- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
63-64

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Foroni, Jacopo Giovanni Battista - Forpark, krigsv. - Forres, stad i skotska grefskapet Elgin - Forrest, Edwin - Forrest, John - Fors, rom. mytol. Se Fortuna - Fors l. Forss (förr Forsa), socken i Södermanlands län - Fors, socken i Elfsborgs län - Forsa (Forssa), socken i Södermanlands län - Forsa, socken i Gefleborgs län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Foroni, Jacopo Giovanni Battista, italiensk
tonsättare, född d. 25 Juli 1825 i Valeggio
nära Verona, erhöll af sin fader en musikalisk
uppfostran, men egnade sig en tid åt militäryrket och
tjenstgjorde såsom ingeniör-officer. Emellertid fick
han tillfälle att studera i Milano för den i synnerhet
såsom kritiker utmärkte Mazzuccato, hvilken, enligt
eget erkännande, på 10 timmar bibragte honom större
skicklighet i instrumentationen än läraren sjelf
egde. Sedan några af F. utgifna kompositioner för
sång och piano – på hvilket instrument han var
virtuos – vunnit allmänt bifall, egnade han sig
uteslutande åt den konst, som varit hans ursprungliga
böjelse. Bland annat komponerade han operorna
I gladiatori ock Margliertta, hvilka gåfvos i Milano,
den senare 1848, med stor framgång. Derefter reste
han, såsom konsert- eller kapellmästare vid italienska
trupper, i Holland, Belgien, Frankrike, Spanien och
Sverige, öfverallt väckande uppseende genom sin
dirigenttalang och sin färdighet i prima vista-
och partiturspel. 1849 var han orkesteranförare
för ett då i Stockholm uppträdande italienskt
sällskap, komponerade för detsamma operan Cristina
di Suezia
och utnämndes efter J. F. Berwalds afgång
s. å. till kapellmästare vid k. teatern. På denna
post förstod han att i hofkapellets prestationer
ingjuta en eld och fulländning, som bragte detsamma
på en höjd, hvilken det förut icke intagit, om
ej under Du Puy. Äfven skref han musik till en
mängd vådeviller och tillfällighetsstycken samt
till operetten Advokaten Patelin, som gafs 1858,
kort efter tonsättarens plötsliga död, af kolera,
d. 8 sept. s. å. – Spirituel kompositör och anförare,
vänsäll, öppen och gladlynt till sitt väsende, blef
F. snart högt uppburen i sitt nya fädernesland, för
hvars angelägenheter (äfven politiska och literära)
han lifligt intresserade sig. Han hör till de icke
få italienske mästare, hvilka, ej fullt förstådda i
sitt hemland, på främmande ort utvecklat sitt geni
och vunnit ryktbarhet. Först i nyaste tid, sedan
"Società del quartetto" låtit spela hans färgpräktiga
och skönt modellerade fantastiska uvertyr (tillegnad
svenska hofkapellet), och sedan orkestern vid teatern
"La Scala" i Milano under jubel föredragit densamma i
Trocaderon under verldsutställningen i Paris, hafva
italienarna vaknat till insigt om, att de i F. ega
något för Italien ovanligt, en instrumentalkompositör
af hög rang, visserligen ej någon Beethoven, såsom
deras musik-kritici nu vilja göra troligt, men dock
en konstnär, hvilken, om han fått lefva och verka för
sitt land, säkerligen skulle bidragit att lyfta dettas
rent musikaliska kultur ett godt stycke framåt. Äfven
Sverige kan med stolthet räkna honom som sin, och i
"Advokaten Patelin" eger det en klassisk operett,
hvars friskt porlande koloratur och blomstrande
glada, musikaliska lif ännu anslå med oförminskad
styrka. Utom de redan nämnda verken komponerade
F. mässor, en stråkqvartett, två konsertuvertyrer,
en triumfmarsch, solo- och flerstämmiga sånger,
pianoetyder m. m. A. L.

