Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garibaldi, Giuseppe - Garigliano - Garissim (Garizim) - Garkoppar - Garm - Garn (socken) - Garn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans tilltag, utan benådade honom och hans
kamrater. Vid utbrottet af 1866 års krig utnämnde
Viktor Emanuel G. till öfverbefälhafvare för 20
bataljoner frivillige. Sedan han af en österrikisk
armékår blifvit slagen vid Gardasjön (d. 3 Juli),
tog han i grämelsen d. 15 Aug. genom en proklamation
afsked af sina frivillige och återvände till
Caprera. Hans glansperiod var nu förbi; hvad
G. uträttat sedan den tiden röjer endast, att han
saknar politisk klokhet och sjelfständighet. 1867
började G. agitera för Roms införlifvande
med konungariket och förberedde ett anfall på
Kyrkostaten. Väl lät regeringen häkta G. i Asinalungo
(d. 24 Sept.) och återföra honom till Caprera, men
han lyckades snart fly, samlade sina anhängare och
inryckte på Kyrkostatens område. Der slog han de
påfliga trupperna vid Monte Rotondo (d. 26 Okt.),
men led sjelf ett afgörande nederlag vid Mentana
(d. 3 Nov.) mot de förenade påfliga och franska
trupperna och måste i Figline gifva sig fången åt
italienska regeringen. Innan månadens slut blef han
åter ställd på fri fot. Efter franska republikens
proklamerande (d. 4 Sept. 1870) begaf sig G. med en
skara frivillige till fransmännens bistånd och började
vid Dijon ett guerilla-krig, hvilket dock ej hade
något vigtigare inflytande på händelsernas gång. –
1875 tog G. plats i italienska deputeradekammaren
och har såsom deputerad hufvudsakligen sysselsatt
sig med planer för Tiberstrandens reglering och den
romerska Campagnans uppodling. Sedan 1876 uppbär
G. en årlig statspension såsom nationalbelöning. –
I början af år 1860 ingick G. giftermål med den sköna
grefvinnan Raimondi, men han bröt förbindelsen på
sjelfva bröllopsdagen, emedan han fann, att han gifvit
handen åt en ovärdig. Äktenskapet blef först lång
tid derefter lagligen upplöst. Med Anita hade G. två
söner, Menotti (f. 1840) och Ricciotti, af hvilka
i synnerhet den förstnämnde tagit en framstående
del i faderns bedrifter, samt en dotter Teresita.
Hatet emot Rom och den katolska kyrkan har satt
ej blott svärdet utan äfven pennan i G:s hand. Han
har författat de mot påfven och klerikalismen riktade
romanerna Clelia, ovvero il governo del Monaco (1870;
"Munkens spira", 1871), Cantoni il volontario (1870)
och I mille (1874). De sakna literärt värde. –
Få personer hafva utöfvat ett större inflytande på
Italiens öden än G. "Glödande af fosterlandskärlek
och svärmande för folkfrihet och rätt, flärdlös
och oegennyttig, utan fruktan och utan falskhet,
var han, sjelf ett barn af folket, liksom skapad
till folkhjelte, och hvarhälst han än visade sig
med sin svarta filthatt och röda blus, drog han
oemotståndligt massorna med sig." G. är rikt utrustad
på hjertats vägnar, men saknar statsmannens klara,
genomträngande förstånd, som kallt beräknar fördelar
och olägenheter, innan han griper sig an med ett
vågsamt och vigtigt företag. Följande ögonblickets
ingifvelser och sitt ädla hjertas känslor, har G. ofta
gripit in i politikens gång på ett sätt, som korsat
statsmännens beräkningar. Bristen på alla djupare
insigter utgör förklaringsgrunden så väl till den
lidelsefulla häftighet, hvarmed G.
arbetat för Italiens enhet och frihet, som till det
fanatiska hat han hyser mot den romersk-katolska
kyrkan såsom upphofvet till hans fäderneslands
olyckor. V. K-r.
Garigliano [-rilja-], forntidens Liris, flod i
mellersta Italien. Den rinner upp i Abruzzerna
(prov. Aquila) under namnet Liri, bildar vid Sora ett
par präktiga vattenfall (150 och 25 m. höga), får
efter sin förening med bifloderna Sacco och Rapido
namnet G. och faller ut i Gaëta-viken. Längd 148
km. Den är segelbar från Pontecorvo. Vid G. slogo
sardinarna de neapolitanska trupperna d. 3 Nov. 1860.
Garissim (Garizim), nu Djebel-et-Tur, ett 969
m. högt berg i Palestina (Samarien), omgifvet af
den härligaste vegetation, framkallad genom bergets
rika källsprång. På bergets topp finnas ruiner, som
anses vara lemningar efter ett af kejsar Justinianus
(i 6:te årh.) uppfördt kastell. Efter babyloniska
fångenskapen uppbyggde samaritanerna sitt tempel
på G. Ehuru detta omkr. 130 f. Kr. förstördes,
af Johannes Hyrkanus, ansågs dock platsen af
samaritanerna fortfarande helig. På berget står nu
ett muhammedanskt kapell.
Garkoppar. Se Gara.
Garm, Nord. mytol., en underjordisk hund, som
ligger bunden vid ingången till Gnipahålan. Han
säges vara den bäste af alla hundar. Vid
Ragnarök sliter han sig lös och strider
mot guden Ty; dessa blifva hvarandras bane.
Th. W.
Garn, jordebokssocken i Stockholms län, Långhundra
härad. Arealen 9,235 har. 1,203 innev. (1880). I
kyrkligt hänseende är G. förenadt med Össeby till en
kyrksocken, Össeby-Garn (se d. o.).
Garn. 1. Genom spinnämnens snodd erhållna
trådar. Man skiljer med hänsyn, till materialet
mellan kardulls-, kamulls-, bomulls-, lin-, hamp- och
jutegarn m. fl. samt med afseende å användningen
till väfnad mellan varpgarn och inslagsgarn, af
hvilka det förra är starkare snodt än det senare. Man
särskiljer vidare, allt under olika benämningar med
hänsyn till användningen, blekt eller oblekt, färgadt
eller ofärgadt samt enkelt eller tvinnadt garn. –
Garnnumreringen, eller bestämningen af garnets
finhet, är, oaktadt försök å trenne internationella
kongresser, i Wien 1873, i Brüssel 1874 och i Turin
1877, gjorts att införa ett på de metriska mått- och
vigtenheterna grundadt system, baserad på en mängd
olika system. Enligt nyssnämnda metriska system,
som ännu endast undantagsvis blifvit antaget, skall
numret för alla spinnämnen, utom silke, bestämmas af
antalet meter trådlängd på en gram (antal pasmor om
1,000 meter på en kilogram) samt numret på rått och
tvinnadt silke bestämmas af antalet decigram, som
en kilometer trådlängd väger. Följande tabell visar
vigt- och längdenheterna m. m. för de vigtigaste
garnnumrerings-systemen och deras motsvarande nummer
för n:o 1 i det nya metriska systemet. Det engelska
systemet för bomull (antalet pasmor om 840 yards =
2,520 eng. fot på ett eng. skålp., hvarvid sytråd
far samma nummer som garnet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
