Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galenos (Galenus), Claudius - Galeon l. Galion, skeppsb., i 15:e årh. en bastard mellan "långa" och "runda" fartyg - Galeopithecus l. Pelsfladdraren, Flygande katten, Fladdermakien o. s. v., zool., är ett främst bland insekterna stående djur - Galeopsis Lin., Korsnäta, Korsnässla, bot. - Galeotti, Vincenzo Tomaselli - Galér, skeppsb., sedan 1300-talet slägtnamn för roddkrigsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
okändt hvar. – Som skriftställare utvecklade G. en
stor produktivitet. Hans första författareverksamhet
inträffade under sista vistelsen i Rom. Enligt
egen uppgift författade han 125 icke medicinska
skrifter, deribland 115 filosofiska; de öfriga
voro af matematiskt, grammatiskt och juridiskt
innehåll. De flesta af de icke medicinska skrifterna
gingo emellertid förlorade genom en stor eldsvåda,
som förstörde fredstemplet, palatinska biblioteket
och ett mindre bibliotek ("apotheke") vid Via sacra,
der G:s verk voro uppställda. Af hans medicinska
skrifter hafva 48 gått förlorade. I behåll finnas
ännu 83 otvifvelaktigt äkta, 19 tvifvelaktiga, 45
oäkta, 19 fragmentariska och 15 utgörande kommentarier
öfver 13 hippokratiska skrifter. Dessutom förvaras i
enskilda bibliotek 80 otryckta skrifter, till största
delen utdrag. Den mest lästa och kommenterade af alla
G:s skrifter är hans Techne iatrike ("läkarekonsten")
l. Ars medica, hvilket sammanfattade hela hans
system. Hans hufvudarbete öfver de speciella
sjukdomarna är Peri ton pepontoton topon l. De locis
affectis libri VI. Ingen skriftställare torde hafva
utöfvat ett så mäktigt och långvarigt inflytande
på efterverlden som G. Det system han uppställde
beherskade medicinen i hela verlden under halftannat
årtusende. F. B.
Galeon l. Gallon, skeppsb., i 15:e årh. en bastard
mellan "långa" och "runda" fartyg. Genom sin längd,
motsvarande 4 till 5 gånger bredden, liknade den
galéren, men var högre och kraftigare byggd. Under
16:de årh. växte galeonen betydligt i storlek och
blef efter hand uteslutande ett segelfartyg (2-
till 3-däckadt). Såsom sådant bar den ända till 4
master, af hvilka de tvänne främsta förde mars- och
bramsegel, de öfriga latinsegel. Ett stort antal
galeoner fanns i den spanska armadan (1588). I
Spanien och Frankrike stod galeonen vid början
af 1600-talet i högt anseende såsom krigsskepp,
men försvann mot slutet af detsamma ur franska
flottan. Spaniorerna betjenade sig långt efter denna
tid af galeoner såsom transportfartyg, på hvilka
de hemförde Amerikas silfver och andra rikedomar.
O. E. G. N.
Galeopithecus l. Pelsfladdraren, Flygande katten,
Fladdermakien o. s. v., zool., är ett främst bland
insektätarna stående djur, hvilket förut blifvit
fördt till halfaporna, fladdermössen, rofdjuren och
pungdjuren. Djuret är af en katts storlek och har
lemmarna förenade medelst en bred, tjock samt på
båda sidor hårbevuxen hud. Hvarje fot har fem tår,
af hvilka ingen är motsättlig och alla äro väpnade
med indragbara klor. Hufvudet är jämförelsevis
litet, nosen ganska lång, ögonen medelstora och
de hårbeklädda öronen små. Spenarna äro två, och
honan föder en unge i sänder. Den mellan benen och
kring svansen utspända huden är användbar blott
till fallskärm, liksom hos flygande ekorren, icke
till flyghud som hos fladdermössen. Framtänderna äro
egendomligt bildade: de undre kamformigt inskurna,
med åtta till tio spetsar, och framåtböjda, de
öfre flikiga. Armbågs- och vadbenen utlöpa nedåt
trådformigt. – Pelsfladdraren l.
Kaguängen, Galeopithecus volans (se fig.) blir
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
