Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filadelfia (Philadelphia, Pennsylvania) - Filago - Filagram - Filai (Philæ) - Filammon - Filangieri, Gaetano
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synnerligen regelbundet byggd, med långa, räta gator. De
båda hufvudgatorna äro den 34,5 m. breda Broad street,
som går från n. till s., samt den från Delaware
till Schuylkill löpande Market street. Den öppna
platsen vid deras skärningspunkt kallas Penn square,
och der ligger det 1872 nybyggda stadshuset. Market
street är handelns pulsåder, den med densamma
jämnlöpande Chestnut street den fina verldens
promenadplats. I Fairmount park, på ömse sidor om
Schuylkill, eger F. en af de härligaste parker på
jorden. Den är omkr. 1,200 har i omfång och erbjuder,
genom sin omvexling af höjder och dalar, de vackraste
scenerier. Der hölls 1876 den till firande af unionens
hundraåriga tillvaro anordnade verldsutställningen
("the centennial exhibition"), af hvars byggnader
qvarstå ett konstgalleri ("Memorial hall") och ett
stort växthus jämte huvudbyggnaden för den i Maj
1877 öppnade permanenta industriutställningen. I
parken finnas dessutom en staty af Lincoln, en
zoologisk trädgård samt de storartade reservoarerna
för Schuylkill-vattenverken, som förse staden
årligen med omkr. 70,000 mill. liter vatten. Öfver
Schuylkill, som vid staden är 620 m. bred, föra
10 broar, och Delaware, 1,245 m. bred, korsas
af 6 ångfärjor. F. eger kanske ett större antal
praktbyggnader än någon annan stad i unionen. Bland
dess publika byggnader må nämnas: det gamla stadshuset
med "Independence hall", der unionens oafhängighet
proklamerades (d. 4 Juli 1776), det ofvannämnda
nya stadshuset i stadens medelpunkt, tullhuset, en
efterbildning af Parthenon, invalidhuset för matroser,
statscellfängelset ("Eastern penitentiary", den 1829
öppnade mönsteranstalten enligt det s. k. filadelfiska
fängelsesystemet), posthuset, myntet m. m. F. har
omkr. 500 gudstjenstlokaler, tillhörande en mängd
olika bekännelser. Den största af alla kyrkorna är
den katolska katedralen S:t Peter and S:t Paul;
äldst är den 1727 byggda Christchurch. (Den
gamla svenska kyrkan, som byggdes 1698–1700,
nedbrann 1878.) Af det stora antalet anstalter
för vetenskaplig och annan odling må nämnas det
1749 grundade Pennsylvania-universitetet (i en
ny, 1872 invigd marmorbyggnad i West-Filadelfia),
fem medicinska skolor, en Polyteknisk skola, fyra
teologiska seminarier, närmare 500 stadsskolor samt
flere hundra privatskolor. En storartad stiftelse är
"Girard college", en af schweizaren E. Girard 1833
grundad och 1848 öppnad uppfostringsanstalt för
föräldralösa gossar. Af vetenskapliga föreningar
förtjena omnämnas: "American philosophical society"
(stiftad 1743), "Academy of natural sciences"
(upprättad 1817), "Franklin institute", för konst och
industri, "Historical society" m. fl. 1875 utkommo
i F. 151 tidningar och tidskrifter, af hvilka 79
voro dagliga. Näst New York är F. unionens förnämsta
fabriksstad. 1876 funnos der omkr. 11,000 industriella
anläggningar med 3,068 ångmaskiner och 160,000
arbetare, hvilka bearbetade råvaror för ett värde af
2,000 mill. kr. De förnämsta tillverkningsartiklarna
äro socker, yllevaror och andra beklädnadsartiklar,
papper, jern- och stålvaror samt "universalmedicin",
Baldwins
lokomotiv-verkstäder äro sannolikt de största i verlden, och
på F:s och det närbelägna Chesters skeppsvarf
byggas unionens största ångare. I F. äro sedan
1791 unionens myntverk. 1876 egde staden 2,970
fartyg om 377,044 tons. S. å. hade importen
ett värde af 76 mill. kr. och exporten omkr. 160
mill. kr. De förnämsta exportvarorna äro petroleum,
spanmål, mjöl och bomull. Kust- och landthandeln är
likaledes mycket stor; jernvägar och kanaler sätta
staden i förbindelse med alla delar af unionen. –
F. anlades 1682 af William Penn på ett område,
som han köpt af indianer och några svenskar. Der
sammanträdde i Sept. 1774 de nordamerikanska
koloniernas första kongress, som d. 4 Juli 1776
proklamerade deras sjelfständighet. Från Sept. 1777
till Juni 1778 var staden besatt af engelsmännen. I
Maj 1787 sammanträdde der ett förbundskonvent, som
i Sept. gaf landet en ny författning. Till 1800 var
F. Pennsylvanias hufvudstad, 1790–1810 derjämte säte
för förbundsregeringen.
Filago Tourn., bot. farmak., ett till
nat. fam. Synanthereae Rich., kl. Syngenesia
L. hörande växtslägte, hvilket har diskblommornas
skalfrukter med pensel och honblommornas utan sådan
samt kalken kägellik med ett slags ytterhålk af
fem ulligt ludna fjäll. Tre arter finnas i Sverige,
alla växande på torra backar och sandfält. De äro
hvit- eller gråulliga upprätta små växter, hvilkas
örtstånd, herba filaginis l. impiae, varit ett medel
mot diarré och uppgifves ännu någon gång användas
i barnsjukdomar. O. T. S.
Filagram (förvrängning af Filigran, se d. o.),
vattenstämpel i papper.
Filai, Lat. Philae, en liten ö i Nilen,
tätt ofvanför den första katarakten, hvilken ö
tidtals utgjort Egyptens gräns mot söder. Derpå
syftar äfven dess egyptiska namn Pilah (gränsön),
hvilket af grekerna förändrades till Filai. Ön egde i
forntiden stor helgd såsom Osiris’ och Isis’
begrafningsplats och var med anledning deraf öfverfylld
af tempel och praktbyggnader. Dock har man ej der
funnit några fornlemningar af synnerligen uråldrigt
datum. De äldsta äro samtidiga med konung Nektanebu
(4:de årh. f. Kr.). Det stora Osiris- och Isis-templet
är grundadt af Ptolemaeus Philadelphus. Öns nuvarande
arabiska namn är Gesîret el Birbe (tempelön).
A. M. A.
Filammon (Lat. Phil-), mytisk skald och sångare
från Tracien, son af Chrysothemis eller af Apollo
och Chione, kallades af delfierna till hjelp mot
flegyerna och stupade i striden. De delfiska
jungfru-chörerna, hvilka besjöngo Letos och
hennes barns födelse, sägas vara inrättade af
honom. Äfven skall han hafva stiftat de lernaiska
mysterierna. Såsom hans söner uppgifvas de
likaledes mytiske skalderna Thamyris och Eumolpos.
A. M. A.
Filangieri [filandjeri], Gaetano F., neapolitansk
rättslärd, f. 1752, härstammade från en gammal
furstlig slägt. Vid fjorton års ålder ingick han
vid armén, blef sedermera advokat samt vann anseende
och hofgunst genom det sätt, hvarpå han försvarade
ministern Tanuccis reformförslag. Död 1788 såsom
finansråd. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
