Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granja, La (San Ildefonso) - Granmar - Gran Sasso d’Italia - Granskapsförhållande - Granslägtet - Granson l. Grandson - Gransångaren - Grant, Sir James Hope - Grant, James - Grant, Ulysses Simpson (Hiram)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
militärrevolution, hvarigenom regentinnan tvangs att antaga 1812
års liberala författning.
Granmar, Nord. mytol. 1. En mäktig konung, som
bodde på Svarinshög. Han omnämnes i den andra
eddasången om Helge Hundingsbane. – 2. En konung
i Södermanland hvilken omtalas i Ynglingasagan. Han
vardt inbjuden af Ingjald Illråde, då denne firade
arföl efter sin fader, men infann sig icke. G:s
dotter Hildegunn blef gift med konung Hjärvard
Ylfving, som skulle vistas hos svärfadern och
hjelpa denne att försvara riket. Ingjald anföll sedan
konungarna G. och Hjärvard, men efter en lång ofred
dem emellan åstadkoms förlikning. Ingjald, G. och
Hjärvard förbundo sig med eder och trohetslöften
att hålla fred, så länge de lefde. Våren derefter
for G. till Upsala att blota. Då spåddes honom,
att han icke skulle länge lefva. Nästa höst blefvo
ock G. och Hjärvard lömskt öfverfallns af Ingjald
och innebrända. Detta skedde på Selaön i Mälaren.
Th. W.
Gran Sasso d’Italia, den italienska halföns högsta
berg, beläget på gränsen mellan prov. Teramo och
Aquila, reser sin nakna topp till en höjd af 2,991
m. öfver hafvet. På grund af sin likhet med ett
horn kallas toppen äfven Monte Corno (Hornberget).
Granskapsförhållande, jur. Den befogenhet öfver
fast egendom, som eganderätten till sådan egendom
innebär, inskränkes i vissa hänseenden genom de
rättigheter, hvilka tillkomma egarna till angränsande
eller eljest närbelägna fastigheter. Dessa på
granskapsförhållandet beroende rättigheter grunda
sig antingen på lagens stadgande eller på aftal
eller häfd (jfr Eganderätt). De hufvudsakligaste
af dylika rättigheter, som bero på lagens
stadgande äro: rätt till aflopp för vattnet från
fastigheten; rätt att fordra deltagande i stängsel
emellan fastigheter; vissa begränsningar i fråga
om gemensam rätt att uppföra byggnader invid
fastighetens gränser och i fråga om beskaffenheten
af dylika byggnader; lösningsrätt i vissa fall
o. s. v. På aftal eller häfd åter grunda sig
servitut af allahanda slag. (Jfr Vattenafledning,
Stängselskyldighet, Lösningsrätt, Servitut.
L. A.
Granslägtet. Se Abies.
Granson l. Grandson [grangsång], småstad i schweiziska
kantonen Vaud (Waadt), vid sydvestra stranden
af Neuchâtel-sjön. Omkr. 1,600 innev. Staden är af
romerskt ursprung. 1475 intogs den af schweizarna,
men fråntogs dem 1476 af Karl den djerfve af
Burgund. Vid G. vunno 20,000 schweizare d. 2 Mars
1476 en fullständig seger öfver Karl d. djerfves
dubbelt manstarkare här samt togo ett ofantligt
byte. Till minne af segern ligga tre stora granitblock
på slagfältet.
Gransångaren, Phyllopseustes abietina, zool., hör
till löfsångareslägtet. Han har öfre kroppsdelarna
gråbruna, med mer eller mindre tydlig, olivgrön
anstrykning; öfver ögat och örat går ett blekgult
streck, och under detta, genom ögat, ett brunt;
hufvudets, halsens och bröstets sidor äro brungrå
med inblandadt gult. Undre
kroppsdelarna äro hvita, med svagt blekgul
anstrykning. Ving- och stjertpennorna äro bruna;
de yttre vingpennorna hafva smala grå och de öfriga
olivgröna kanter; första vingpennan är längre än de
öfre täckfjädrarna, och andra smällpennan kortare än
den sjette. Benen äro mörkbruna. Längden är 113 mm. –
Gransångaren häckar tämligen allmänt i skandinaviska
halföns norra och vestra delar, under flyttningarna
äfven i Sveriges sydliga trakter. Af arterna inom
löfsångareslägtet kommer han tidigast till Sverige
och flyttar senast bort. Någon sång kan han knappast
sägas ega. Han är liflig, munter och ständigt i
rörelse, ifrigt sysselsatt med att söka insekter.
C. R. S.
Grant, Sir James Hope, engelsk general, f. 1808,
blef 1826 kornett, deltog i kriget mot Kina 1840–42,
tjenstgjorde derefter vid indiska armén och utmärkte
sig i slagtningarna vid Sobraon, Chillianvallah
och Gudjerat. 1854 utnämndes han till öfverste,
och inlade såsom sådan stora förtjenster vid
undertryckandet af seapoys-upproret (1856–58),
i synnerhet vid Delhis stormning och Lucknows
befriande. 1858 befordrades han till generalmajor
och blef 1860 öfverbefälhafvare öfver engelska
trupperna i fälttåget mot Kina. Efter att hafva besatt
Tangku-Forts och Tientsin slog han i Sept. fienden
vid Hokotsjuang och Yantsjang samt intågade d. 13
Okt. i Peking, hvarefter freden afslöts. 1861 blef
G. generallöjtnant och chef för trupperna i Madras
samt 1867 generalkvartermästare. Död d. 7 Mars 1875.
Grant, James, engelsk skriftställare, f. 1822, egnade
sig först åt militäryrket. Bland hans många romaner,
till hvilka ämnet vanligen är hemtadt från Skotlands
historia, har Philip Rollo (1854; "Filip Rollo",
1864) blifvit öfversatt på svenska. 1850–70 var han
utgifvare af Londontidningen "Morning advertiser" och
var derjämte en flitig medarbetare i "Metropolitan
magazine". Dessutom har han skrifvit åtskilliga
teologiska, historiska och kulturhistoriska arbeten,
af hvilka många ega betydande värde. Hans Memoirs
of Sir John Hepburn äro öfversatta på svenska under
titeln "Konung Gustaf Adolfs skottska krigare"
(1853).
Grant, Ulysses Simpson (hans verkliga dopnamn
voro Hiram Ulysses), president i Nord-Amerikas
förenta stater, född d. 27 April 1822 i Point
Pleasant (Clermont county, staten Ohio), är son
af en garfvare. Vid sjutton års ålder (1839)
ingick G. såsom elev vid krigsskolan i Westpoint,
der han, garfvaresonen, bemöttes med tämligen
tydligt förakt af dem bland sina kamrater,
som voro söner af sydstatspatronerna. 1843
utskrefs han från Westpoint såsom underlöjtnant
vid unionens 4:de infanteriregemente. Han deltog
i nästan alla fältslagen under mejikanska kriget
(1845–48) och erhöll flere utmärkelser för visad
tapperhet. 1853 blef han kapten, men tog 1854 afsked
och bosatte sig i S:t Louis i Missouri, i hopp att
der kunna såsom ingeniör och landtmätare skaffa sig
bättre inkomster. Då framgången ej motsvarade hans
förhoppningar, ingick han 1859 såsom delegare i sin
faders garfveriaffär i Galena (Illinois). Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
