Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysiologi - Fysiologisk kemi - Fysionomi - Fysiotypi - Fysisk - Fysoklyster - Fysostomer - Fyt, Jan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som icke kunna undvara vissa materiela
hjelpmedel. Derigenom blifva de ock i hög grad
beroende af allmänheten, som ofta bedömer en
vetenskaps värde och lemnar henne sitt understöd
alltefter som densamma tyckes tillskynda menniskan
omedelbar nytta. En nyttig vetenskap i denna mening
är medicinen, och det var under en lång tid, som
alla de öfriga naturvetenskaperna uppväxte såsom
ett slags bihang till medicinen och under hennes
auspicier. Men från detta beroende lösgjorde sig
småningom den ena naturvetenskapen efter den andra;
och sedan de från slutet af 1700-talet nått en
alltjämt tillväxande sjelfständig utveckling och
samtidigt utöfvat ett storartadt omskapande inflytande
på det praktiska lifvets skilda områden, hafva de
ock i sin ordning mäktigt befordrat fysiologiens och
dermed hela medicinens utveckling. – Man har nämligen
numera kommit till full insigt derom att inga för
de lefvande varelserna egendomliga, mer eller mindre
hemlighetsfulla, krafter behöfva tagas med i räkningen
vid förklaringen af de fysiologiska processerna. Vid
dem verka inga andra krafter än de vanliga (fysiska
och kemiska) naturkrafterna. Hvarje fysiologiskt
spörsmål är derför ett fysiko-mekaniskt problem
i vidsträcktaste mening. Studiet af de vegetativa
funktionerna är endast använd kemi, af de animala
endast använd mekanik och fysik. Bland de stora namn,
som fästa sig vid fysiologiens omgestaltning i denna
riktning, stå främst: bland tyskarna Johannes Müller
och hans lärjungar Helmholtz, Du Bois-Reymond, Ludwig
och Brücke m. fl. samt bland fransmännen Magendie
och Claude Bernard. Den oerhörda framgång, hvarmed
dessas och deras talrika efterföljares arbeten i denna
riktning blifvit krönta, innebär redan ett bevis att
den rätta vägen blifvit funnen och beträdd. Knappast
har någon vetenskap på så jämförelsevis kort tid
gjort så stora framsteg, och knappast har inom
något område så ofta problem blifvit lösta, hvilka
kort förut gällt såsom för alltid oåtkomliga för
den vetenskapliga forskningen. Och likväl hafva på
samma gång en mängd nya, oöfverskådliga fält för
fortsatt verksamhet blifvit öppnade. – Fysiologien
är numera i full mening en naturvetenskap, som utom
anatomien äfven räknar kemien och fysiken bland sina
nödvändiga förutsättningar, och som vid den praktiska
experimentala forskningen använder deras metoder
och öfriga hjelpmedel med de modifikationer, som dess
egendomliga föremål betingar. Också hafva öfverallt,
der denna vetenskap tidsenligt odlas, särskilda
fysiologiska institutioner uppstått, hvilkas växande
förråd af allt mer fullkomnade apparater och öfriga
den experimentala forskningens tillbehör fördelaktigt
vittna om ett rastlöst och framåtgående arbete. Dessa
institutioners växande storlek och rika utstyrsel
i många land vittna äfven om hur högt fysiologien
värderas bland de folk, som öfverhufvud förstå att
tillbörligen uppskatta vetenskapens betydelse för
menskligheten. – Den moderna fysiologien har fört hela
medicinen ett jättesteg framåt och har på densamma
alltmer tryckt sin prägel af sträng vetenskaplighet
samt dermed
större grundlighet och klarhet. Den nuvarande
medicinen gör också allt mer skäl för sitt namn af
den fysiologiska medicinen. Så snart det nämligen
blifvit visadt, att de fysiologiska processerna
beherskas af de allmänna naturkrafterna efter
oföränderliga lagar, är det klart, icke allenast att
resultaten af experiment på djur kunna, med iakttagen
nödig hänsyn till oväsentliga modifikationer,
omedelbart tillgodogöras för menniskans fysiologi,
utan ock att de sjukliga (patologiska) processerna,
hvilka beherskas af alldeles samma krafter och äro
underkastade alldeles samma lagar som de fysiologiska,
af dessa sistnämnda omedelbart få sin belysning. –
Men fysiologiens pånyttfödande inflytande inskränker
sig på långt när icke ensamt till medicinen. Den
djerfva omkastning i vår uppfattning af lifvets
fenomen och den klara inblick i menniskans natur
densamma medfört hafva icke kunnat förfela att
skingra en mängd inrotade fördomar och sprida
upplysning till vidsträckta områden. Det är icke
lätt att visa och bevisa allt hvad en viss vetenskap
inverkar på de öfriga, men att fysiologien utöfvat
en sådan, det visas åtminstone deraf att sådana nya
forskningsarter som den fysiologiska psykologien
(en del af filosofien), ljudfysiologien (en gren
af språkforskningen) o. s. v. uppstått. Om den
fysiologiska akustikens betydelse för musikens teori
liksom den fysiologiska optikens vigt icke blott
för konsten, utan äfven för andra vigtiga praktiska
områden behöfver blott erinras. Än vigtigare är
denna vetenskap såsom en häfstång för den allmänna
menskliga, bildningen. Det oaktadt har fysiologien
blifvit utsatt för förföljelse i och genom agitationen
mot den s. k. vivisektionen – en agitation, som
förmenar sig handla i menniskovänligt syfte, men
i sjelfva verket, om den konseqvent fullföljdes,
skulle tillskynda icke blott menniskorna, utan äfven
djuren otaliga lidanden, om icke fullständig ruin.
F. H.
Fysiologisk kemi. Se Djurkemi.
Fysionomi. Se Fysiognomi.
Fysiotypi. Se Natursjelftryck.
Fysisk (jfr Fysik), hvad som angår fysiken,
vanligen fattad i dess äldre betydelse af vetenskap
om naturen; hvad som har afseende på naturföremål och
naturföreteelser i allmänhet; kroppslig. – Fysisk
omöjlighet, hvad som på grund af naturlagarna icke
kan inträffa. – Jfr Fysikalisk.
Fysoklyster. Se Benfiskar.
Fysostomer. Se Benfiskar.
Fyt [fejt], Jan, nederländsk djurmålare,
f. 1609, d. 1661, framställde alla slags djur,
lefvande och döda, med sådant mästerskap, att
han i sina bästa taflor anses komma den berömde
Frans Snyders nära, ja t. o. m. öfverträffa honom
i färgens värme och kraft. En hjort, förföljd af
ett koppel rasande jagthundar (i Berlin) och en
stor Björnjagt (i München) äro vackra exempel
på hans förmåga att framställa ett rörligt
djurlif. Eljest förekomma oftare af hans hand
framställningar af dödadt villebråd;, fem sådana
skildringar finnas i Stockholms nationalmuseum.
C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
