Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grampian-bergen - Gran (Upsala län) - Gran (Norge) - Gran (Ungern) - Gran (längdmått, vigtenhet) - Gran (botanik) - Gran l. grande - Gran (Granius), Nikolaus Andreæ - Gran, Daniel - Granacci, Francesco - Granada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utsigterna, särskildt i vestra delen, locka årligen
tusentals resande.
Gran. 1. Ytter-Gran, socken i Upsala län, Håbo
härad. Arealen. 1,282 har. 288 innev. (1880). Annex
till Öfver-Gran, Upsala stift, Håbo kontrakt. – 2.
Öfver-Gran, socken i Upsala län, Håbo härad. Arealen
6,822 har. 1,078 innev. (1880). Öfver-Gran jämte
Ytter-Gran utgör ett regalt pastorat af 2:dra kl.,
Upsala stift, Håbo kontrakt.
Gran, det folkrikaste pastoratet på Hadeland, i Hamars
stift, Kristians amt (Norge), på östra stranden af
Randsfjorden, består af socknarna Gran, Tingelstad
och Näs. 867,8 qvkm. 8,884 innev. (1875). G. hör till
Norges mest sädesproducerande bygder och är rikt på
fornminnesmärken. Hufvudsocknens kyrkor, S:t Nikolaus
och Vår-Fru-kyrkan, hvilka bägge förskrifva sig
från medeltiden, ligga straxt bredvid hvarandra och
kallas derför Systerkyrkorna (Sösterkirkerne). Den
sistnämnda blef i början af 1800-talet härjad
af åskeld, men har blifvit delvis restaurerad.
O. A. Ö.
Gran. 1. Flod i Ungern. Den rinner upp på södra
sidan af Kralova Hora i komitatet Gömör, flyter
genom en smal dal s. om Liptaubergen i vestlig
riktning, vänder sig vid Neusohl (Uj’ Zolyom) mot
s. och faller ut i Donau nedanför Párkány (midt emot
staden Gran). Längd 240 km. Slättlandet kring flodens
nedre lopp är ofta utsatt för öfversvämningar. –
2. (Ung. Esztergom Varmegye) Komitat i vestra Ungern,
på ömse sidor om Donau och kring floden Grans nedre
lopp. Arealen 1,123 qvkm. Omkr. 70,000 innev. Landet
är i n. slätt, i s. bergigt och producerar
hufvudsaligen majs, frukt och vin (rödvin). Söder
om staden Gran ligga rika brunkolsflötsar. –
3. (Ung. Esztergom, af Lat. Istrogranum) Hufvudstad
i nämnda komitat, på högra stranden af Donau,
ofvanom floden Grans utlopp. Omkr. 15,000 innev, med
förstäderna. Säte för en ärkebiskop, som derjämte är
konungarikets furstprimas. Praktfull katedral, byggd
1821–56 (fullbordad först 1870). Prestseminarium
och flere andra undervisningsanstalter. Vinodling,
bränvinsbränning och yllemanufakturer. Handel med
trävaror och spanmål. – G. är en af de äldsta städer i
Ungern. Det var Stefan den heliges, den förste krönte
konungs af Ungern, födelseort och under den ungerska
monarkiens första tid rikets hufvudstad samt den
förnämsta handelsplatsen i landet, tills det 1241
fullständigt förstördes. Sedan dess återhemtade
det sig aldrig och öfverflyglades småningom af
Buda. 1543–1683 tillhörde staden turkarna. 1708
gjordes den af kejsar Josef I till kunglig fristad.
Gran (af Lat. granum, korn). 1. Ett äldre längdmått
= 1/10 decimallinie. 2. Såsom medicinalvigt var 1
gran = 1/20 skrupel = 1/60 drakma = 1/480 uns; 1 gran
motsvarar 1,455 korn. Sedan år 1863 begagnas de
metriska vigterna äfven i Sverige till medicinskt
bruk. Vid handel med ädelstenar är 1 gran = 1/4 karat.
Gran, bot. Se Abies.
Gran l. grande, Ital. (af Lat. grandis, stor),
musikt., stor. – Grandioso, storartadt.
Gran (Granius), Nikolaus Andreae, vetenskapsman,
född i Strengnäs, vistades 1592 i Frankfurt am Main
och inskrefs 1598 vid universitetet i Helmstedt,
der han snart blef professor i fysik och der han ännu
1629 nämnes som rektor. 1621 afslog han en kallelse
från Gustaf II Adolf att blifva matem. professor
i Upsala. G. egde en stor boksamling, som tillföll
universitetet i Helmstedt. Hans omfattande lärdom
intygas af hans akademiska afhandlingar i vidt skilda
vetenskaper: 8 i fysik, 4 i retorik, 10 i kosmografi,
1 i matematik, 5 i etik och 1 i politik m. m.
Gran, Daniel, österrikisk historiemålare, f. 1694,
d. 1757, studerade i Neapel hos Solimena och målade
sedermera en nästan otrolig mängd stora takfresker i
kejserliga och adliga slott samt i kyrkor och kloster
i Österrike (plafondmålningar i Wiens hofbibliotek,
i Schönbrunns slottskapell m. fl.).
Granacci [-nattji], Francesco, italiensk målare
af florentinska skolan, f. 1469, d. 1543, studerade
under Domenico och Davide Ghirlandajo, men besökte
derjämte flitigt Capella Brancacci, der Masaccio
målat och Filippino Lippi då arbetade. Han var
också jämte Michelangelo en af de förste, som
1489 åtnjöto undervisning i den af Lorenzo de’
Medici stiftade konstakademien, som hade sin lokal
i dennes trädgårdar. Sedan G. biträdt Ghirlandajo
i hans stora freskcykler och sjelf gjort några
försök som porträttmålare, uppträdde han såsom egen
mästare, men visade sig snart nog gripen af sin store
medlärjunges, Michelangelo, manér. Han vinnlade sig
emellertid om att i färgen tillegna sig det bästa, som
samtida förebilder egde att erbjuda. Exempel på G:s
framställning finnas i Florens och Berlin; i synnerhet
är en Himmelsfärd, i Casa Rucellai (Florens),
berömd. Ehuru redan 1505 medlem af målaregillet i
Florens, höll han sig dock icke för god att med de
yngre konstnärerna studera Michelangelos och Lionardos
kartonger i Pal. pubblico. Men när Rafael kom till
Florens, började äfven han öfva inflytande på G.,
hvilken alltmera drog sig ifrån Michelangelo. Detta
inflytande röjer sig i flere arbeten i de florentinska
samlingarna, under det att man derjämte tydligt märker
inverkan af Fra Bartolommeo i åtskilliga bilder,
som numera finnas i England. G. visar sig således i
det hela vara en osjelfständig konstnär, som dock är
värd all aktning. Sin kanske största förmåga ådagalade
han i de dekorationsarbeten, som Mediceerna gång efter
annan uppdrogo åt honom. C. R. N.
Granada. 1. Moriskt konungarike i Spanien,
omfattade sydöstra delen af Andalusien, eller de tre
nuv. provinserna G., Malaga och Almeria, med en areal
af 28,653 qvkm. Med undantag af den smala kustremsan
är G. ett fullständigt hög- och bergland, med det
snöhöljda Sierra Nevada i midten, men mycket bördigt
(se Andalusien). Efter Spaniens eröfring af morerna
(711) utgjorde G. i början en del af kalifatet
Cordova, men var sedan 1238 ett sjelfständigt
konungarike under alhamarernas dynasti. Under sin
glansperiod räknade detta rike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
