Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Furumarck, Johan Henrik - Furunkel - Furusund - Furön - Fusaro, Lago del - Fusel - Fuseli, J. H. - Fusijama - Fusilier l. Fysilier - Fusiliering - Fusinato, Arnaldo - Fusion - Fuss - Fuss, Nikolaus von - Fust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Haapaniemi krigsskola, bevistade finska kriget 1788
–89 och var, då 1808 års krig begynte, major vid
Savolaks’ fötjägareregemente. F. utmärkte sig i
slaget vid Revolaks, sårades i drabbningen vid
Lintulaks (d. 2 Juli 1808) och låg derefter sjuk
under arméns reträtt norr-ut År 1809, då ryska
trupperna öfvergått Qvarken, var F., som blifvit
utnämnd till öfverstelöjtnant, posterad vid Holmön
i spetsen för en obetydlig styrka. Han var nära
att blifva kringgången, men räddade sig och sin
trupp genom ett med stor käckhet och ringa förlust
verkstäldt återtåg. Sedermera beordrades han att
med 650 man tåga till Skellefteå för att undanskaffa
kronans dervarande förråd, men blef omringad af en
öfverlägsen fientlig styrka och med hela sin trupp
tillfångatagen, d. 15 Maj 1809. F. återvände fangen
till Finland och erhöll d. 20 Nov. 1810 afsked
ur svensk krigstjenst med öfverstevärdighet. Han
introducerades på finska riddarhuset 1818 och lefde
sedermera på sin egendom Sokkala i S:t Michels socken,
der han afled d. 10 Dec. 1835. Med honom utgick adliga
ätten Furumarck på finska riddarhuset. – F. omnämnes
i dikten "Fältmarskalken" i "Fänrik Ståls sägner".
M. G. S.
Furunkel, kirurg. Se Bolde.
Furusund, badort, belägen på en ö inom Blidö socken,
Frötuna skeppslag, Stockholms län, på norra sidan om
den s. k. Furusundsfarleden till Stockholm. Tull-,
lots-, telegraf- och poststation. Vacker
skärgårdsnatur. Omkr. 170 innev. På andra sidan om
den här knappt 300 m. breda farleden ligger, på norra
änden af ön Yxlan, byn Köpmanholmen, med omkr. 150
innev., i egenskap af badort betraktad såsom en del
af Furusund. A. G.
Furön, holme i Kalmar sund, utanför Oskarshamn. På
holmens vestra udde uppfördes 1874 en fyr, som lyser
med dels rödt, dels hvitt sken vid 14,5 m. höjd
öfver vattenytan. Mot öster är fyren försedd med
klippapparat. Lysvidd för det hvita skenet är 8,
för det röda 5 minuter. På platsen är jämväl
lotsuppassningsställe. A. G.
Fusaro, Lago del (forntidens Acherusia), en liten sjö
i södra Italien, på halfön mellan Gaëta-bukten och
Pozzuoli-viken, v. om Neapel. Dess stränder användes
i forntiden till begrafningsplats. Folktron satte
den i förbindelse med underjordens flod Acheron.
Fusel, egentligen ett tyskt ord, som betyder finkel
(entfuseln t. ex. betyder borttaga finkeloljor ur
sprit). Det nyttjas emellertid på svenska någon gång,
i öfverflyttad bemärkelse, äfven om andra varor
och brukar då hafva betydelsen af något dåligt,
underhaltigt, S. J-n.
Fuseli, J. H. Se Füssli, 4.
Fusijama ("stort berg"), utslocknad vulkan på japanska
ön Nipon, v. om Jokohama. Omkr. 3,750 m.
Fusilier [fysilie] l. Fysilier, krigsv., kallades i
Frankrike de första trupper, som under senare hälften
af 17:de årh. väpnades med gevär (fusil). Konung
Fredrik I i Preussen gaf ett af sina gardesregementen
benämningen fysiliergarde. Fredrik Vilhelm I och
Fredrik II uppsatte flera fysilierregementen (allt
infanteri).
Sedermera här benämningen fortlefvat
endast i Preussen, der hvarje armékår ännu
har ett fysilierregemente, och der tredje
bataljonen vid hvarje infanteriregemente kallas
fysilierbataljon. Fysiliererna voro förr lätt
infanteri, men numera skilja de sig från det öfriga
infanteriet endast genom färgen på remtyg och
plymer. C. O. N.
Fusiliering, Fr. fusillade [fysijad],
arkebusering. Se d. o.
Fusinato, Arnaldo, italiensk skald, född 1817,
egnade sig först åt advokatyrket. 1848 deltog han
i nationalitetskampen mot österrikarna och utmärkte
sig i spetsen för en bataljon frivillige vid Vicenza
och Montebello. Som officer vid alpjägarekåren
deltog han sedermera i försvaret af det blockerade
Venezia. 1856 gifte han sig med skaldinnan Erminia
Fua (se Fua-Fusinato, Erminia). Som lyriker intager
F. ett framstående rum bland Italiens moderna
skalder. Hans förnämsta skapelse är dikten Lo studente
di Pavia. 1853–54 utkom en samling af hans dikter
och 1870 särskildt hans fosterländska sånger, Poesie
patriotiche medite.
Fusion (Fr. fusion, af Lat. fundere, gjuta),
gjutning, smältning; sammansmältning af olika frågor,
olika intressen, skilda politiska partier o. s. v. Med
detta ord betecknas särskildt de försök, som efter
1848 upprepade gånger gjorts i Frankrike att förena
legitimister och orleanister till ett parti, på det
sätt att den barnlöse grefven af Chambord skulle
erkännas som Frankrikes rättmätige konung och grefven
af Paris som hans efterträdare på tronen. – Fusionist,
anhängare af en fusionspolitik. – Fusionistisk,
som har afseende på en fusion.
Fuss, T., "fot", tyskt längdmått af vexlande storlek:
i Preussen (den s. k. rhenländska foten) = 0,314 m., i
Österrike = 0,316 m., i Sachsen = 0,283 m., i Bajern =
0,292 m., i Baden = 0,3 m., i Würtemberg = 0,286 m.
Fuss, Nikolaus von, schweizisk matematiker,
född i Basel 1755, blef 1776 adjunkt och 1784
ledamot af vetenskapsakademien i Petersburg samt
professor vid ryska kadettskolan. 1797 utnämndes
han till professor vid marinkåren och erhöll
1806 titeln verkligt statsråd. 1800–26 var han
ständig sekreterare vid ofvannämnda akademi och var
dessutom ledamot af flere andra lärda sällskap,
bl. a. af Vetenskapsakademien i Stockholm
och Vetenskapssocieteten i Upsala. F. inlade
stor förtjenst om ordnandet af Rysslands högre
undervisningsväsende. Hans många vetenskapliga
afhandlingar, hvilka beröra olika grenar af teoretisk
och tillämpad matematik samt astronomi äfvensom bank-
och försäkringsväsendet, finnas till största delen
intagna i Petersburgakademiens handlingar. Död i
Petersburg 1826. K. L.
Fust (af Lat. fustis, trä), skeppsb., ett slags
fartyg. Redan under 13:de årh. förekom under denna
benämning ett slags roddfartyg, i storlek något
mindre än galéren. I 15:de årh. hade fusten bildat
en särskild fartygstyp, stående mellan galéren eller
galeoten och brigantinen, och i storlek varierande
från 12 till 26 roddarebänkar (en roddare på hvarje
bänk). I början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
