Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
général består af lika många, för sex år
valda medlemmar, som det finnes kantoner i
departementet. Detta råd, i åtskilliga afseenden
jämförligt med det svenska landstinget, har att
kontrollera prefektens handlingar och att besluta
i en mängd frågor, som röra departementet. Det
samlas två gånger årligen, första gången till högst
en månads, andra gången till högst fjorton dagars
session. Arrondissementet (L’arrondissement) styres
af en underprefekt (sous-préfet). Han har ungefär
samma åligganden som prefekten, hvars befallningar
han har att utföra, och utnämnes, liksom denne,
af regeringen. I arrondissementet finnes ett
conseil d’arrondissement, som består af ett ombud
för hvar kanton och är en endast rådgifvande
församling, utom i taxeringsfrågor, i hvilka det
eger beslutanderätt. Kantonens (canton) egentliga
betydelse ligger deruti att den bildar enhet vid
valen och utskrifningarna samt i judicielt hänseende;
några bestämda kommunala inrättningar finnas ej i
densamma. Kommunens (commune) styresman är mären
(le maire). Han utnämnes för en tid af fem år, i
de större städerna af presidenten, i de mindre af
prefekten. Han utför de order, som ministern eller
prefekten gifver honom, och öfvervakar ordningen vid
valen, utskrifningarna o. d. Han biträdes härvid af
en eller flere adjoints (biträden). I hvarje kommun
finnes ett Conseil municipal, hvars medlemmars antal
allt efter folkmängdens storlek vexlar mellan 10
och 36 (i Paris 80), och som bildas genom val. Det
sammanträder fyra gånger om året, men kan för en viss
frågas behandling kallas till urtima möte, dock endast
med prefektens eller underprefektens medgifvande. Dess
beslut skola i de flesta fall bekräftas af prefekten
for att få gällande kraft. – I Paris skötes märens
åligganden af Seineprefekten, le préfet de Seine,
och polisprefekten, le préfet de police. I hvart
och ett af Paris arrondissement (rotar) finnes
en mär, men denne har endast namnet gemensamt med
kommunernas mairer. Äfven i Lyon finnes en prefekt i
st. f. mär. – I F. är den civila jurisdiktionen i
det närmaste skild från den kriminella. Den lägsta
rättegångsinstansen bildar fredsdomaren (juge de
paix), en för hvarje kanton. Fredsdomarens uppgift
är att söka förlika parterna, och intet mål får
hänskjutas till högre rätt, utan att först hafva
behandlats af en fredsdomare. De första egentliga
domstolarna för civilmål och vissa kriminalmål
äro Tribunaux d’arrondissement (l. tribunaux de
première instance). Cours d’appel äro öfverrätter,
hvilka för olika måls behandling äro fördelade på
flere afdelningar. Till dem vädjas från tribunaux
d’arrondissement. Den kriminella domsrätten ligger i
första hand hos Tribunaux de simple police. De få ej
döma till högre straff än 5 dagars fängelse eller 15
francs’ böter. De egentliga kriminalmålen afgöras af
Cours d’assises, vid hvilka jury förekommer. Slutligen
gifves det särskilda handels- och krigsdomstolar. För
att bland denna mängd af domstolar bevara enhet och
likformighet i lagskipningen finnes en högsta domstol
(Cour de cassation), som eger
att, om den dertill finner skäl, annulera de domar,
som de lägre rätterna afkunnat. J. Fr. N.
Budgeten för finansåret 1880 (fastställd genom
finanslagen af d. 21 Dec. 1879) upptog de ordinarie
statsinkomsterna till 2,749,716,800 francs
(hvaraf indirekta skatter 1,060 mill., direkta
skatter 377,5 mill., särskilda taxe-afgifter
23,8 mill., inregistreringsafgifter 488,6 mill.,
stämpelpappersafgifter 140 mill., tullar och
saltskatter 311,5 mill., inkomster af statens
skogar 38 mill., postverket 108,8, telegrafverket
21 mill.) och de ordinarie statsutgifterna till
2,792,293,679 francs (hvaraf till amortering af
statsskulden 1,197,6 mill., dotationer 22,8 mill.,
justitieministeriet 34,5 mill., utrikesministeriet
14 mill., inrikes- och kyrkoministeriet 139
mill., finansministeriet 20 mill., post- och
telegrafministeriet 1,5 mill., krigsministeriet
575 mill., marin- och koloniministeriet 195
mill., ministeriet för allmänna undervisningen
och sköna konsterna 85,5 mill., åkerbruks- och
handelsministeriet 36,5 mill. samt ministeriet för
allmänna arbeten 164 mill.). Statsskulden har sedan
Napoleon I:s fall, då den belöpte sig till 727,6
mill. fr., stegrats i häpnadsväckande grad. Redan
efter andra Paris-freden (1815) sprang den upp
till 2,107 mill., 1851 belöpte den sig till 5,346
mill., 1861 till 9,718 mill. och 1875 (till följd
af 1870–71 års krig) till 23,293 mill. kr., hvaraf
den konsoliderade skulden (löpande med 3 proc., 4
proc., 4 1/2 proc. och 5 proc. ränta) 19,910 mill. och
3,382,6 mill. uppsägbara lån (capitaux remboursables)
samt slutligen den s. k. dette viagère (lifräntor,
pensioner till civila och militära tjenstemän
m. m.), för hvilken årsutgifterna 1880 stego
till nära 132,5 mill. fr. Samtliga utgifterna för
statsskulden stego s. å. till 1,197,6 mill. fr.,
hvaraf 746 mill. för den konsoliderade, 319,3
mill. för "capitaux remboursables" och 132,5 mill. för
"dette viagère".
F:s utom-europeiska besittningar. Algeriet, 318,334
qvkm. och 2,867,626 innev. (1877); se Alger. Egentliga
kolonier (lydande under marinministeriet) i Asien:
Franska Kochin-Kina och besittningar i Främre
Indien (tillsammans 59,966 qvkm. och 1,880,400
innev.); i Oceanien: Nya Kaledonien, Loyalty-öarna,
Marquesas-öarna och Clipperton-ön (tills. 21,103
qvkm. och 60,622 innev.); i Afrika: Senegambien,
Gabun, Réunion, Mayotte, Nossi-Bé och S:te Marie de
Madagascar (tills. 2,638 qvkm. oberäknadt Senegambien
och Gabun, hvilkas areal ej kan bestämmas); i Amerika:
S:t Pierre och Miquelon, Guadeloupe m. m., Martinique
och Franska Guyana (tills. 124,506 qvkm. och 377,333
innev.). Skydsstater: i Asien: Kambodja (83,861
qvkm. och 890,000 innev.); i Oceanien: Taiti, Morea
jämte närliggande öar, Tubuai, Vavitao och Oparo samt
Tuamotu-arkipelagen jämte Gambier-öarna (tills. 2,388
qvkm. och 28,200 innev.).
F:s vapen innehåller en allegorisk qvinnofigur, som
föreställer republiken. De franska nationalfärgerna
äro blått, hvitt och rödt (tricolore). Flaggor och
fanor bära dessa tre färger i vertikala fält. – F:s
enda orden är Hederslegionen (la Legion d’honneur).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
