Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förenade venstern (Forenede venstern) - Föreningar, kemiska - Föreningen för frivillig vård af sårade och sjuke i fält - Föreningen för konstfliten i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmän vägran att betala skatterna skulle vara det
enda korrekta svaret. Det följande halfåret förgick
under de häftigaste agitationer från ömse håll,
och när riksdagen på hösten 1877 åter sammanträdde,
var ställningen så kritisk, att man egde skäl att
befara en konstitutionel konflikt af allvarsammaste
natur. Men i tysthet hade delegerade af högern fört
underhandlingar med en del medlemmar af motpartiet,
hvilka ryggade tillbaka för följderna af en till
det yttersta drifven konflikt; och resultatet var,
att Förenade venstern icke kunde komma till endrägt
rörande de åtgärder mot regeringen, hvilka den
radikala fraktionen inom partiet föreslog. Den 8
Nov. lyckades ministèren att få en lag antagen,
genom hvilken den provisoriska finanslagen i
realiteten godkändes, och från och med detta
ögonblick var enigheten inom partiet sprängd, och
ett samarbete omöjligt. På våren 1878 egde den
formliga upplösningen rum, och partiet söndrade
sig då i tvenne hufvudgrupper, de radikale, som
obetingadt fasthöllo vid Förenade vensterns program
(främste ledare: Berg och Hörup), och "de moderate"
(främste ledare: Holstein-Ledreborg, Bojesen och
Högsbro). Dessa partier bekämpade hvarandra vid de
nästföljande valen, Jan. 1879 och Maj 1881, med den
påföljd att vid de förra af dessa val en del moderate
öfvergingo till högern och vid de senare ytterligare
några moderate slöto sig till de radikale. Ministèren
Estrups ställning blef emellertid föga gynsammare
genom Förenade vensterns sprängning. Regeringen
förblef fortfarande i minoritet i folketinget,
och kampen har sedan dess varit lika hårdnackad som
förut. Efter riksdagens senaste upplösning utskrefvos
nya val till d. 26 Juli 1881, och vid dessa förenade
samtliga venstergrupperna sig mot ministèren. Något
bestämdt symtom af ett verkligt förnyande af den
gamla enigheten förefinnes dock för närvarande
icke. De radikale räkna f. n. (Febr. 1882) 33
medlemmar i folketinget, de moderate 26 (högern
26, obestämde 16). – Det förstås af sig sjelf,
att parlamentariska förhållanden, sådana som
de här omnämnda, måste hafva varit särdeles
ogynsamma för en lyckobringande utveckling af
lagstiftningsarbetet. De hafva hufvudsakligen
åstadkommit negativa resultat eller sådana positiva
(t. ex. den nya landtförsvarsorganisationen),
som förefalla föga tillfredsställande.
A. H. E. F.
Föreningar, kemiska, kallas homogena, sammansatta
kroppar, hvilka uppkomma genom förening af konstanta
mängder af olika ämnen, vare sig enkla eller
sammansatta. Föreningarnas minsta delar, molekylerna,
antagas uppkomma derigenom att den kemiska
frändskapen förenar atomer af olika grundämnen,
på del sätt att 1, 2, 3 eller flere atomer af ett
grundämne adderas till 1, 2, 3 eller flere atomer
af andra grundämnen, alltefter atomernas valens (se
art. Atomicitet). Då kroppar direkt förenas med
hvarandra, utvecklas värme, hvars mängd är beroende
af frändskapen. Detta hindrar dock icke, att vissa
föreningar, som på indirekt väg kunna framställas,
uppkomma under värmeabsorption. De förra föreningarna
(exotermiska) måste för att sönderdelas upptaga
värme; de senare (endotermiska) sönderdelas under
värmeutveckling. Under den tid den elektrokemiska
teorien var rådande kallade man föreningar, som
bildas af tvänne grundämnen, för föreningar af första
ordningen. Dessa föreningar kunna med hvarandra
förenas till föreningar af andra ordningen. Så
förenas kalium och syre till kali, svafvel och
syre till svafvelsyra. Kali och svafvelsyra, bägge
föreningar af första ordningen, kunna förenas till
svafvelsyradt kali. Inom nutidens teori har denna
skilnad, såsom obehöflig, upphört. Föreningarna
anses nu bildas genom atomers attraktion till atomer,
och ur de sålunda uppkomna molekylerna kunna vissa
atomer borttagas och ersättas af andra atomer
eller atomgrupper. Så förenas svafvel med syre till
svafverlsyreanhydrid, SO3, hvari 1 atom syre kan
ersättas af tvänne, med denna syreatom eqvivalenta
atomgrupper OH, då svafvelsyra, SO2(OH)2, uppkommer. I
svafvelsyra kunna de bägge väteatomerna ersättas af
kaliumatomer, då surt och neutralt kaliumsulfat,
SO2(OK)(OH) och SO2(OK)2, uppkomma. Inom den nu
gällande teorien måste man skilja mellan tvänne
stora klasser af föreningar, atomistiska och
molekylära, af hvilka de förra kunna förklaras
af atomernas valens, de senare icke. Emellertid
finnes ingen reel skilnad mellan dessa tvänne
klasser. Den grundas uteslutande på nu gällande
åsigters ofullkomlighet eller otillräcklighet.
P. T. C.
Föreningen för frivillig vård af sårade och Sjuke i
fält. Se Frivillig sjukvård i fält.
Föreningen för konstfliten i Finland. På framställning
af prof. C. G. Estlander beslöts vid ett möte
d. 20 Sept. 1870 att i Helsingfors inrätta en
slöjdskola, afsedd att hos yngre, uti industrien
och vid haridtverkerierna anställda personer
utveckla konstsinne och konstfärdighet. Ett antal
literatörer och artister hade erbjudit sig att utan
ersättning meddela undervisning i skolan, och d. 11
Jan. 1871 öppnades densamma. – 1874 tog skolans
styrelse initiativet till bildande af en förening,
som skulle öfvertaga såväl slöjdskolan som en under
tiden anlagd konstindustriel samling samt i öfrigt
verka för konstfliten i landet. Den 28 Okt. 1874
beslöts att bilda Föreningen för konstfliten
i Finland. Enligt de d. 28 April 1875 stadfästa
stadgarna "har föreningen till ändamål att befrämja
konstfliten i landet och i detta syfte underhålla ett
institut, hvilket omfattar såväl undervisningsanstalt
som samlingar". Föreningen skulle för detta ändamål
öfvertaga den i Helsingfors inrättade slöjdskolan samt
utveckla den till en fullständig undervisningsanstalt,
der yrkes- och industriidkare af båda könen skulle
erhålla tillfälle till att vinna en på konst och
kunskap grundad fackbildning, såväl genom öfningar och
undervisning som ock genom populära föredrag. Dessutom
borde i samband med skolan anläggas ett bibliotek,
en konstindustriel samling af inhemska och utländska
mönstergilla arbeten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
