Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Vilhelm (Friedrich Wilhelm) (kurfurste af Hessen-Kassel) - Fredsberg, socken i Skaraborgs län - Fredsdomare - Fredsfursten. Se Godoy - Fredsfördrag. Se Fredsslut - Fredshjelp, en tillfällig bevillning - Fredskyrkor, tre kyrkor, som de evangeliska kristna i de schlesiska städerna Glogau, Jauer och Schweidnitz genom westfaliska freden på Sveriges yrkande fingo rättighet att bygga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oefterrättlighet inledde honom snart i strid med
representationen. Då Vilhelm II dött (1847), ämnade
F. V. genom en statskupp göra slut på 1831 års
författning, men planen strandade på officerskårens
vägran att medverka. Han blef tvärtom 1848 tvungen
att antaga flere lagar, genom hvilka författningen
för första gången blef en verklighet. Men knappt
hade i Tyskland de första förebuden till en allmän
reaktion visat sig (Nov. 1848), förrän F. V. försökte
återinföra det gamla regeringssättet och vågade
ålägga folket att, trots representationens vägran,
utgöra de vanliga skatterna. Detta framkallade ett
uppror, och F. V. måste fly från sin hufvudstad. Men
en österrikisk-bajersk här inryckte i Hessen
(d. 1 Nov. 1850) och återställde kurfurstens
välde. De derpå följande åren utmärktes genom tätt
och ofta återkommande strider mellan F. V. och
representationen. I striden mellan Österrike
och Preussen 1866 slöt sig F. V. till den förra
makten, men blef redan d. 23 Juni af preussiska
trupper tillfångatagen på Wilhelmshöhe och förd till
Stettin. Hessen införlifvades med Preussen. Genom ett
fördrag med preussiska regeringen (d. 17 Sept. 1866)
löste F. V. sina undersåtar från deras trohetsed,
hvaremot han erhöll löfte att få behålla sin
privategendom. Från sin nya bostad, Horzovitz i
Böhmen, började han snart stämplingar, hvilka hade
till följd att Preussen, i början af 1869, lade beslag
på hans egendom. F. V. lefde i morganatiskt äktenskap
med Gertrud, grefvinna af Schaumburg och prinsessa
af Hanau. Död d. 6 Jan. 1875.
Fredsberg, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad. Arealen (tillsammans med Björkäng) 11,767
har. 2,649 innev. (1880). Jämte Bäck och Björkängs
kapell utgör F. ett regalt pastorat af 1:sta kl.,
Skara stift, Norra Vadsbo kontrakt.
Fredsdomare (Eng. justice of the peace; Fr. juge de
paix). I England bildar fredsdomaren medelpunkten
i de till sjelfstyrelsen (self government) hörande
inrättningarna och är utrustad med en högst omfattande
myndighet. Han är representant för konungen såsom
upprätthållare af allmän frid och säkerhet (custos
pacis). I denna egenskap utöfvar fredsdomaren en
vidsträckt polisuppsigt. Så eger han häkta för brott
misstänkta personer, fordra borgen af dem, af hvilka
fridsbrott kan befaras, verkställa förberedande
undersökning i gröfre brottmål och ådöma straff
för vanliga polisförseelser. Dessutom tillkommer
det honom att öfvervaka, att lag och ordning
iakttagas å en mängd till näringar och förvaltning
hörande områden. Sålunda utöfvar han uppsigt öfver
fabriker och yrken, jägt och fiske, allmänna vägar
och transportväsende, fattigvård och lösdrifveri,
skatteuppbörd m. m. Hans åtgärder framträda dels såsom
tillämpning af gifna straffbud (convictions), dels
ock såsom sjelfständiga anordningar till främjande
af det allmänna bästa (ordres). I det hela har
hans verksamhet den yttre formen af en rättskipning
(jurisdiction). Den egentliga civila rättskipningen
– afgörande af tvister om mitt och ditt – faller
deremot icke inom hans behörighetsområde. – De nu
nämnda ärendena handlägger fredsdomaren ensam eller
tillsammans med en
ämbetsbroder (petty session). Men dessutom sammanträda
dels fredsdomarena inom ett mindre distrikt till
special session, dels fredsdomarena inom ett grefskap
eller större distrikt till general session. Vid de
förra sammanträdena tillsättas kommunala tjenstemän,
meddelas rättigheter att utöfva näring m. m.; vid de
senare handläggas åtskilliga vigtigare, för kretsen
gemensamma förvaltningsärenden, upptagas besvär
öfver fredsdomares beslut och åtgärder samt dömes,
med användande af jury, öfver brott, med undantag af
de allra gröfsta. – Fredsdomareämbetet är i England
gammalt. Det har varit en bestående institution från
1360, då de funktioner, som dittills utöfvats af
kungliga prefekter, öfvertogos af jordegarna. Det
är fortfarande ett icke aflönadt hedersämbete,
hvilket i allmänhet eftersträfvas af orternas rikaste
och mest ansedde män, såsom ett trappsteg till den
politiska banan. Dock har man i de största städerna
funnit nödigt att gifva fredsdomaren aflöning. –
Fredsdomarena utnämnas för lifstid af konungen. De
ega till biträde åtskilliga underordnade tjenstemän,
hvilka åtnjuta ersättning genom sportler.
En väsentligt annan ställning intaga fredsdomarena
i Frankrike. Äfven der utöfva de en viss
polisverksamhet, men af mycket underordnad
natur. Deras egentliga uppgift är att besörja
rättskipningen i mindre saker, såväl tvistemål som
brottmål. I tvistemål döma de i regeln såsom första
och sista instans, när sakens värde icke öfverstiger
100 frcs (omkr. 71 kr.), och såsom första instans,
när värdet icke går öfver 200 frcs; i brottmål
utgör 5 dagars fängelse eller 15 frcs böter det
högsta straff de kunna ådöma. Vid sidan af denna
rättskipande verksamhet tillhör det fredsdomaren
att söka medla mellan tvistande parter, innan saken
drages inför rätta (se Förlikningsdomstolar). De
franske fredsdomarena intaga ingalunda samma
upphöjda ställning i samhället som de engelske;
befattningen är aflönad och beklädes ofta af
underordnade tjenstemän, som lemnat sin förra
befattning. De nämnas af republikens president och
kunna af honom afskedas. – I de land, hvilka bildat
sin lagstiftning efter den franska, såsom Belgien och
Italien, har fredsdomare-inrättningen blifvit införd,
ehuru i mer eller mindre ändrad form. I Tyskland
motsvaras fredsdomarena af "die amtsrichter", ehuru
dessas ställning i flere hänseenden är en annan.
I. Afz.
Fredsfursten. Se Godoy.
Fredsfördrag. Se Fredsslut.
Fredshjelp, en tillfällig bevillning, som 1720
års riksdag beslöt till "krigets utförande och en
anständig freds vinnande", var fortsättningen af
den vid 1719 års riksdag beslutade bevillningen
för riksgäldens afbetalande och efterträddes
i sin ordning vid 1723 års riksdag af en
efter hvars och ens samhällsställning och
förmögenhet lämpad lön- och betalningsafgift.
Kbg.
Fredskyrkor (T. friedenskirchen), tre kyrkor, som de
evangeliska kristna i de schlesiska städerna Glogau,
Jauer och Schweidnitz genom westfaliska freden
på Sveriges yrkande fingo rättighet att bygga. De
uppfördes utanför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
