- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
37-38

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hukplankor - Hulaku (Ilkan) - Hulared - Huld - Hulda - Hulder (Huldran) - Huldran - Huldrefolk och Huldre-slått - Hulk - Hulin l. Hullin, Pierre Augustin - Hull l. Kingston upon Hull

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ytterligheter, låter man plankornas såväl bredd som
antal aftaga något utåt fartygets ändar, och detta
åstadkommes på det sätt vidstående figur visar. I
figuren, hvilken endast upptager några

illustration placeholder


plankor, synes
en planka, a, som stannar längre in än de öfriga, och
hvars spetsiga ände blifvit borttagen. Till följd
af den form, som nyssnämnda planka derigenom fått,
erhåller äfven den närmast liggande plankan, b, en
derefter lämpad form. Denna sistnämnda planka har,
med anledning af sin form, fått namnet hukplanka;
plankan a kallas instickare. Äfven i däck förekomma
hukplankor och instickare, dock endast en instickare
på hvarje sida, näml. den mest bordvarts och
närmast waterbordet belägna plankan. Skälet till
att plankorna ej få sluta i spets är att man,
med bibehållande af plankans spetsiga form, ej
skulle kunna åstadkomma en god drifning af nåten.
J. G. B.

Hulaku, med binamnet Ilrikan, grundare af
mongol-tatariska dynastien i Persien, Djingis-kans
sonson, erhöll, då hans broder Mangu-kan 1251
blef mongolernas ka-kan ("konungars konung"),
mongolrikets vestligaste provinser. Ar 1258 intog han
den muhammedanska verldens hufvudstad, det folkrika
Bagdad, och krossade dermed den sista återstoden af
det likabenämnda kalifatet. Död 1264.

Hulared, socken i Elfsborgs län, Kinds härad. Arealen
1,927 har. 257 innev. (1881). Annex till Dalstorp,
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.

Huld, en trollqvinna, som omtalas i
Ynglingasagan. Konung Vanlande hade i Finland
qvarlemnat sin drottning, Drifva, och lefvat att
återkomma efter tre vintrar; men tio år förgingo,
utan att konungen hördes af. För att hämnas vidtalade
drottningen H. att döda konungen, och sagan säger,
att trollqvinnan i en maras skepelse qväfde honom
till döds. På uppmaning af konung Visburs söner
trollade hon sedan så, att Ynglingarnas ätt alltid
hemsöktes af slägtmord. I en mot slutet af medeltiden
affattad isländsk berättelse omtalas H. såsom Odens
älskarinna och moder till halfgudinnorna Torgerd och
Irpa. Se Helgabrud. Th. W.

Hulda. 1. Judisk profetissa, Sallums hustru, lefde
i Jerusalem på konung Josias tid och förutsade
Juda rikes förestående undergång (2 Kon. bok 22:
14 o. följ.). - 2. Se Hulder.

Hulder (i bestämd böjningsform Huldran) kallas i Norge
skogsfrun eller elfvan, och i synnerhet nyttjas denna
benämning om elfvernas drottning. På Island och i
Norge menar man med huldrefolk detsamma som elfvor (se
Elfva) l. de underjordiske. Namnet huldrefolk brukas
i de nämnda landen som mera eufemistiskt; det betyder
egentligen det dolda ("höljda") folket. Huldran visar
sig än vänlig, än fientlig mot menniskor; ofta vill
hon byta bort odöpta barn samt narra unga gossar
och flickor

till sig. Till vallhjonen närmar hon sig stundom samt
talar och dansar med dem. Hennes sång och spel, som
på norska kallas huldreslått (d. v. s. Huldrans
harposlag), andas ett djupt vemod. Ibland ser
man henne i skogen såsom en gammal gumma med en
mjölkstäfva i handen tåga i spetsen för en stor
och välfödd hjord, som vaktas af huldrehundar; men
oftare visar hon sig som en ung fager qvinna i blå
kjortel och hvit hufvudbonad. Namnet H. (äfven Huld
l. Hulda) tyckes erinra om en ursprunglig identitet
med den från tyska sägner allbekanta "frau Holda", som
särskildt är en beskyddarinna af åkerbruk och qvinlig
husslöjd. Tron på huldrefolket har både i Norge och
på Island alstrat rika skatter af folkpoesi. Huldran
är - säger Asbjörnsen - det principiella i den norska
folkdiktningens natursymbolik. Hon bor på fjället och
i dalen; hon eger all den norska naturens rikedom,
prakt och härlighet, men hon eger ock dess djupa
vemod. De norska huldresägnerna äro i flere upplagor
utgifna af nyssnämnde P. C. Asbjörnsen; de isländska
äro offentliggjorda af Konrad Maurer (1860) och Jon
Arnason (1862). Th. W.

Huldran. Se Hulder.

Huldrefolk och Huldre-slått. Se Hulder.

Hulk, sjöv. Se Holk.

Hulin l. Hullin [yläng], Pierre Augustin, grefve,
fransk general, f. 1758, kom 1787 såsom urmakare
till Paris och deltog efter revolutionens utbrott
i stormningen af Bastiljen. Han blef medlem af
konventet och slöt sig der till det moderata partiet,
hvarför han under Robespierres skräckvälde häktades
och först d. 9 Thermidor år II (d. 27 Juli 1794)
frigafs. Derefter ingick han i armén och tjenstgjorde
i 1796 års italienska fälttåg såsom Napoleons
generaladjutant. 1797-98 och 1800 var han kommendant
i Milano, och 1803 blef han divisionsgeneral samt
befälhafvare öfver konsulsgardet. 1804 förde han
presidiet i den krigsrätt, som dömde hertigen af
Enghien till döden. S. å. blef han baron, senare
grefve. Såsom kommendant i Paris 1812 upptäckte
och omintetgjorde han Mallets sammansvärjning, men
blef sjelf af en af de sammansvurne sårad. Efter
bourbonernas återkomst 1814 underkastade han sig dem,
men förlorade befälet i Paris, hvilket han dock under
de "hundra dagarna" åter beklädde. Efter den andra
restaurationen förvisades han ifrån Frankrike och
tillbragte derefter sin tid i Bruxelles och Hamburg,
tills han 1819 fick tillåtelse att återvända. Död
1841. Emot Savary utgaf han 1833 Explications au sujet
du jugement du duc d’Enghien.


Hull [höll] l. Kingston upon Hull, stad i engelska
grefskapet York, på norra stranden af Humber, som
der upptager ån Hull, 32 km. från Nordsjön. 154,250
innev. (1881). Staden ligger på en slätt, så
lågt, att man genom dammar måst skydda den för
öfversvämningar. Den äldsta stadsdelen omslutes af
dockorna, Humber och ån Hull. De förnämsta bland
kyrkorna äro Holy trinity church, en korskyrka
i gotisk stil (grundad i slutet af 1200-talet
och nyligen restaurerad), och S:t Mary’s church,
i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfag/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free