Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål / 523-524 (1882) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyr - Fyrabend - Fyrarullalåda - Fyrationdespanmål - Fyrdelt l. qvadrerad - Fyrdäckare - Fyrfartyg - Fyrhögarna l. Fyrkullarna - Fyringeniörkontoret - Fyrisvall, Föresvall l. Föresvallarna, Förisæng - Fyrisvand (Fyrrisvand) - Fyrisån - Fyrk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Vendée; i Britannien Eddystone, Bell Rock,
Skerryvore s. om Hebriderna; i Tyskland Bremerhaven,
Swinemünde och Gross-Horst, i Sverige Dämman samt i
Finland den nu (1882) under byggnad varande fyren å
Bogskär. I England har nedlagts betydliga kostnader
för uppförandet af fyrbyggnader på undervattensgrund
och låga klippor: vid dylika platser plägar man
dock vanligen utlägga fyrskepp. – Antalet fyrar vid
Sveriges hafskuster uppgick 1881 till 110, hvaraf 33
större (af 1:a, 2:dra och 3:dje ordningen), hvarjämte
fanns en stor mängd fyrlyktor vid insjöarna. I Norge
var år 1882 antalet 136, hvaraf 33 större; i Danmark
år 1880 84, hvaraf 20 större; i Finland 1879 20,
hvaraf 5 större; i Tyskland, som år 1800 egde blott
3 fyrar, år 1877 177; i Frankrike med Algeriet år
1879 382, hvaraf 78 större; i Nord-Amerikas Förenta
staterår 1879, utom en mängd små flodfyrar, 657,
deraf 128 större. Det förtjenar särskildt anmärkas,
att Japan, der den första fyren tändes år 1869,
1880 egde icke mindre än 43 fasta fyrar, af hvilka
14 större, samt 3 fyrskepp. A. G.

Fyrabend (af T. feierabend, högtidsafton), en från
skråtiden bruklig benämning för den från arbete
lediga delen af aftonen.

Fyrarullalåda, sjöart., den ända till senaste tider
allmännast brukliga sjölavetten, bestående af tvänne
sidoplankor, förenade medelst en bröst- och en
kammarkolf samt hvilande på



fyra på två axlar sittande rullar, för- och
akterrullar. I sidoplankornas öfverkant finnas
tapprundningar, i hvilka kanonens tappar hvila,
fasthållna genom tappöfverfall af jern, samt afsatser,
pallar, hvilka tjena till stöd för kanonspakarna
vid höjning eller sänkning af kanonens bakre del
(kammaren). Lavetten inhalas, t. ex. för laddning,
medelst en stjerttalja samt sättes till bords
och sidoriktas medelst tvänne sidotaljor. Jfr
Lavett. O. E. G. N.

Fyrationdespanmål, förv., det årliga anslag
af kronotionde, som sedan 1637 utgått till
Allmänna barnhuset i Stockholm med 40:de tunnan
af all kronotionde i vissa län. Fyrationdespanmålen
kallas äfven barnhustunnan. Se
d. o. Kbg.



Fyrdelt l. qvadrerad kallas en sköld, som är genom
en skura klufven på längden och genom en annan delad
på bredden (se fig.).

Fyrdäckare, skeppsb., linieskepp med fyra täckta
batterier, förekommo någon gång under segelskeppens
tid, men

voro mindre ändamålsenliga, enär man
för artilleristyrkan nödgats uppoffra såväl
manöverfärdighet som välsegling. Detta visade sig vid
Trafalgar 1805, der spanska fyrdäckaren "Santissima
Trinidad" om 140 kanoner eröfrades och sänktes. Efter
den tiden kommo fyrdäckarna ur bruk. Jfr Linieskepp.
O. E. G. N.

Fyrfartyg. Se Fyrskepp.

Fyrhögarna l. Fyrkullarna, Corpus quadrigeminum,
anat., fyra symmetriskt parvis vid hvarandra
ställda halfklotformiga, nervösa knölar af
4–7 mm. vid baserna. De stå på en märgskifva på
hjernstjelken öfver hjernhålan, i bottnen af stora
hjernklyftan. Deras inre massa är grå substans,
som täckes af hvit. De utgöra ursprungspunkter för
synnerverna samt stå i samband med synförnimmelsen och
pupillens rörelser äfvensom antagligen med ögats.
G. v. D.

Fyringeniörkontoret, afdelning af lotsstyrelsen,
med hufvudsakligt uppdrag att uppgöra förslag
till samt utföra eller öfvervaka nybyggnader
och förbättringar af lotsverkets fyrar och andra
byggnader. A. G.

Fyrisvall, Föresvall l. Föresvallarna, äfven
Förisæng, den ganska breda och omkr. 7,5 km. långa
slätt, hvilken omgifver Fyrisån på bägge sidor under
dennes nedre lopp, söderut från Upsala. Enligt sagan
skall Rolf Krake, då han eftersattes af sin förrädiske
styffader, Sveakonungen Adils, hafva kastat guld på
slätten för att uppehålla förföljarna och lyckats
undkomma, under det svearna uppsamlade guldet,
som deraf på de nordiske skaldernas bildspråk ofta
kallades Föresvalls säd eller Rolf Krakes säd. På
F. stod äfven, sannolikt omkr. 988, det ryktbara
slag, i hvilket Erik Segersäll besegrade sin brorson
Styrbjörn Starke, som stupade.

Fyrisvand (Fyrrisvand), en af de största
insjöar i Öfre Telemarken, i Norge. Längd 27
km. Ytinnehåll 54 qvkm. Höjd öfver hafvet 270 m.
Y. N.

Fyrisån, i äldre tider Föresån, Uplands största
vattendrag, har sitt ursprung i Rasbokils sockens
norra skogstrakt, flyter först åt n. till Film
och Dannemora, upptagande vattnet från talrika
smärre sjöar, derefter i sydlig hufvudriktning genom
Uplandsslätten och Upsala stad samt utmynnar efter 80
km. lopp i Mälarefjärden Ekoln vid Flottsund, fordom
Flötsund. Ån upptager med sina tillflöden – Tensta-
eller Vendelsån, Björklingeån och Jumkilsån från
vester, Fernboån, i sitt nedre lopp kallad Säfjaån,
från öster – ett ej oansenligt vattenområde, men
dess vattenmassa är likväl ej synnerligt betydande,
utom vid höst- och vårfloderna eller under ovanligt
våta somrar, då öfversvämningar förekomma i lågt
belägna trakter. Ån är segelbar från mynningen till
Upsala (8 km.) för 2,4 m. djupgående fartyg samt 8
km. ofvanför Upsala för pråmar.

Fyrk, förv., är, enligt k. förordningen om
kommunalstyrelse å landet af d. 21 Mars 1862, §
58, sådan denna erhållit förändrad lydelse genom
k. förordningen d. 15 Sept. 1863, den norm, enligt
hvilken kommunalutskylder å landet skola utgöras. Det
antal fyrkar, som blifvit en till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>