- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
1361-1362

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fischart, Johann (Mentzer) - Fischbach, 1. Johann - Fischbach, 2. Friedrich - Fischer, Johann - Fischer, 1. Johann - Fischer, 2. Johann Christian - Fischer, 3. Ludwig - Fischer, 1. Johann Martin - Fischer, 2. Karl von - Fischer, 3. Ferdinand August - Fischer, 4. Joseph Anton - Fischer, Johan Olfert - Fischer, Frederik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skrifter är original-arbetet Flöhhatz, weibertrate
(1573). Af helt annan beskaffenhet äro den metriska
dikten Das glückhafft schiff von Zürich (1576) och
Psalmen und geistliclie lieder (s. å.). F:s prosaiska
skrifter äro mera fulländade än hans metriska. I
hans komik och satir ingår, såsom ett förmildrande
element, en mycket djup känsla för religion, sedlighet
och fosterland. Omfattande kunskaper äro hos honom
förenade med en ovanligt rik lifserfarenhet. Också äro
F:s skrifter en af de yppersta källorna för studiet af
sederna och sedligheten pä 1500-talet. Med afseende
på språket står han bland alla tyska författare
högst i fråga om djerfhet i ordbildning, och få
ega en så stor kraft och så stor konstnärlighet i
periodbyggnaden. Jfr Vilmar, "Zur litteratur Johann
Fischarts" (2:dra uppl. 1865), och Wackernagel,
"Johann Fischart von Strassburg und Basels antheil
an ihm" (1870).

Fischbach. 1. Johann F., tysk
landskapsmålare, f. 1797, d. 1871, gjorde sig känd
förnämligast genom den förträffliga teckningsserien
Die waldbäume Deutschlands (fotogr. i 28 blad).
– 2. Friedrich F., tysk ornarnentstecknare,
f. 1839, ar sedan 1870 lärare i ornamentik vid
konstakademien i Hanau och har inom sitt fack
utgifvit en mängd för konstindustrien högst vigtiga
arbeten: Album für stickerei, Südslavische ornamente,
Ornamente der gewebe, Stilistische flachelemente,
Album für wohnungsdekoration
(1872–75) m. fl.

Fischer, Johann, luthersk teolog, föddes i Lübeck
omkr. 1636, och utnämndes 1674 af den svenska
regeringen till superintendent i Livland. På denna
plats utvecklade han en outtröttlig verksamhet och
ett stort nit, men visade tillika en stränghet –
i synnerhet mot presterna –, som skaffade honom
många fiender. Han gjorde sig i hög grad förtjent om
landets skolväsende, lät trycka Vergius’ estniska
öfversättning af psalmboken och Nya testamentet
samt utgaf (till en del genom egna uppoffringar) på
lettiska och estniska språken hela bibeln (1689),
katekesen och andra läroböcker. 1690 utnämndes
F. till prokansler för Dorpts universitet och
promoverades 1693 till teol. doktor i Upsala. Böjelse
för den spenerska teologien och anfall af ortodoxa
ämbetsbröder gjorde F:s ställning outhärdlig, och
han nedlade 1699 sin befattning. Han kallades 1700
att bilägga de teologisk-kyrkliga tvisterna i Halle
– ett värf, som lyckades honom – och utnämndes 1701
till generalsuperintendent i Magdeburg, der han afled
d. 17 Ma] 1705.

Fischer, namn på åtskilliga tyska musici: 1. Johann
F.,
violinist, f. 1661, d. 1721 såsom markgreflig
kapellmästare i Schwedt i Pommern, var en på sin
tid berömd virtuos och besökte under sina konstresor
äfven Sverige (efter 1701).
– 2. Johann Christian F., oboist, f. 1733, blef
1780 kammarvirtuos i drottningens af England
kapell och dog 1800. Såsom virtuos utmärkte han
sig i synnerhet för en mäktig ton. Åtskilliga af
hans kompositioner hafva ända till närvarande tid
bibehållit sig i bruk. – 3. Ludwig F., operasångare,
f. 1745, uppträdde med glänsande framgång i München
(1778), Wien (1779),

