Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gray, Thomas - Gray, Stephen - Gray, 1. John Edward - Gray, 2. George Robert - Gray, Asa - Graz - Grazioso l. con grazia - Great Eastern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var en af sin tids förnämste lyriske skalder
i England. Han lyckades bäst i den elegiska
naturskildringen, på hvilket område han mottog djupa
intryck af Thomson. Berömdast bland hans dikter är
hans Elegy written in a country churchyard (1751), som
öfversattes på många språk, äfven på hebreiska. Såsom
den bästa upplagan af hans samlade skrifter gäller
den s. k. Pickering-editionen (1843; ny uppl. 1858).
Gray [grä], Stephen, engelsk fysiker, född i
London, okändt när, död 1736. Om hans öfriga
lefnadsomständigheter känner man blott, att han
var ledamot af Royal society. I "Philosophical
transactions" offentliggjorde han 1696–1736 en mängd
värdefulla fysikaliska afhandlingar, berörande
förnämligast optiken och elektricitetsläran:
Microscopical observations and experiments (1696),
On an optical lens of water for viewing both near
and distant objects (1697), An account of some new
electrical experiments (1720), Several experiments
concerning electricity (1731–36), Experiments
concerning the electricity of water (1731) m. fl. Bland
annat fann G. först, att om en metalltråd, huru
lång som hälst, laddas med elektricitet i ena änden,
den samtidigt blir elektrisk äfven i den andra änden.
Gray [grä]. 1. John Edward G., engelsk zoolog, född
1800, var den förste, som i England införde Jussieus
naturliga system, i ett arbete, Natural arrangement of
british plants, 1821, hvilket utgafs under faderns,
S. T. Grays, namn. Senare slog han sig uteslutande
på zoologien, blef 1824 assistent vid och 1839
föreståndare för de zoologiska samlingarna i British
museum samt inlade om deras ordnande och förökande
så stora förtjenster, att de snart blefvo verldens
utmärktaste samlingar i sitt slag. Samtidigt utgaf han
ett stort antal vetenskapliga arbeten, förnämligast
i form af kataloger öfver olika delar af de stora
samlingar, som voro honom anförtrodda. 1874 tog
G. afsked och dog 1875. – 2. George Robert G., engelsk
zoolog, den föregåendes broder, f. 1808, d. 1872, blef
1831 anställd vid de zoologiska samlingarna i British
museum och egnade sig förnämligast åt entomologien
och ornitologien. Han utgaf bl. a. List of the
genera of birds (1841), Genera of birds (1837–49)
och Handlist of the genera and species of birds
(1870), hvilka alla varit af stort inflytande på
ornitologiens utveckling och anses såsom hufvudverk
inom denna gren af zoologien.
Gray [grä], Asa, amerikansk botanist, f. 1810, blef
1831 medicine doktor, egnade sig sedermera
uteslutande åt botaniken och var 1842–73 professor
i naturalhistoria vid Harvard college. 1874 valdes
han (efter Agassiz) till en af direktörerna för
"Smithsonian institution" och 1878 till ledamot
af Franska institutet. Uti en mängd större och
mindre afhandlingar har han nedlagt frukterna af sin
outtröttliga verksamhet. Bland hans skrifter intager
ett antal utmärkta handböcker ett framstående rum. Han
har bl. a. författat: Elements of botany (1836),
The flora of North-America (i förening med Torrey,
1838–42), Genera Boreali-Americana illustrata
(1848–1849), Structural and systematic botany och
Botanical textbook (utvidgningar af hans "Elements
of botany") samt Flora of the southern United states.
Graz (fordom skrifvet Gratz, Grätz, Gretz och Grez,
men sedan 1843 är Graz den officiella formen),
Slov. Nemecky hradec, hufvudstad i österrikiska
kronlandet Steiermark, har ett synnerligen vackert
läge på ömse sidor om Mur, i en bred och fruktbar dal
(Grazerfeld). 97,726 innev. (1880). Den egentliga
staden ligger på venstra flodstranden, vid foten af
Schlossberg, och på den högra förstäderna Lend och
Gries, förenade med den förra genom fem broar. De
märkligaste bland stadens 23 kyrkor äro katedralen
S. Egidius (uppbyggd af kejsar Fredrik III 1450–62)
samt den bredvid liggande grafkyrkan S. Katarina
(uppförd af Ferdinand II 1615 och bestämd till
begrafningsplats för honom och hans familj). Staden
är säte för Steiermarks ståthållareämbete,
appellationsdomstol, landtdag och dess utskott
(landesausschuss) samt för furstbiskopen af Seckau. De
förnämsta undervisningsanstalterna äro universitetet
(stiftadt 1586), en högre teknisk läroanstalt,
Joanneum (ursprungligen grundadt 1811 för att utgöra
ett nationalmuseum), med betydande bibliotek och andra
samlingar samt en stor botanisk trädgård. Staden
drifver en omfattande handel, understödd af flere
jernvägsförbindelser, samt liflig industri i jern-
och stålvaror, kemikalier, ur, fysiska och optiska
instrument m. m. Det i stadens centrum belägna
Schlossberg, som till största delen upptages af
parkanläggningar, var fordom starkt befäst, men
befästningarna förstördes af fransmännen 1809,
sedan dessa genom Wien-freden kommit i besittning
af dem. Få städer äro försedda med så många parker
och förlustelseställen som G. – Staden är möjligen
en romersk anläggning, men förekommer under sitt
nuvarande namn först 881. Dess privilegier bekräftades
af konung Rudolf 1281.
Grazioso [-åså] l. con grazia, Ital. (af Lat. gratia,
behag), musikt., behagligt.
Great Eastern [gret istern], verldens hittills
(1882) största ångfartyg, byggdes, för ett bolags
räkning, på Themsen 1858 af firman Scott Russel
and comp., efter ritningar och under öfverinseende
af ingeniören Brunel. Det är ett kombineradt
hjul- och propellerfartyg af 22,927 nominella
samt 18,915 brutto och 13,344 netto registertons
drägtighet. Hjulmaskinerna hafva en styrka af
1,000 och propellermaskinerna af 1,600 nominella
hästkrafter. Fartyget, som är 207 m. långt, 25
m. bredt och 17,8 m. djupt, inreddes ursprungligen
för 3,000 passagerare, men begagnades sedan vid
nedläggningen af den atlantiska telegrafkabeln
och erhöll derför en ny inredning. Sedan kabeln
lyckligen nedlagts (1866), blef G. åter förändradt
till passagerarefartyg och gjorde under 1867 års
verldsutställning i Paris turer mellan Nord-Amerika
och Havre. Från 1870 nyttjades det å nyo till
kabelnedläggningar. 1881 utbjöds G., som icke lemnat
sina egare beräknad vinst, på offentlig auktion i
London, men någon försäljning kom ej till stånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
