Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frösö - Fröträd - Frötuna - Frötuna och Länna - Frövi - Frövid Döfve - Frövi-Ludvika-banan - Fröår - Fröämne - Fröärr - Ftaleinfärger - Ftalsyra - Ftartolatrer - Ftiriasis, lussjuka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stall och ridhus m. m. Fordom fanns på ön ett par
skansar, hvilka för länge sedan raserats. Ön utgör
en socken i Sunne tingslag, Jämtlands län, med en
areal af 10,853,5 har, hvaraf 3,290 har upptagas af
vatten. 32,797 mtl. 1,411 innev. (1880). Annex till
Sunne, Hernösands stift, Jämtlands östra kontrakt.
Fröträd, skogsv., kallas de träd, som vid skogens
afverkning qvarlemnas jämnt fördelade, för att
återväxt skall uppkomma genom sjelfsådd från desamma. Man
utväljer dertill medelstora, friska och vackra träd,
med rikt utbildad och högt sittande krona. I
granskog qvarlemnas dock de risigaste träden,
emedan dessa äro de enda, som tåla en friare
ställning. – Fröträdsställning, utmärkande af
fröträden och afverkning af de öfriga träden,
utföres i barrskogar vintern före fröåret och i
löfskogar samma år, som fröåret inträffar. De dervid
qvarlemnade träden skola icke allenast beså marken,
utan äfven gifva såväl den som de uppkomna plantorna
erforderligt skydd. Fröträdsställningens täthet måste
derför afpassas efter trädslagets och växtplatsens
beskaffenhet. C. G. Hz.
Frötuna. 1. Socken i Stockholms län, Frötuna
och Länna skeppslag. Arealen 11,293,5 har. 1,670
innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 2:dra
kl., Upsala stift, Sjuhundra kontrakt. – 2 Säteri i
Rasbo socken och härad i Upsala län, vid Fundbosjön,
utgör ett gods bestående af 26 3/8 mantal, taxeradt
till 475,566 kr. Det har tillhört slägterna Färla,
Sparre, Stralendorp, Ulf, Björnlår. Frötuna indrogs
till kronan, men kom sedan till slägterna Soop,
Posse, Kyle, Ribbing, Gyllenkrok och såldes 1775 till
hofmarskalken friherre Charles de Geer, hvilkens
enka, friherrinnan Katarina Charlotta de Ribbing,
1786 gjorde det till fideikommiss. F. n. (1882)
innehafves det af hofmarskalken friherre Louis de Geer
af Leufsta. – 3. Landtegendom jämte stångjernsbruk,
qvarn, såg och tegelbruk i Götlunda socken,
Örebro län, vid Oppboga ström. 12 5/6 mtl med
tillhörande egendomar i Fellingsbro och Lillkyrka
socknar, alltsammans 1879 taxeradt till 528,600
kr. 1879 smiddes vid bruket 460,230 kg. stång-
och ämnesjern. Godset grundades på 1600-talet af
generallöjtnanten Niklas Danckwardt-Lillieström. 1871
såldes det till ett engelskt bolag, som gjorde
stora anläggningar derstädes till en större
bruksrörelse. 1875 öfvergick det till den nuvarande
egaren, grosshandlaren Jak. Fischer.
Frötuna och Länna, skeppslag i Stockholms län,
Stockholms läns fjerde fögderi, Mellersta Roslags
domsaga. Arealen 37,937 har, hvaraf 2,907 har upptagas
af vatten. 7,231 innev. (1880). Skeppslaget omfattar
socknarna Frötuna, Rådmansö, Länna och Blidö.
