
går aldrig frivilligt i vattnet. Bland hans sinnen äro
känseln, synen och hörseln mest utbildade; lukten och
smaken äro deremot sämre. Pupillerna förändras efter
olika ljusstyrka, så att de vid starkt dagsljus äro
helt smala, men i mörker stora och runda. Kattens mod
är mycket stort och visar sig äfven mot de största
hundar. Han parar sig två gånger om året och föder
efter 55 dagar på något undangömdt ställe ända till
12 ungar, hvilka äro blinda till nionde dagen. Snart
derefter börja de leka och vänjas af modern (kattan)
att förtära lefvande rof. Äfven andra däggdjurs
ungar plägar man kunna förmå kattan att underhålla
och uppfostra. Kattens föda utgöres af råttor, möss,
små foglar, däggdjurs- och fogelungar, ödlor, ormar,
grodor och insekter; han tycker äfven mycket om
fisk och söt mjölk. På sitt rof lurar han med stort
tålamod och störtar sig med ett plötsligt språng öfver
detsamma. Ehuru katten ofta visar sig inställsam,
falsk, hämdlysten och argsint, är han dock bättre
än sitt rykte, och de dåliga egenskaperna torde bero
på felaktig behandling i hans ungdom. Huskatten gör
nytta genom att utrota skadliga gnagare; hans skinn
användes till pelsverk, och köttet lär smaka ganska
bra. Deremot gör han ofta skada på villebråd och
tamfoglar samt blir genom sina bett stundom farlig
för menniskan. Någon gång angripes han af vattuskräck
liksom hunden; bland hans öfriga sjukdomar är skabben
den vanligaste. I anseende till sin stora renlighet
lider han föga af ohyra. C. R. S.
Huskisson [hösskissön], William, engelsk statsman,
född 1770, uppfostrades i Paris, der han deltog i
Bastiljens stormande och var medlem af "1789 års
klubb", i hvilken han gjorde sig känd genom sina
stora insigter i nationalekonomien. 1792 återvände
han till England och erhöll 1795 en plats såsom
undersekreterare i kolonial-departementet. Genom
W. Pitts försorg blef han medlem af parlamentet, men
tog under en längre tid föga del i debatterna. Då Pitt
1801 drog sig tillbaka, nedlade äfven H. sitt ämbete;
men då den förre 1804 åter; trädde i spetsen för
regeringen, blef H. skattkammaresekreterare, hvilken
post han innehade till Pitts död, 1806. Aren 1807-09
var han för andra gången skattkammaresekreterare. 1814
blef han chef för skogsstyrelsen (chief commissioner
of woods and forests), och från denna tid utöfvade
han ett betydligt inflytande på Englands kommersiella
och finansiella lagstiftning. 1823 kallades H. till
president i
handelsstyrelsen (president of the board of trade) och
medlem af hemliga rådet. Redan 1810 hade han genom
en flygskrift om konkurrensens betydelse förvärfvat
sig anseende såsom en af sin tids utmärktaste
nationalekonomer, och detta rykte befäste han
ytterligare 1819 genom sina till lord Liverpool
framställda förslag om statsskuldens minskande och
om upphörande af tillåtelsen för engelska banken att
icke inlösa sina sedlar med klingande mynt, hvilka
förslag för parlamentet framlades och af detsamma
antogos. Det var dock först efter sitt inträde i
ministèren, som han, understödd af sin vän Canning,
förmådde göra sina frihandels-åsigter gällande,
särskildt i fråga om Navigationsakten, hvars stränga
prohibitiv-bestämmelser ändrades och efter hand genom
handelstraktater med flere europeiska och amerikanska
stater upphäfdes. Efter Cannings död, 1827, qvarstod
H. såsom statssekreterare för kolonialärenden i
Goderichs och Wellingtons ministèrer, men måste inom
kort afgå till följd af en tvist om finanspolitiken
(1829). Vid invigningen af jernvägen mellan Liverpool
och Manchester d. 15 Sept. 1830 blef han svårt skadad
och afled samma dag.
Huskurer kallas de af menige man utan läkares
förordnande använda kurer, i hvilka nyttjas
dels hvarjehanda utvärtes medel, som reta huden
(gnidningar, anbringande af varma lock eller grötar),
samt laxer- och kräkmedel, svettdrifvande medel
("fläderte med kamferspulver"), Hoffmanns droppar
m. fl., dels mångfaldiga medel, som äro vådliga eller
vidskepliga. Förnuftiga huskurer äro naturligtvis
på sin plats; men ofta nog åstadkommes ohjelplig
skada genom oriktig användning af vissa "husmedel",
t. ex. af laxermedel under bukhinneinflammationer
("maginflammationer") och af kräkmedel, hvilka,
gifna utan tillräcklig orsak, ofta kunna vara
farliga, såsom möjligen grundläggande magsår.
O. T. S.
Husman. 1. I Sverige fordom benämning på en krigare,
som tillhörde konungens lifvakt ("konungens hus- och
följemän"). Ordet nyttjades sedermera i betydelse af
inhyseshjon (se d. o.). - Gatehusman. Se Gatehus. -
2. (N. Husmand) kallades i äldre tider i Norge
den arbetare, som bodde hos bonden på dennes gård,
och motsvarade närmast den nu brukliga benämningen
"inderst". - Numera betecknar ordet en bonde, som
för sin lifstid, på vissa år eller på obestämd tid
erhållit brukningsrätt till ett stycke ej särskildt
taxerad jord, som lyder under skattlagd gård, mot
skyldighet att erlägga en årlig afgift till egaren
eller att göra dagsverke på gården. Husmansväsendet
i Norge är ordnadt genom lagen af d. 24
Sept. 1851. År 1875 funnos der omkr. 60,000
husmän. 1. Kbg. 2. O. A. Ö.
Husmedel. Se Huskurer.
Husmusen, </i>Mus musculus, zool.,</i> hör till familjen
mössdjur och ordningen gnagare bland däggdjuren. Hon
har bakfoten kortare än underbenet, hufvudet
jämförelsevis kort och med trubbig nos, mellanhjess-
eller interparietal-benets sidodelar jämnbreda och
trubbiga eller snedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
