Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Fredrik (Friedrich) Karl Nikolaus (prins af Preussen) - 2. Fredrik (Friedrich) Vilhelm Nikolaus Karl (prins af Preussen) - Fredrik (Frederik) (hertigar af Slesvig-Holstein-Sönderborg-Augustenborg) - Fredrika (socken) - Fredrika Dorotea Vilhelmina (svensk drottning) - Fredrik Adolfs kyrka - Fredrik af Normandie, Hertig - Fredriksberg - Fredriksborg - Fredrikshamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
armén under general Chanzy, i flere slag vid Loire,
i början af Dec., och tillintetgjorde densamma
i sjudagarsslaget vid Le Mans, som slutade d. 12
Jan. 1871. F. K:s krigföring har städse utmärkt
sig för synnerlig kraft och bestämdhet. – Han är
sedan 1854 förmäld med prinsessan Maria Anna af
Anhalt. C. O. N.
2. F. Vilhelm Nikolaus Karl, kronprins af Tyska
riket och af Preussen, son till kejsar Vilhelm och
Augusta af Sachsen-Weimar, föddes d. 18 Okt. 1831
och erhöll en synnerligen omsorgsfull vetenskaplig
uppfostran. 1864 fick han befälet öfver 2:dra
armékåren (Pommern). Vid krigsutbrottet 1866 ställdes
han i spetsen för 2:dra armén, som från Schlesien
inryckte i Böhmen och i rätt tid inträffade på
slagfältet vid Königgrätz, d. 3 Juli 1866, för att
hjelpa 1:sta armén till seger. I kriget mot Frankrike
1870–71 fick han befälet öfver den af nordtyska
och sydtyska trupper bestående 3:dje armén, besegrade
marskalk Mac-Mahon vid Weissenburg d. 4 och vid Wörth
d. 6 Aug. 1870 samt vid Sedan d. 1 Sept. Han ryckte
derefter till Paris, hvilken fästning inneslöts
af hans egen armé och Maas-armén. I Okt. 1870
utnämndes F. V. till generalfältmarskalk och blef
d. 18 Jan. 1871 kronprins af Tyska riket. Under
kejsar Vilhelms sjukdom (d. 6 Juni–5 Dec. 1878),
till följd af attentatet, företrädde han denne i
regeringen. Gift d. 25 Jan. 1858 med prinsessan
Viktoria af Storbritannien. C. O. N.
Fredrik (Frederik), åtskilliga hertigar af
Slesvig-Holstein-Sönderborg-Augustenborg. Se
Augustenborg, hertiglig slägt. – Hertig F. Kristian
August ("pretendenten"), f. 1829, dog d. 14 Jan. 1880.
Fredrika, socken i Vesterbottens län, Asele
lappmarks tingslag. Arealen 110,705,7 har. 923
innev. (1880). Konsistorielt lappmarkspastorat,
Hernösands stift, Södra lappmarkens kontrakt.
Fredrika Dorotea Vilhelmina, svensk drottning, dotter
af badensiske arfprinsen Karl Ludvig och Amalia
Fredrika af Hessen-Darmstadt, föddes d. 12 Mars
1781. Efter att i Leipzig hafva blifvit förlofvad med
Gustaf IV Adolf (1797), blef den för sin sällsynta
fägring utmärkta prinsessan d. 6 Okt. s. å. "par
procuration" i Stralsund vigd med honom. Den 31
Okt. 1797 firades bilägret i Stockholm. Hennes
äktenskap blef icke lyckligt. Efter revolutionen d. 13
Mars 1809 delade hon sin makes fängelse och följde
honom sedermera ur riket. Tilltagande kallsinnighet
mellan makarna föranledde 1812 en skilsmässa,
hvarefter drottningen i Schweiz ingick morganatiskt
äktenskap med sin äldste sons lärare, fransmannen
Pollier. Hon afled d. 25 Sept 1826 i Villamont, stadd
på resa till Italien för att söka bot för sin helsa. –
Jfr "Drottning Fredrika af Sverige, född prinsessa
af Baden. Memoirer från hennes lefnad och hennes tid,
antecknade af en hofdame" (öfvers. fr. tyskan, 1856).
