Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fried, Heinrich Jakob - Friedberg - Friedberg, Heinrich - Friedeberg - Friedeck - Friedenthal, Karl Rudolf - Friederich, Andreas - Friederichs, Karl Heinrich Friedrich Wilhelm - Friedland - Friedland, Valentin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstnärliga utbildning under ledning af Langer och
Cornelius. 1834–37 studerade han i Rom. F. egde ett
poetiskt sinne och behandlade med förkärlek ämnen
ur Tysklands medeltidshistoria och den romantiska
poesien: Den sårade riddaren, Riddar Toggenburg,
Gretchen vid spinnrocken, Blå grottan på Capri
m. m. Han utgaf äfven en samling dikter, Epheuranken
(2 b., 1840–41).
Friedberg [fri-]. 1. Stad i bajerska regeringsområdet
Oberbajern. vid Ach. 2,350 innev. (1875). Fruktträds-
och humleodling. Den 24 Aug. 1796 vunno fransmännen
under Moreau en seger derstädes öfver österrikarna
under Latour. – 2. (F. in der Wetterau) stad i
hessiska prov. Oberhessen, nära Usbach. 4,420
innev. (1875). En särskild stadsdel bildar
Burgfriedberg, hvilken fordom var säte för ett
mäktigt, under en borggrefve stående ridderskap, som
förvärfvade ansenliga besittningar i nejden, ofta
låg i fejd med stadens borgare och upplöstes först
1806. I denna stadsdel ligger ett storhertlgligt
slott. Staden har flere fabriker för tillverkning
af lack och kemiska preparat för fotografi,
särskildt albuminpapper. Fransmännen under Jourdan
segrade vid F. d. 10 Juli 1796 öfver österrikarna
under Wartensleben. – 3. Stad i Schlesien. Se
Hohenfriedberg.
Friedberg [fri-], Heinrich, tysk jurist,född 1813,
blef 1873 understatssekreterare i justitieministeriet
och 1875 kronsyndikus. Sin förnämsta förtjenst har han
inlagt såsom skapare af strafflagen inom Nordtyska
förbundet, hvilken sedan uppställningen af första
planen 1868 blifvit honom anförtrodd, hufvudsakligen
genom hans energi fullbordades inom otroligt kort
tid (1870). Likaledes tog han en framstående andel
i öfverläggningarna om en militär strafflag för
Tyska riket och har författat Entwurf einer deutschen
strafprocessordnung (1873).
Friedeberg [fri-], stad i preussiska regeringsområdet
Frankfurt (Brandenburg). 5,804 innev. (1875).
Friedeck [fri-], stad i österrikiska
Schlesien, vid Ostravitza, som skiljer den
från den mähriska staden Mistek. Omkr. 5,200
innev. Bomullsmanufakturer. Jernverk.
Friedenthal [fri-], Karl Rudolf, preussisk statsman,
f. 1827, hade innehaft åtskilliga juridiska ämbeten,
då han 1863 lemnade statens tjenst. 1867 blef
han ledamot af Nordtyska förbundets riksdag
och sedermera af tyska riksdagen. I början
af sin parlamentariska bana höll han sig till
de gammalliberale, men blef sedan stiftare och
ledare af det tyska rikspartiet. De genom Nordtyska
förbundet införda reformerna belyste han i skriften:
Reichstag und zollparlament, gesetzgeberische
resultate der sessionen von 1861 und 1868 (1869). I
Nov. 1870 kallades han till tyska högqvarteret
i Versailles för att deltaga i de förberedande
öfverläggningarna för uppgörandet af planen till den
tyska riksförfattningen. S. å. invaldes han i den
preussiska deputeradekammaren, der han 1873 blef vice
president och bl. a. verksamt bidrog till införandet
af kretsordningen (1872). 1874 utnämndes han till
åkerbruksminister och förestod derjämte 1877–
78 inrikesdepartementet. Vid landtdagen 1878
–79 genomdref han antagandet af lagförslagen om
vattenrätten och om hypoteksbanker. 1879 öfvertog han
äfven styrelsen öfver rikets domän och skogar, men
afgick derefter s. å. ur ministèren, sannolikt till
följd af furst Bismarcks agrariska tullpolitik. 1879
blef han ledamot af preussiska herrehuset.
Friederich [fri-], Andreas, tysk bildhuggare, f. 1798,
studerade hos bl. a. Bosio i Paris och Thorvaldsen
i Rom samt bosatte sig 1826 i Strassburg, der han
dog 1877. Många tyska städer prydas af ståtliga
monumentala verk af F:s hand (minnesvårdar och
stöder). Han arbetade mestadels i sandsten och granit.
Friederichs [fri-], Karl Heinrich Friedrich Wilhelm,
tysk arkeolog, f. 1831, d. 1871, studerade först
filologi hos Hermann och Nägelsbach samt derefter
arkeologi hos Gerhard i Berlin. Der inlade han
mycken förtjenst om den nya museikatalogens
utarbetande och blef professor vid universitetet
samt, 1868, direktör för antiksamlingen. F. besökte
i vetenskapliga ändamål Italien, Cypern, Egypten,
Athen och Sicilien. Jämte en mängd arkeologiska
uppsatser i facktidskrifter finnas af honom arbetena
Praxiteles und die Niobegruppe (1855) och Berlins
antike bildwerke (mera kändt under sin andra titel:
Bausteine zur geschichte der griechisch-römischen
plastik, 2 b., 1868–72, med tillägg 1873). En samling
af F:s resebref från Grekland, Orienten och Italien
utkom 1872 under titeln Kunst und leben.
Friedland [fri-]. 1. Stad i Böhmen och hufvudort i det
liknämnda allodialherrskapet, vid Wittich. Omkr. 4,500
innev. Textilindustri. Invid staden på en basaltklippa
ligger det fordom fasta slottet F., med värdefulla
målningar och vapensamlingar. Den nedre delen har i
nyare tid blifvit ombyggd. Staden gaf fordom namn
åt det af Albrecht von Waldstein (Wallenstein)
bildade hertigdömet F., som omfattade inalles 9
städer samt 75 slott och byar. Sedan han 1634 blifvit
mördad, skiftades hertigdömet bland deltagarna i och
anstiftarna af mordet, hvarvid grefve Gallas erhöll
herrskapet F. Detta tillhör nu linien Clam–Gallas. –
2. Stad i Mecklenburg-Strelitz. Omkr. 5,000
innev. – 3. Stad i preussiska regeringsområdet
Königsberg, prov. Ostpreussen, vid Alle. 3,299
innev. (1875). Historiskt bekant genom Napoleons
seger derstädes d. 14 Juni 1807 öfver ryssarna och
preussarna under Bennigsen.
Friedland [fri-], Valentin, vanligen kallad
Trotzendorf, tysk skolman, f. 1490, blef 1515 lärare
vid skolan i Görlitz. Luthers uppträdande förmådde
honom, 1518, att nedlägga sitt ämbete och flytta till
Wittenberg, der han slöt sig till reformatorerna. 1523
blef han gymnasierektor i Goldberg i Schlesien,
flyttade 1527 såsom lärare till Liegnitz och derifrån
1529 åter till Wittenberg, hvarifrån han 1531 för
andra gången återvände till Goldberg. Under hans
ledning vann skolan derstädes ett mycket stort
anseende. Läroverket var organiseradt efter den
romerska republikens mönster med konsuler, senatorer,
censorer, qvestorer samt med ordnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
