Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fältsjukhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saknades länge både läkare, förbandsmedel och
sjukhus. Eländet vållade dock omsider uppkomsten
af ett slags sjukvård, hufvudsakligen genom
Johannit-orden och andra halft verldsliga, halft
andliga ordnar. – Ett nytt skrå, fältskärer, började
uppstå på 1200-talet. Vid konciliet i Le Mans, 1274,
förbjöds munkarna allt vidare utöfvande af kirurgien,
hvarefter fältskärerna under flere århundraden buro
ansvaret för sjukvården i fält, som dock alltjämt
var ytterligt förbisedd. – Efter krutets uppfinnande
blefvo striderna mera blodiga än förr, och behofvet
af läkarehjelp och fältsjukhus än mera påkalladt och
insedt. Fältkirurgien var emellertid så föga utbildad,
att t. ex. amputationer utfördes med yxa i ett hugg,
hvarefter såret brändes med glödgadt jern. Under
Henrik IV och Ludvig XIII sökte man visserligen
inrätta fältsjukhus (hópitaux ambulants et fixes) för
franska hären, men på det hela befanns den militära
helsovården i djupt förfall. Under trettioåriga
kriget var i allmänhet de sårades plats vid trossen,
der fältskärerna skulle se till dem, och der
förplägningen besörjdes af löst folk, under uppsigt
af profossen. Fältsjukhus funnos vanligen ej. Under
Brandenburgs strider med svenskarna blefvo de sårade
behandlade i tält och lägerhyddor samt förlagde
i allmänna eller enskilda byggnader. 1734 utkom i
Preussen en instruktion för inrättande af fältsjukhus
på 600 sängar, och derigenom lades grunden till
Tysklands fältlasarettsväsende. Flere exempel finnas,
att sjukhusen vid denna tid förklarades neutrala,
och att fördrag derom ingingos mellan härförarna. –
Fredrik II ordnade ytterligare sjukhusväsendet,
men i anseende till läkarnas undertryckta ställning
och olämpliga fördelning vanns ej det afsedda
ändamålet. Sårade lågo ofta flere dagar hjelplösa
qvar på slagfälten, deras förflyttning var ytterligt
svår, och antalet personer, som under sjuåriga
kriget dogo af sina sår, beräknas till omkring en
half million. – Österrikiska hären egde under Maria
Teresias tid sanitetskompanier, för upptagande af
sårade, samt sjukhus å olika linier; dock verkade
dessa inrättningar med mindre framgång till följd af
det dåliga transportväsendet. – Under Napoleon I:s
krig ordnade Larrey ambulanser och fältsjukhus, men
deras från krigsskådeplatsen aflägsna läge vållade,
att hjelpen ofta kom för sent. Under framgångens
tider kunde olyckor någorlunda förekommas eller
afhjelpas, men efter de olyckliga drabbningarna 1813
var eländet gränslöst. Äfven bland Frankrikes fiender
voro sjukvårdsinrättningarna vid denna tid mycket
bristfälliga. – Ännu i midten af 19:de årh. var
fältsanitetsväsendet, med undantag måhända för
Hannover, i hög grad ofullständigt. Militärläkarna
saknade sjelfständig ställning, första liniens
fältsjukhus voro för svårflyttade att kunna inträffa
i rätt tid på rätt ställe; derjämte var utrustningen
otillräcklig och olämplig. I Krimkriget förlorade
franska hären omkr. 95,000 man, deraf 20,000 man till
följd af fiendens vapen och omkr. 4 gånger så många
genom fältsjukdomar och brist på behöflig vård. Äfven
i engelska hären var mortaliteten en tid högst
betydlig, men kraftiga åtgärder vidtogos, så att
dödsprocenten sjönk till 12 per mille, under det
att densamma i franska hären uppgick till 163 per
mille. Under italienska kriget 1859 var förhållandet
inom franska hären ungefär enahanda. Amerikanska
secessionskriget blef vändpunkten till ett bättre;
omsorg och kostnader sparades ej, militärläkarna
erhöllo en sjelfständig ställning och sjukhusväsendet
en utveckling, som dittills saknats. Resultaten
af denna sjukvård i fält voro förvånande, och de
europeiska härarna, i främsta rummet den preussiska
armén, sökte genast att på grund af denna erfarenhet
rekonstruera sitt militära sanitetsväsende. Fälttågen
1866 och 1870–71 tjenade till att ytterligare utbilda
detsamma. För närvarande är det egentligen endast
Rysslands och de skandinaviska landens härar, som
bibehålla den gamla organisationen. I afseende
på fältsjukhusen infördes under amerikanska
inbördeskriget ett nytt system. Förut och
äfven under början af detta krig användes till
fältsjukhus byggnader, afsedda för andra ändamål,
men erfarenheten ådagalade, att smärre provisoriska
byggnader bättre svarade mot ändamålet. Dermed
bildades utgångspunkten för en förändring af
sjukhusväsendet i fält och till en viss grad äfven i
fred. Sjukbaracker hade väl någon gång förut varit
använda, men ej så ändamålsenligt konstruerade och
planmässigt uppförda som de amerikanska. Mortaliteten
blef betydligt mindre och tillfrisknandet betydligt
hastigare i detta slag af sjukhusbyggnader, till följd
deraf att den ökade luft-tillgången och de hygieniska
anordningarna i öfrigt minskade infektionshärdarnas
och kontagiernas inflytande. Huvudprinciperna vid det
amerikanska systemet voro, att byggnaderna isolerades
och, endast der behofvet oundgängligen så fordrade,
förenades genom halftäckta gallerier; att afståndet
mellan de skilda byggnaderna bestämdes till omkr. 12
m., samt att byggnaderna uppfördes med gaflarna i norr
och söder samt fasaderna i vester och öster. – Under
fransk-tyska kriget 1870–71 och rysk-turkiska kriget
1877–78 användes baracksystemet i stor skala. Efter
den allmänt antagna tyska modellen innehåller hvarje
barack en sjuksal, för trettio personer, äfvensom ett
mindre kök, rum för sjukvaktarna samt latrin. Marken
i barackens närhet torrlägges fullkomligt genom
underdikning. Öfversta lagret af marken undangräfves
och ifylles med en bädd af sand, grus eller
slagg, hvilken höjer sig omkr. 0,15 m. öfver den
kringliggande jordytan. Väggarna strykas invändigt
med vattenglasfärg eller med ljus kalkmjölk, samt
det yttre takpappet med hvit färg för att sommartiden
minska värmen. Barackens golf lägges så, att detsamma
genom ett fritt cirkulerande luftlager är skildt från
marken. Kubikinnehållet luft uppgår till omkr. 31
kbm. pr man, och ventilationen sker genom takryttare
och en stor mängd fönster. Vintertiden förses baracken
med eldstäder, och luftrummet under golfvet fylles. –
Sjuktält användas sommartiden med stor fördel vid
fältsjukhusen. De äro af olika material, enkla eller
dubbla. De tyska sjuktälten, som rymma 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