Fredrik Adolfs kyrka kallas någon gång kyrkan i Hölö
socken. Se Hölö.
Fredrik af Normandie, Hertig, en medeltida
riddaredikt. Se Eufemia-visorna.
Fredriksberg, bruksegendom i Säfsnäs socken,
Kopparbergs län, bestående af
Fredriksbergs jernbruk (anlagdt 1729), Annefors jernbruk
(anlagdt 1736) samt Ulriksbergs masugn (uppförd
1736). Fredriksberg och Annefors ligga helt nära
hvarandra vid Lielfven, Ulriksberg vid ett tillflöde
till sjön Vessman. Till bruket höra jordegendom,
sågar, qvarnar samt en betydlig skogsareal. Vid
Ulriksbergs masugn blåstes 1871 omkr. 2
mill. kg. tackjern af egna malmer från angränsande
socknar, och tillverkningen vid Fredriksberg och
Annefors utgjorde omkr. 1,5 mill. kg. stångjern och
500,000 kg. smältstycken. Fredriksbergsverken egas
af ett bolag.
Fredriksborg. 1. Gammalt fästningstorn, ett af de
största i sitt slag i Europa, beläget på en höjd
å Värmdöns nordvestra strand, invid Oxdjupet. Det
uppfördes 1724–35 till skydd för det genom Oxdjupet
ledande inloppet till Stockholm. Öfversta våningen
har på senare tider blifvit nedrifven, och tornet
är nu endast en ruin. Samtidigt med tornet anlades
äfven, närmare invid stranden, tvänne kasematterade
s. k. "kaponierer" till flankering af sundet och dess
stängsellinier. Af dessa kaponierer qvarstår numera
endast den ena. Midt emot Fredriksborg ligger, på
Rindöns östra udde, det nya bepansrade fästet Oskar
Fredriksborg. – 2. Ett 1730–40 vid Karlstens fästning
anlagdt strandverk, som nu (1882) är slopadt. O. A. B.
Fredrikshamn (F. Hamina), befäst stad i Viborgs
län (Finland), vid en bukt af Finska viken. 2,760
innev. (1880). Från midten af 1600-talet fanns i
Vekkelaks en obetydlig stad, hvilken helt och hållet
förstördes under Karl XII:s krig med Ryssland. Sedan
Viborg genom freden i Nystad (1721) afträdts till
Ryssland, önskade svenska regeringen leda östra
Finlands handel från Viborg till Vekkelaks och gaf
derför denna ort betydande privilegier (af d. 18 Juli
1723). Staden, som fick namnet F. efter Fredrik I,
förklarades för stapelstad och skulle åtnjuta 15
års frihet från alla utskylder samt 8 års helfrihet
från stora sjötullen för utländska skepp. Uppstäderna
Villmanstrand och Nyslott blefvo marknadsplatser under
F. Till följd deraf uppblomstrade F. hastigt och
blef särskildt sätet för en liflig tjärexport. Men
sedan staden genom freden i Åbo (1743) förenats
med Ryssland, gick den hastigt nedåt, och äfven
sedan "Gamla Finland" 1811 förenats med det öfriga
landet, återvann den endast i ringa mån sin förra
betydenhet. Den 15 Maj 1790 angrep Gustaf III
med sin skärgårdsflotta den vid F. förlagda ryska
eskadern och gick med seger ur striden. I F. slöts
d. 17 Sept. 1809 den fred, som skilde återstoden
af Finland från moderlandet. – 1878 hade F. en
handelsflotta af 9 segelfartyg om 1,243 läster och
3 ångfartyg om 80 hästkrafter. S. å. exporterades
3,265 l. tjära och 170 tolfter bräder. De förnämsta
importvarorna voro spanmål (2,032,287 kg.), salt
(32,092 kg.), socker (24,400 kg.) och kaffe (18,066
kg.). Fabriksverksamheten är obetydlig. Den förnämsta
läroanstalten är Finska kadettkåren, Finlands enda
skola för utbildande af krigsbefäl; dessutom finnas
en privat svensk realskola och en privat svensk
sexklassig flickskola. – I kyrkligt hänseende är
F. annex till Vekkelaks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
