Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Gezelius, Johannes, d. y. - 3. Gezelius, Johan - 4. Gezelius, Georg - Gfrörer, August Friedrich - Ghadames - Ghardaja l. Ghardeja - Ghasel - Ghasipur - Ghasna, Ghasni l. Ghusni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordinarie professor och 1684 superintendent i Ingermanland,
der genom hans omvändelsenit 3,000 familjer utbytte
den grekiska trosläran mot den lutherska. 1689
flyttade han till Åbo, der han 1690 utnämndes till
sin faders efterträdare i biskopsämbetet. Med en rik
erfarenhet och en djup, om ock ensidig fond af andlig
lärdom fortsatte G. såsom biskop sin faders påbegynta
värf; och hans nitiska verksamhet kröntes med den
framgång, att hans minnestalare kunde efter hans
bortgång betyga, att inom Sveriges område menighetens
religionsundervisning ingenstädes var bättre vårdad än
i Åbo stift. Såsom arftagare af faderns tryckeri och
pappersbruk utöfvade han, liksom denne, en vidsträckt
förläggareverksamhet, särskildt på den andliga
literaturens område. Mest frejdadt har likvisst hans
namn blifvit genom det arbete han nedlade på det
af fadern påbegynta "Gezeliska bibelverket", hvaraf
äran och utförandet egentligen tillhöra G. d. yngre,
ehuru endast Nya test. hann utkomma under hans
lifstid. Detta ärorika verk är en rik skattkammare
för den tidens teologiska lärdom samt intager såsom
sådan en märklig plats i den svenska exegetiska
literaturen. Han ombesörjde äfven en ny upplaga af
den finska psalmboken, som utkom 1701 och qvarstått
oförändrad ända till våra dagar. G:s öfriga arbeten
äro för det mesta homiletiska. En vaksam och spejande
kyrkans väktare, ifrade han strängeligen mot hvarje
irrlärighet och delade äfven såsom prokansler sin
faders trånga uppfattning af universitetsstudiernas
riktning och ändamål. Till följd af fiendens
landstigning i Helsingfors, i Maj 1713, tog
G. sig anledning att oförtöfvadt lemna Finland,
som han ej mera återsåg. I Sverige invecklades han
i rättegången mot Lybecker med anledning af dennes
förseelser i försvarandet af Finland samt deltog på
ett frimodigt sätt i riksdagen 1714. Fortfarande
skötte han sitt stifts angelägenheter ända till
sin död, som inträffade d. 10 April 1718. (Jfr
J. J. Tengström: "Gezelii den yngres minne", 1833.)
A. H.
3. Gezelius, Johan, finsk biskop, den föregåendes
son, föddes i Narva d. 6 Maj 1686, utnämndes
1710 till e. o. professor vid Åbo universitet för
att biträda sin fader vid bibelverkets utförande.
Efter faderns död innehade han ensam ledningen af
detta arbete. 1720 utnämndes han till andre
teol. prof. i Åbo och 1721 till biskop i Borgå.
Död d. 18 Juni 1733. – G:s son Johan fick 1751
stadfästelse på faderns adelskap med namnet
Olivecreutz. A. H.
4. Gezelius, Georg, prest och skriftställare,
sonsons son till Johannes Georgii G:s broder,
Georgius Georgii G. (d. 1684 såsom kyrkoherde i Husby
i Dalarna), föddes i Jönköping d. 5 Okt. 1735, blef
1757 filos. magister i Åbo, 1765 kyrkoherde i
Östra Ryd i Roslagen (tillträdde aldrig sysslan),
1766 kyrkoherde i Lillkyrka i Nerike och 1780
kontraktsprost. 1779 fick han hofpredikants
titel. Död i Lillkyrka d. 24 Maj 1789. G.
är mest bekant såsom utgifvare af Försök til ett
biographiskt lexicon öfver namnkunnige och lärde
svenske män (1778–87), hvilket arbete han utförde
med biträde af O.
Celsius, J. H. Liden, A. Schönberg, E. M. Fant,
S. L. Gahm Persson m. fl.
Gfrörer, August Friedrich, tysk historieskrifvare,
f. 1803 i Kalw i Würtemberg, studerade 1817–25
vid evangeliska seminarier och egnade sig en tid,
men utan böjelse, åt presterlig verksamhet. 1830
blef han bibliotekarie vid kongl. biblioteket i
Stuttgart och 1846, ehuru då protestant, professor
i historia vid Freiburgs katolska universitet. 1848
invaldes han i Frankfurt-parlamentet, hvarest han
tillhörde det stortyska partiet. I sina första
skrifter visade G. sig hylla en flack rationalism,
men drogs småningom af blind beundran för den katolska
kyrkans institutioner öfver till henne och antog
1853 hennes trosbekännelse. Död 1861. G:s förnämsta
arbeten äro Philo und die jüdisch-alexandrinische
theosophie (1831), Gustav Adolf, könig von Schweden,
und seine zeit (1835; 4:de uppl. 1863; "Gustaf Adolf
den store och hans samtid", 1836–37), Geschichte des
urchristenthums (1838), Allgemeine kirchengeschichte
(1841–46, går till kejsar Henrik IV), Geschichte
der ost- und westfränkischen karolinger (1848),
Urgeschichte des menschlichen geschlechts (1855),
Papst Gregorius VII und sein zeitalter (1859–
61), Geschichte des 18. jahrhunderts (1862–73),
Zur geschichte der deutschen volksrechte (1865–66)
och Byzantinische geschichten (1872–74).
Ghadames. Se Gadames.
Ghardaja l. Ghardeja, befäst stad i oasen Beni-Mezab,
i algeriska Sahara. Omkr. 12,000 innev. Handel
med dadlar.
Ghasel, en hos perserna mycket omtyckt lyrisk
diktform, hvars karakteristiska egendomlighet består
deri att i den vanligen af 5–17 tvåradiga strofer
bestående dikten samma slutrim, som förekommer i de
båda första raderna, sedermera återkommer, men till
undvikande af enformighet afbrytes af en orimmad rad
för att åter upprepas i den sista. Utom slutrimmet
upprepas i den rimmande raden oftast äfven ett annat
enstaka ord eller en hel fras. Såsom oöfverträffad
mästare inom denna versform gäller Hafis.
Ghasipur. 1. Distrikt i britiska kejsaredömet Indien,
Nordvest-provinserna, på ömse sidor om mellersta
Ganges. Arealen 5,615 qvkm. 1,345,570 innev. (1872). –
2. Hufvudstad i nämnda distrikt, på norra stranden
af Ganges. 38,853 innev. (1872). Monument öfver
generalguvernör Cornwallis, som dog der 1805.
Ghasna [gas-], Ghasni l. Ghusni, förfallen stad i
nordöstra Afganistan, i en högdal af Gulku-kedjan,
2,355 m. öfver hafvet, vid den till sjön Ab-Istada
flytande Ghasni. Omkr. 4,000 innev. G. var fordom
starkt befäst, men fästningsverken förstördes af
engelsmännen 1842. Ett par km. n. ö. derifrån ligga
ruinerna af det gamla G., den praktfulla hufvudstaden
i det ghasnavidiska riket, med den ghasnavidiske
herskaren Mahmud den stores graf, hvars portar
(ursprungligen tillhöriga afgudatemplet i Somnath)
af den engelske guvernören Ellenborough 1842 fördes
till arsenalen i Agra. – Den 20 April 1880 intogs
G. af engelsmännen efter en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
