Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Extra posten - Extra rotering - Extra rund - Extra statsreglering - Extra ström - Extra-uterint hafvandeskap. Se Hafvandeskap. - Extra utgiftsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med 16 rdr 32 sk. banco (25 kr.) i böter. (Jfr
B. E. Malmströms samlade skrifter, del 3, och
G. Ljunggrens "Svenska vitterhetens häfder", del
2.) – 1819 började i Stockholm utgifvas en tidning
under namn af Nya extra posten. Se d. o.
K. F. W.
Extra rotering kallas den rotering, hvilken, på grund
af 1809–10 års riksdags beslut, blifvit ålagd jord,
som var fritagen från den ordinarie roteringen. –
Extra roteringen verkställdes först enligt
k. instr. 5 Febr. 1811 och jämkades sedermera enligt
k. instr. 20 Dec. 1825. Enligt denna senare skulle
den från ordinarie rotering befriade jorden undergå
extra rotering, om den i storlek uppginge till 1/16
mantal; dock frikallades från extra roteringen, såsom
naturligt var, rusthållsstammar samt dessutom en del
boställen och några andra hemman. (Jfr Rotering.) –
Extra roteringen skiljer sig från den ordinarie i
den väsentliga omständigheten att den skall utgöras
endast under krigstid. Den afsåg ursprungligen att,
liksom den ordinarie, uppställa manskap till härens
förstärkning, men genom de, på grund af k. br. d. 14
Maj 1847, mellan kronan och de extra roteringsskyldige
afslutade kontrakt, hafva de senare till större delen
åtagit sig att vid inträffande krig prestera hästar
i stället för karlar. Enligt generalförslaget öfver
arméns trupper m. m. d. 1 Jan. 1881 utgjorde de extra
rotar, som skola uppställa manskap, 567, och de,
som skola uppställa hästar, 2,172 och en bråkdel,
eller tillsammans 2,739. A. Th. S.
Extra rund, milit., den förrättning inom en
garnisonsort, genom hvilken kommendanten personligen
besöker eller genom någon hos honom tjenstgörande
generalstabsofficer eller ock genom någon af de i
garnison tjenstgörande regemeritsofficerarna låter
besöka (visitera) vakterna för att pröfva dessas
vaksamhet. Runden utgöres i detta fall, förutom
af nämnde person, af en underofficer jämte några
man. Se Rund. W. G. B.
Extra statsreglering, statsr. Detta uttryck begagnades
förr om regleringen af de utgifter, som motsvara de
nuvarande extra anslagen, så länge dessa utgifter
besörjdes med Riksgäldskontorets medel. Detta namn
begagnades först vid riksdagen 1828–30, ehuru äfven
förut ett och annat anslag, skildt från den egentliga
riksstaten, anvisats för ändamål, hvilkas främjande
tillhörde konungen. Dessa anslag fingo emellertid
först vid denna riksdag den vigt, att de ådrogo sig
särskild uppmärksamhet. Då anslogo nämligen rikets
ständer af beräkneliga tillgångar något öfver 4
millioner af statskassans extra tillgångar, hvilka
hörde under Riksgäldskontorets förvaltning, dels för
försvarsverket, dels för kanaler och strömningar samt
för andra på Riksgäldskontoret anvisade tillfälliga
och särskilda utgifter. Denna anordning af extra
anslag på Riksgäldskontorets stat, till skilnad från
den egentliga staten, till hvilken anslagen utgå
af statsverkets inkomster, fortfor till 1868. Som
dessa Riksgäldskontorets tillgångar till stor del
bestodo uti öfverskotten å de statsverket tillhörande
inkomsterna, och dessa öfverskott, i synnerhet efter
det reformen af bränvinsbeskattningen genomförts,
vuxit till betydligare belopp, så företedde
sig såsom en onödig omväg att dessa medel först till
Riksgäldskontoret öfverlemnades för att sedermera
derifrån utbetalas till konungen för bestridandet
af de tillfälliga utgifter extra statsregleringen
afsåg. På konungens proposition beslöt derför 1868
års riksdag, att de till statsverket ingående medlen
skulle omedelbart, för dermed afsedda ändamål,
af Statskontoret hållas konungen till handa. I
sammanhang dermed fördelades utgiftsstatens anslag
i ordinarie och extra ordinarie anslag, såsom
ännu är förhållandet. Till följd deraf har den
förut begagnade termen "extra statsregleringen"
kommit ur bruk och har numera endast historisk
betydelse. Äfven under den tid de extra ordinarie
anslagen voro anvisade att utgå af Riksgäldskontorets
medel och således en extra statsreglering fanns, som
kunde sättas i motsats till den egentliga (ordinarie)
statsregleringen, förekom ej denna benämning såsom
officiel annat än undantagsvis, såsom vid 1840 års
riksdag. I riksdagsbesluten omtalas dessa anslag såsom
"till utgående från Riksgäldskontoret för tillfälliga
statsutgifter anvisade anslagssummor", och först i
1863 års riksdagsbeslut finnas dessa summor uppförda
och fördelade under de särskilda hufvudtitlarna. Man
har ansett, att de extra statsregleringen förr
tillhörande (de nuvarande extra ordinarie) anslagen
skulle med afseende på riksdagens bestämningsrätt
deröfver hafva en annan karakter än de förr på
den egentliga staten uppförda nuvarande ordinarie
anslagen, så att indragning och nedsättning af de
ordinarie anslagen ej skulle kunna ske utan konungs
och riksdags samfällda samtycke, medan öfver öfriga
anslag och således äfven öfver de extra anslagen
riksdagen skulle hafva oinskränkt beslutanderätt. Jfr
Rydin, "Svenska riksdagen" II: 1, sidd. 266 och ff.
H. L. R.
Extra ström, fys. Om en galvanisk ström ledes genom
en tråd, som i många från hvarandra isolerade hvarf
är upplindad på en rulle, så uppstå, vid strömmens
slutning, hvarken någon synnerligen stark gnista
ej häller några betydliga fysiologiska verkningar,
hvaremot i det ögonblick, då strömmen afbrytes,
båda dessa slag af verkningar framträda mycket
starkt. Detta beror på inducerade strömmar,
som trådhvarfven alstra i hvarandra. Men dessa
induktionsströmmar gå i slutningsögonblicket
i motsatt riktning mot den primära strömmen;
i afbrytningsögonblicket gå de deremot i samma
riktning, hvarför en starkare verkan då gifver sig
till känna. Det är denna i hufvudledningen sjelf
inducerade ström, som kallas extra ström. E. Edlund
har underkastat extra-strömmen en närmare
undersökning och dervid lyckats visa, att de båda
extra-strömmarna vid hufvudströmmens slutning och
afbrytande äro lika starka samt proportionella mot
hufvudströmmens styrka. Se vidare Induktionsström.
L. A. F.
Extra-uterint hafvandeskap. Se Hafvandeskap.
Extra utgiftsmedel l. Extra utgifter, statsr. Å
hvar och en af utgiftsstatens särskilda hufvudtitlar,
med undantag af första, tredje och femte, förekommer
ett anslag under namn af "Extra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