Frövi. 1. Landtegendom och jernbruk i Näsby socken,
Örebro län, vid den på något afstånd från gården i
sjön Väringen utfallande Frövi-ån och helt nära Frövi
jernvägsstation. Vid bruket smiddes 1879 415,213
kg. stång- och ämnesjern. Egendomen köptes 1792 af
bruksegaren J. N. Tersmeden, egare till Hinseberg,
med hvilket den sedan varit förenad. – 2. Station
på Stockholm–Vesterås–Bergslagens jernväg samt
ändpunkt på Frövi–Ludvika-banan, ligger i Näsby
socken, Örebro län, nära sjön Väringen, 25 km. från
Örebro samt 19 km. från Linde.
Frövid Döfve. Se Arnvid Blinde.
Frövi-Ludvika-banan mellan Frövi station på
Stockholm–Vesterås–Bergslagens jernväg och Ludvika
jernbruk i Kopparbergs län, der den står i förbindelse
med Bergslagernas jernväg. Spårvidd 1,435 m., längd
98 km. Banan öppnades i sin helhet för trafik
d. 8 Okt. 1873 och kostade med rörlig materiel
t. o. m. 1879 11,719,739 kr. eller 119,188 kr. pr
km. Egare: ett engelskt bolag.
Fröår, skogsv. För ett trädslag säges fröår vara
för handen, då detsamma, inom en större trakt, bär
ymnigt med frö. För tall inträffa fröåren ganska
oregelbundet; dock kan man i allmänhet räkna på att
erhålla två fröår inom loppet af tio år. För gran
inträffa de deremot regelbundet hvart tredje eller
fjerde år, för ek hvart sjette eller sjunde, för bok
hvart åttonde och tionde år. Öfriga löfträd äfvensom
lärkträdet hafva nästan årligen ymnigt med frö.
C. G. Hz.
Fröämne. Se Fröknopp.
Fröärr. Se Frö.
Ftaleinfärger, kem. tekn., en klass af
konstgjorda färgämnen, som står nära anilin- och
naftalinfärgerna. Genom inverkan af vattenfri ftalsyra
(se d. o.) på fenol, resorcin, pyrogallussyra
m. fl. ämnen uppstå de af A. Baeyer i München under
förra hälften af 1870-talet upptäckta ftaleinerna,
hvilka sjelfva äro eller genom kemisk behandling
kunna gifva upphof till ofta mycket praktfulla
färgämnen. En af de vigtigaste ftaleinfärgerna är
eosin, som man kan framställa genom att med brom
behandla resorcinens ftalein, och som bildar ett
brunrödt pulver, hvilket åt silke och ylle förlänar
en utmärkt vacker, eldigt skiftande rosaröd färg.
S. J-n.
Ftalsyra, kem., en tvåbasisk organisk syra,
benzolortodikarbonsyra, C6 H4 (COOH)2, hvilken
erhålles genom oxidation af naftalin C6 H4 . C4H4.
Vid upphettning sönderdelas syran i vatten och i
ftalsyreanhydrid C6 H4 C2 O3, som sublimerar i
långa, färglösa nålar. Ftalsyra gifver upphof till
en mängd vackra och intressanta färgämnen, hvilka
uppstå, då ftalsyran upphettas med fenoler och
svafvelsyra eller klorsink. Se Ftaleinfärger.
P. T. C.
Ftartolatrer ("förgänglighetstjenare", af
Grek. fthartos, förgänglig, och latris, tjenare)
l. severianer (efter sin hufvudman Severus) kallades
det parti bland monofysiterna, som ansåg Kristi kropp
förgänglig. Det motsatta partiet, aftartodoketer
("oförgänglighetstroende", af a, negativ partikel,
fthartos och dokein, tro) eller julianister (efter
sin hufvudman, en viss Julianus), ansåg deremot,
att Kristi kropp var oförgänglig och ej underkastad
förruttnelse.
Ftiriasis (af Grek. fthteir, lus), lussjuka, en
omåttlig samling af parasiter, pediculus, ej blott
på hårbevuxna delar af kroppen, utan äfven i sårnader
och bölder samt under sårrufvor, förekommer hos både
menniskor och djur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
