Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gloria - Glosa - Glosbok - Glosimodt, Olaf Olafsen - Glossa l. Glotta - Glossanthrax - Glossarium - Glossarium sviogothicum - Glossator - Glossema - Glossitis - Glossograf - Glossop - Glostorp - Glottik - Glottis - Glottisœdem - Gloucester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skryta. – Glorificera l. Glorifiera, förhärliga. –
Glorifikation, förhärligande. – Gloriös, ärorik.
2. R-n. 3. A. L.
Glosa. Se Glossa.
Glosbok. Se Glossa.
Glosimodt, Olaf Olafsen, norsk bildhuggare, f. 1821 i
Silgjords socken i Telemarken, visade redan som ung
stor färdighet i träskärarekonsten, kom sedermera
till "tegneskolen" i Kristiania och begaf sig
derefter till Köpenhamn, hvarest han blef elev vid
konstakademien. Der gjorde han raska framsteg och
vann flere prismedaljer. Sedan han en tid arbetat i
Bissens atelier, företog han med offentligt understöd
en studieresa till Italien. Efter hemkomsten derifrån
har han varit bosatt i Köpenhamn. Utom ett stort antal
porträttmedaljonger i marmor, buxbom och elfenben har
G. utfört flere statuetter (bl. a. af Kristian IV)
och porträttbyster. I det norska nationalgalleriet
är han representerad genom tvänne byster, den ena
af grefve H. Wedel-Jarlsberg, den andra af målaren
A. Tidemand. O. A. Ö.
Glossa l. Glotta, Grek., egentl. tunga, tungomål
eller språk; ett från det vanliga språkbruket
afvikande uttryckssätt. Afvikeisen kan framträda i
den språkliga formens allmänna beskaffenhet, då glossa
är liktydigt med munart eller dialekt. Men vanligen
(och i modernt språkbruk alltid) förstås med glossa
ett enstaka, ovanligt eller föråldradt och derigenom
svårfattligt ord äfvensom den vid ett sådant ord
bifogade förklaringen. Sistnämnda betydelse blef
småningom den mest brukliga, och redan under den
klassiska forntiden började man att under namn af
glossarier inrätta samlingar af sådana, vanligtvis
i alfabetisk ordning uppställda, ordförklaringar,
hvilkas författare kallades glossatorer
l. glossografer. Då sådana ordförklaringar omedelbart
bifogades till de äldre författarnas text, inträffade
ej sällan, att okunnige afskrifvare sedermera ryckte
dem in i denna, hvarför glossa l. glossema inom den
filologiska kritiken stundom nyttjas i betydelsen
af ett för den ursprungliga texten främmande och
deri inskjutet tillägg. Särskild betydelse fingo de
af medeltidens rättslärde (hufvudsakligen i Bologna
under 12:te årh.) till den romerska lagtexten fogade
förklaringarna. De skrefvos dels mellan textraderna
(glossae interlineares), dels i brädden (glossae
marginales) och åtnjöto länge samma anseende som
sjelfva texten. I svenskan förekommer ordet under
formen glosa och betecknar då i allmänhet ett till
något främmande språk hörande ord, företrädesvis med
afseende på dess inpräglande i minnet; deraf glosbok,
en bok, i hvilken man uppskrifvit sådana till
inlärande bestämda ord. A. M. A.
Glossanthrax, mjeltbrandskarbunkel i tungan. Se
Glossitis.
Glossarium, sv. plur. glossarier. Se Glossa.
Glossarium sviogothicum ("svensk ordbok"), titeln på
en af J. Ihre (se d. o.) 1769 utgifven berömd ordbok
öfver svenska språket.
Glossator. Se Glossa.
Glossema. Se Glossa.
Glossitis (af Grek. glossa, tunga), med.,
inflammation i tungan, vare sig ytlig i dess
slemhinna, s. k. glossitis mucosa, eller
djupliggande, g. parenchymatosa. Den senare är
antingen partiel (inskränkt till en liten del
af tungan) eller universel (allmänt utbredd
i hela tungan). Den sistnämnda, som uppkommer
genom betydlig kemisk eller mekanisk retning, vid
inverkan af qvicksilfver eller af septiska gifter,
framför allt mjeltbrand, medför hastigt en betydlig
ansvällning af hela tungan, så att den ej blott
fyller hela munhålan ända upp till gomhvalfvet,
utan pressas bakut mot struplocket och framåt utanför
framtänderna. Patienten kan då hvarken tugga, svälja
eller tala, ja knappast andas, och ofta hotas lifvet
genom häftiga qväfningsanfall. Saliven rinner ymnigt
ur munnen, och på sidorna får tungan af tänderna
intryck, som kunna öfvergå till sårbildning. Sällan
inträder varbildning inuti tungan. Vid mjeltbrand
i tungan bildar sig en karbunkel, glossanthrax, med
inflammerad omgifning. Is och inskärningar i tungan
äro de bästa medlen att minska inflammationen
och ansvällningen samt att afvända faran.
F. B.
Glossograf. Se Glossa.
Glossop, stad i engelska grefskapet
Derby, 23 km. s. ö. om Manchester. 19,574
innev. (1881). Bomullsmanufakturer.
Glostorp, socken i Malmöhus län, Oxie härad. Arealen
1,100 har. 611 innev. (1880). Annex till Kärrstorp,
Lunds stift, Oxie kontrakt.
Glottik (af Grek. glotta l. glossa, språk),
språkvetenskap.
Glottis (Grek. glottis), med., den del af
struphufvudet (larynx), der stämbanden äro
belägna. Vid tonbildning närma sig de spända
stämbanden hvarandra, så att endast en smal springa
(rima glottidis) lemnas för luftens passage. Då detta
är det trängsta ställe, som respirationsluften har
att passera, inträffar der lättast tilltappning och
qväfning. Vid retning och inflammation svullnar lätt
den lösa väfnaden, som ligger under slemhinnan i denna
trakt, särdeles hos späda barn, genom en vattenaktig
utgjutning, s. k. glottisoedem, som merendels hastigt
medför qväfning och död. F. B.
Glottisoedem. Se Glottis.
Gloucester [glåster]. 1. Grefskap i
sydvestra England. Arealen 3,258 qvkm. 572,480
innev. (1881). Den östra delen, Coteswold hills,
består af oolitkalksten, den v. om Severn belägna
Forest of Dean är rik på stenkol och den ö. om
Severn belägna hör till liasformationen. Severn, Wye
(gränsflod mot Monmouth) och Avon (mot Wilts) äro
de största strömmarna. Åkerbruk och boskapsskötsel
(särskildt fårafvel) äro hufvudnäringar; en betydande
mängd ost (G.-ost) utföres. Industrien lemnar
företrädesvis kläde, maskiner och bomullsvaror. Inom
grefskapet finnas flere jernvägslinier och tre
kanaler: G.-Berkeley-kanalen, som kringgår den
icke segelbara nedre delen af Severn, samt de i
förbindelse med hvarandra stående Thames-Severn- och
Stroudwater-kanalerna. – 2. Hufvudstad i nämnda
grefskap, vid Severn. 36,552
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