Paris (1783), Italien (1784), Berlin (1788) o. s. v,
samt dog i sistnämnda stad 1825. F. skapade Osmin
i Mozarts "Enleveringen". Enligt O. Jahn var han en
artist af ovanlig begåfning i fråga om röstens omfång
(D–a1), makt och skönhet, egde jämväl en konstnärlig
fulländning i både sång och spel samt var sannolikt
den störste tyske bassångare. – Äfven hans son, Joseph
F.
(f. 1780, d. 1862), gjorde sig känd som bassångare,
men ännu mer som impresario. A. L.

Fischer, namn på en mängd tyska målare, bildhuggare
och arkitekter, bland hvilka följande äro de
förnämsta: 1. Johann Martin F., bildhuggare och
professor i anatomi vid konstakademien i Wien,
f. 1740 (?), d. 1820, modellerade bl. a. en berömd
anatomisk staty (1785), hvilken ännu nyttjas vid
undervisning i bildhuggarekonst. – 2. Karl von F.,
arkitekt, f, 1782, d. 1820, utbildade sig uti Italien
och införde derifrån till München en förherskande
smak för renaissancestilen. Hans förnämsta verk är
Münchens hofteater, som invigdes 1818, nedbrann 1823,
men sedan åter uppbyggdes efter oförändrad plan. –
3. Ferdinand August F., broder till medaljgravören
Johann Karl F. (f. 1802, d. 1865), bildhuggare och
medaljgravör, f. 1805, d. 1866, var lärjunge af
Rauch. Hans hufvudsakliga verksamhet låg i
medaljgravyren och i förfärdigandet af modeller till
guld- och silfverarbeten (bordsuppsatser o. dyl.),
hvilka modeller höra till det stilfullaste i sitt
slag. Utförandet af de fyra ideala grupper, som
F. modellerade för Belle-allianceplatsen i Berlin,
fick han icke sjelf upplefva. – 4. Joseph Anton
F.,
historiemålare i München, f. 1814, d. 1859,
studerade under H. Hess samt uti Italien, der han i
synnerhet kände sig dragen till Fiesoles verk. Han
utförde med stor talang en mängd färgkartonger till
fönstermålningar i Münchens Aukirche och i Kölns
domkyrka. Bland hans oljemålningar märkas Kristi
grafläggning
(München), Kristi himmelsfärd (Odessa)
m. fl. arbeten, i hvilka hans djupt religiösa sinne
får ett vackert uttryck, och hvilka utmärka sig genom
god formgifning och kraftig färg.

Fischer, Johan Olfert, dansk sjöofficer, född d. 4
Aug. 1747, blef 1763 löjtnant och förde 1789–99 flere
linieskepp. Som kommendör ledde han med stor tapperhet
försvaret till sjös vid den engelska flottans anfall
på Köpenhamn d. 2 April 1801. 1807–09 var F. chef
för batteriet "Tre kroner" (utanför Köpenhamn) och
de fartyg, som voro der förlagda. 1825 blef han vice
amiral. Död d. 18 Febr. 1829. E. Ebg.

Fischer, Frederik, dansk patriot i Sönderjylland,
f. i Åbenrå d. 7 Febr. 1809, blef redan som barn
lam i båda benen och var derför hänvisad till
stillasittande sysselsättningar. 1830 blef han
urmakare i sin födelsestad. Genom flitig läsning
under fristunderna förvärfvade han sig goda insigter
i naturlära och i Danmarks historia. 1839 öfvertog
F. en på tyska utkommande veckotidning, hvilken han
redigerade i afgjordt dansk anda och från d. 1 April
1840 – till schleswig-holsteinarnas stora harm –
utgaf på danska ("Abenrå ugeblad"). Utan att hållas,
tillbaka af ekonomiskt betryck, förföljelser och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:35:43 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfad/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free