Forpark (T. fuhrpark), krigsv., de trosskolonner,
som i tyska armén bildas af rekvirerade fordon. Enligt
efter 1870 antagna bestämmelser

skola för hvarje armékår i krig uppsättas 6
forparkkolonner på 80 fordon, af hvilka en afses för
etappväsendet. C. O. N.

Forres [forrs], stad i skotska grefskapet Elgin,
nära Findhorns mynning. Omkr. 3,500 innev. Invid
staden finnes en egendomlig, 6 m. hög obelisk,
kallad Swenos stone, som föregifves vara ett minne
af konung Malcom Mac Kenneths seger öfver danskarna
(1012). F. var fordom ofta de skotske konungarnas
residens och omnämnes i Shakspeares "Macbeth".

Forrest. 1. Edwin F., amerikansk skådespelare,
f. 1806 i Filadelfia, der han 1818 började uppträda
på scenen, mest i qvinnoroler. Kort derefter följde
han ett skådespelaresällskap till vestern, fick
sedan anställning vid Albany-teatern i New York och
1826 åter i Filadelfia. Vid ett besök i Europa
blef han, särskildt i London, mottagen med
stort bifall. Största talang utvecklade han som
Shakspeare-framställare. Hans hufvudroler voro
Macbeth, Lear, Othello, Coriolanus m. fl. F. dog
i Filadelfia d. 12 Dec. 1872 och bestämde sin till
millioner uppgående förmögenhet till upprättande af
en anstalt för åldrige skådespelare, en konstskola
och en i förening dermed stående teater. –
2. John F., australisk upptäcktsresande, chef för
landtmäteriväsendet i Vest-Australien, f. 1847,
företog 1869 en resa till det inre af landet, för
att finna spåren af den förolyckade Leichhardtska
expeditionen. Han framträngde i nordöstlig riktning
ända till 123° ö. l. och 29° s. br., utan att likväl
vinna sitt mål. 1870 undersökte han, på regeringens
uppdrag, sydkusten med närliggande trakter och
utförde 1874 sin ryktbara expedition från Champion bai
tvärs igenom kontinenten, från öster till vester. En
af hans följeslagare på den sista resan var hans
yngre broder Alexander F., hvilken redan förut, 1872,
hade från Perth öfver Lefroy-sjön och Hampton-Plains
inträngt djupt i det inre af Australien.

Fors, rom. mytol. Se Fortuna.

Fors l. Forss. 1. (Förr Forsa). Socken i
Södermanlands län, Vester-Rekarne härad. Arealen
3,297 har. 1,700 innev. (1880). Annex till Eskilstuna
stadsförsamling, Strengnäs stift, Vester-Rekarne
kontrakt. Kyrkan, gemensam för stadsförsamlingen samt
Kloster och Fors, är af mycket hög ålder. – Inom
socknen ligger Karl Gustafs stads gevärsfaktori. –
2. Socken i Elfsborgs län, Flundre härad. Arealen
4,547 har. 1,611 innev. (1880). Annex till Romeled,
Göteborgs stift, Domprosteriets norra kontrakt. –
3. Socken i Jämtlands län, Jämtlands norra fögderi,
Ragunda tingslag. Arealen (deri inberäknad en del af
Graninge) 50,405,6 har. 1,833 innev. (1880). Annex
till Ragunda, Hernösands stift. Jämtlands östra
kontrakt.

Forsa. 1. (Forssa). Socken i Södermanlands
län, Villåttinge härad. Arealen 4,491 har. 728
innev. (1880). Annex till Årdala. Strengnäs stift,
Oppunda östra kontrakt. Enligt k. förordn, af d. 30
Apr. 1881 skall F. från och med 1882 höra till
Villåttinge kontrakt. – 2. Socken i Gefleborgs län,
Norra Helsinglands fögderi, Forsa tingslag. Arealen
26,460,7 har.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:36:32 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free