Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försäkringsföreningen - Försändelse - Försätsblad - Försätta - Försök - Försöksarbete - Försörgelsested - Försörjningsanstalter l. Försörjningsinrättningar - Förtappelse - Förtenning - Förtidsbörd - Förtimring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Försäkringsföreningen, ett 1875 i Stockholm
stiftadt sällskap med ändamål "att medelst
personligt sammanträffande bereda tillfälle åt för
försäkringsväsendet intresserade personer att utbyta
tankar och åsigter om till facket hörande ämnen; att i
sin mån söka verka för den för försäkringsväsendets
framgång nödiga enighet och sammanhållning i
bolagens och andra försäkringsanstalters vilkor
och bestämmelser; att afgifva yttrande om de
försäkringsväsendet rörande ämnen, hvarom till
föreningen göres framställning; och slutligen
att arbeta för en ändamålsenlig utveckling af
försäkringsväsendet i vårt land". Föreningen
sammanträder två gånger om året, och för
förhandlingarna redogöres i "Försäkringsföreningens
tidskrift", hvilken från och med 1878 utkommer med
3 till 4 häften årligen. Försäkringsföreningens
ledamöter uppgå till ett antal af omkr. 100 personer.
Försändelse (D. forsendelse), postalt beteckningsord
för hvarje föremål, som befordras medelst
posten. Ordet synes hafva i Sverige införts i och med
kungörelsen af bestämmelserna i en med Danmark 1847
afslutad postkonvention. I sammansättningar med vissa
andra ord betecknar det grupper af post befordrade
föremål, t. ex. brefpostförsändelser, bref,
brefkort, m. fl.; bandförsändelser, affärshandlingar,
trycksaker och varuprof; värdeförsändelser,
rekommenderade och assurerade eller med postförskott
belagda försändelser, postanvisningar och paket.
G. N. S.
Försätsblad. Se Bokbinderi, sp. 802.
Försätta, metallurg. En masugn eller annan
schaktsmältugn försättes, då temperaturen i
smältrummet af en eller annan orsak faller,
så att smältningen ej vidare obehindradt kan
fortgå. Försättning kan framkallas af för mycket malm,
felaktig beskickning, sura kol o. s. v. C. A. D.
Försök. Se Experiment.
Försöksarbete. Se Gruflagstiftning.
Försörgelsested. Se Fattig, sp. 1068.
Försörjningsanstalter l. Försörjningsinrättningar,
sådana, oftast med den kommunala fattig- och
sjukvården förenade anstalter, der vård och
lämplig sysselsättning lemnas åt personer, som
äro till arbete och sjelfförsörjning oförmögne.
F. Ft.
Förtappelse teol. Se Fördömelse.
Förtenning, beläggning af tenn, i synnerhet på kokkärl
af metall. Förtenning hindrar sura maträtter o. d. att
angripa och upplösa kopparn samt sålunda förgifta
maten. För åstadkommande af dylik förtenning fordras,
att metallföremålen skola vara väl rengjorda (fria
från metalloxid på ytan), samt att det tillsatta,
smälta tennet under sjelfva anbringandet hindras att
oxideras genom tillsats af salmiak, harts o. d. Kärl
af koppar, mässing, malm, tackjern o. s. v. förtennas
på det sätt att smält, blyfritt tenn ingnides medelst
en med pulveriserad salmiak beströdd blånsudd på
det förut upphettade metallkärlets insida. Förtenning
af jernbleck försiggår så, att blecket väl "renbetas"
medelst surnadt klivatten och utspädd svafvelsyra,
derefter neddoppas i smältande talg (hvarigenom
tennets oxidation förhindras) och slutligen under
någon
tid hålles i smält tenn. Derefter renborstas
blecket från öfverskott på tenn och rengöres
med kli. Det uppgifves vara fördelaktigt,
om det dertill använda tennet är legeradt med
1/16 nickel. Om förtennt jernbleck behandlas med
syra (hälst en blandning af 2 delar saltsyra,
1 del salpetersyra och 3 delar vatten), erhåller
det vanligen ett vattradt utseende och kallas
metall-moiré (moiré-métallique). Metall-moirén,
som kan framställas med flere olika utseenden,
skyddas mot luftens inverkan genom bestrykning med
kopalfernissa. Förtenning kan äfven åstadkommas på
våta vägen. Mässingsknappnålar t. ex. förtennas
("hvitkokas") genom att under några timmar
i ett förtennt kärl kokas tillsammans med
metalliskt tenn (som då småningom upplöses)
i en vattenlösning af vin-sten eller vin-sten,
alun och koksalt. Äfven genom kokning med en
alkalisk tennlösning vid närvaro af metalliskt
tenn kunna metallföremål förtennas. – Förtenning
kan ske äfven på galvanisk väg. Se Galvanoplastik.
S. J-n.
Förtidsbörd, med. Se Foster.
Förtimring, skeppsb., samlingen af alla de timmer,
hvilka bilda fartygskroppens skelett,
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
